Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knärot - Knärustning - Knäs, knas - Knästorp - Knäsvamp - Knätte - Knävelborr el. -bår - Knävling - Knävring - Knölbakterier, baljväxtbakterier - Knölbegonior - Knölfloka - Knölhavre, knylhavre - Knölklocka - Knölros - Knölrot - Knölstam - Knölsvan - Knölsvin- el. flodsvinsläktet - Knölval - Knös - Knös, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÖS
barrskogar täml. allmänt förekommande, o. 2
dm. hög, flerårig orkidé med grenig,
krypande rotstock, vid stammens nedre del samlade,
slutl. nätådriga blad och små, vita, i smala,
ensidiga, axlika klasar ordnade blommor,
Släktet Goodyera omfattar o. 50 arter; huvudsakl.
i tempererade området. A.V-e.
Knärustning, krigsv., se Halvrustning.
Knäs, k n a s, se K n j a z.
Knästorp, s:n i Bara hd, Malmöhus län, s.
om Lund vid Höje å; 6,09 kvkm., därav 6,04
land; 553 inv. (1932; 92 inv. pr kvkm.); 4,74
kvkm. åker (1927; 78,5 % av landarealen), ingen
skogsmark. Kyrkans långhus och kor från
senare hälften av 1100-talet. S:t Lars sjukhus
ligger dels inom Lunds landsförsamling och
dels inom K. — Pastorat: K. och Tottarp, Bara
kontrakt, Lunds stift. G.N.
Knäsvamp är en hos nötkreatur, mera sällan
hos häst, förekommande fluktuerande
ansvällning på framknäets främre yta, utgående från
en där befintlig slemsäck el. från några å
ledens framsida löpande senskidor. K. uppstår
genom tryck från spiltgolv el. foderbord och
kan uppnå en betydande storlek. Avlägsnas
lämpligast genom operativt ingrepp. V.M-r.
Knätte, s:n i Redvägs hd, Älvsborgs län, n.ö.
om Ulricehamn; 26,66 kvkm., därav 26,19 land,
385 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 4,ss kvkm.
åker (1927; 18,6% av landarealen), 12,01 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Böne, K., Liared,
Fiv-lered och Kölingared, Redvägs kontrakt, Skara
stift. G.N.
Knävelborr el. -bår (från Ity. el ty., jfr ty.
Knebelbart), numera blott skämtsamt: stor
mustasch.
Knävling, se Karvstock.
Knävring, en kort träpinne, fästad i sin mitt
till en sladd, som därigenom kan fastknäppas
i ett öga. T.Hrn.
Knölbakterier, baljväxtbakterier, se
Baljväxter.
övre Knäreds kraftverk.
Knölbego’nior kallas den grupp av släktet
Bego’nia (se d.o.), vars arter äro försedda
med knölstam och vars blad under torrtiden
bortvissna. A.V-e.
Knölfloka, växtart, se C h æ r o f y 11 u m.
Knölhavre, knylhavre, Ave’na ela’tior
(Arrhena’therum ela’tius), är ett i Sverige upp
till s. Norrland på torra ängsmarker,
banvallar, vägkanter o. d. allmänt, flerårigt, 1—1,5
m. högt, glest tuvat gräs av havresläktet (se
Havre). K. är ett härdigt, gott fodergräs,
som går bra till på sand- och lermylla; odlas
tillsammans med timotej, ängsvingel m. fl.
gräs, ofta också i blandning med lämpliga
klöverslag. A.V-e.
Knölklocka, växtart, se C a m p a n u 1 a.
Knölros (ery’thema nodo’sum), en till huden,
oftast på underbenens framsida, mera sällan
på underarmarnas utsida, lokaliserad
åkomna, vilken karakteriseras av upp till
2-kronor-stora, till en början livligt röda, senare mera
blåröda, lätt uppböjda och för tryck
ömmande hudinfiltrat. Sjukdomen följes oftast av
feber. Under sängläge försvinna infiltraten
vanl. inom loppet av 3—4 veckor, men en viss
blåaktig missfärgning kvarstår ofta under
längre tid på platsen för infiltraten.
Sjukdomen betraktas numera som en tuberkulos
manifestation, varför dessa patienter noga måste
observeras i efterloppet. K. har intet
gemensamt med rosfeber (se d.o.), erysi’pelas. N.Lbg.
Knölrot, bot., se Rot.
Knölstam, en uppsvälld, på upplagsnäring
rik, rundad jordstam med små, icke köttiga
lågblad, vilken fungerar som
övervintringsor-gan, t.ex. hos potatis, krokus, jordärtskrocka
m.fl. Ovanjordisk k. förekommer hos
kålrabbi och vissa tropiska orkidéer. K. kan vara
1-årig (potatis, krokus) el. flerårig (Era’nthis,
Cycla’men, Cory’dalis) och utgöres av 1
stamled (Cyclamen, Co’lchicum) el. flera (potatis,
krokus, kronärtskocka). O.Gz.
Knölsvan, se Svansläktet.
Knölsvin- el. flodsvins läkte t,
Pota-mochæ’rus, av fam. svindjur (se d.o.) bland
dc partåiga hovdjuren, förekommer i Afrika
s om Sahara samt på Madagaskar.
Hannarna ha en benknöl på nosen. K. leva
företrädesvis i täta skogar i närheten av vatten.
Penselsvinet, P. porens, finns i v. Afrika.
Dess färg är brunröd, och håren växa på
öronen ut till långa penslar. Flodsvinet, P.
chæropo’tamus, bebor med ett flertal raser
träsktrakterna i s. och ö. Afrika Y.Ln.
Knölval, se B a r d v a 1 a r, sp. 76.
Knös, i uttrycket ”en rik k.”, se K n j a z.
Knös, släkt stammande från jägmästaren
över Älvsborgs län Börje Olofsson K. (1632
— 677 —
— 678 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
