Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knott - Know-nothing-party - Knox, John - Knox, Alexander - Knox, Chilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNOX
Knott, Melusina sp. T.v. larver på en sten.
Förstorade.
tjocka med 11 skivformiga leder, ögonen äro
stora, hos hannen sammanstötande.
Ryggskölden är högvälvd, bakkroppen kort, benen korta
och starka, vingarna stora och breda med
ribbor, som blott i framkanten äro starka.
Larverna, som leva i vatten, sitta med den
bredare bakändan i lodrätt ställning fästa vid
stenar och ha på huvudet en stor, långhårig,
parig flimmerapparat, som virvlar in födan
till munnen. Honorna äro blodsugare, som i
stora svärmar angripa människor och djur. I
Sverige förekomma ett tiotal arter, allmännast
i Norrland. Mest beryktad är k o 1 u m b a c
z-myggan, MelusVna ( Simu’lium)
colum-bacze’nsis, som i länderna kring nedre Donau
åstadkommer så svåra härjningar bland
nötkreatur, hästar, får, getter och svin, att vissa
år tusentals djur falla offer för dess giftiga
sting. E.W-n.
Know-nothing-party [nåu^ne^ig-päti], se
American party.
Knox [nåks], John, Skottlands reformator
(o. 1505—72), studerade i Glasgow, blev
an-tagl. präst samt
övergick o. 1544 till
protestantismen och
styrktes i dess tro av [-predikanten-martyren-]
{+predikanten-marty-
ren+} Georg Wishart
(se denne). Sedan
kardinalärkebiskop
Beaton låtit bränna
denne (1546) och till
hämnd mördats av
hans vänner, besatte
dessa
ärkebiskopsborgen i S:t Andrews
och kallade K. till sin präst. Vid borgens fall
1547 fördes K. ss. galärslav till Frankrike men
frigavs 1549 efter intervention av engelska
regeringen, predikade på olika platser i England,
bl.a. i London ss. konungens kaplan, och
uppgives ha deltagit i omredigeringen av Book of
common prayer (se d.o.). övertalad att fly
undan den blodiga Marias förföljelse 1554, var
han en tid präst i engelska
flyktingsförsamlingen i Frankfurt a.M. och förestod 1556—59
en liknande församling i Genève, där han helt
tillägnade sig Calvins system; i olikhet med
denne hävdade han dock rätten till aktivt
motstånd mot en katolsk, tyrannisk överhet, så i
sin djärva skrift ”Första trumpetstöt mot det
monstruösa kvinnoregementet” (1558; enl. K.
förbjöd bibeln kvinnor att regera). Under tiden
skärptes i Skottland motsatsen mellan den
protestantiska adeln, som 1557 bildade ett covenant
(se d.o.) till reformationens försvar, och
re-gentinnan Maria av Guise. Kyrkor stormades,
och inbördeskrig utbröt. 1559 återvände K. till
sitt hemland och blev den samlande och
eldande kraften bland de upproriska, vilka s.å. med
Englands hjälp tvingade Marias franska
trupper att utrymma landet. Reformationens seger
var därmed given. Parlamentet antog 1560 den
av K. utarbetade Confession of faith (Confessio
scotia) och förbjöd vid dödsstraff katolsk
mässa. 1561 undertecknades Book of discipline,
som enl. presbyterianska principer reglerade
kyrkans ämbeten, kyrkotukten, fattigvården
och skolväsendet. S.å. började striden på nytt,
då Maria Stuart övertog regeringen och för sig
krävde rätt till katolsk gudstjänst. K., nu
predikant i Edinburgh, angrep häftigt denna
”avgudadyrkan” samt hovets nöjesliv och
drottningens giftermålsplaner. Efter mordet på
hennes gunstling Riccio (1556), varom K. torde
ha haft vetskap, måste han fly ur landet, men
sedan Maria av adelsoppositionen tvingats till
abdikation (1567), fick han genom
förmyndar-regenten Moray inflytande på styrelsen. Under
de följ, årens oroligheter trängdes han tillbaka
och kunde icke hindra, att biskopsämbetet
på-tvangs kyrkan (för att bereda adeln kyrkliga
inkomster). — K. var ingen självständig
religiös tänkare (hans enda teologiska arbete är
en avh. om predestinationen, som skrevs i
Genève), men en utomordentlig organisatör
och predikant, driven av osjälvisk religiös
lidelse, hänsynslös och obeveklig i kampen samt
med skarp blick för det praktiskt uppnåeliga.
K:s skrifter utg. av D. Laing 1846—64. — Litt.:
Florence A. Maccun, ”J. K.” (2 ed. 1904). A.M-n.
Knox [nåks], Alexander, irländsk
lek-mannateolog (1757—1831), en av
Oxfordrörel-sens förelöpare (se Anglikanska
kyrkan), samtidigt djupt påverkad av Wesley och
evangelikalismen. K:s skrifter — mest brev —
utgåvos 1834—37. S.N.
Knox [nåks], Chilander Chase,
nordamerikansk politiker (1853—1921), advokat i Ohio
1875, deltog i det politiska livet på
republikanernas sida, var attorney-general i Mc Kin-
— 657 —
— 658 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
