Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knös, 6. Börje - Ko - Ko- - Koadjutor - Koaffera - Koaffyr - Koagulen - Koagulation - Koagulera - Koala - Koalition - Koalitionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOALITIONEN
6) Börje Anders Olof K., sonson till K.
4), ämbetsman (f. 5/s 1883), fil. d:r i Uppsala
1908, amanuens i Ecklesiastikdep. 1910, l:e
kanslisekreterare 1917, kansliråd 1923,
statssekreterare 1931; har tjänstgjort som sekreterare
i talrika kommittéer framförallt rörande
undervisnings- och löneregleringsfrågor, var 1914—
28 notarie och sekreterare hos Statsutskottet. C.
Ko kallas honan av nötkreatur, även älg och
hjort.
Ko-, som prefix, se K o n-.
Koadju’tor (lat.coadju’tor, medhjälpare),
kallas inom katolska kyrkan en av påven tillsatt
assisterande präst åt biskop, som på gr. av
ålder el. sjukdom ej själv kan uppehålla sin
tjänst, ss. ständig k. med rätt att efterträda
i ämbetet. K.G-iv.
Koaffe’ra (fra. coiffer, till coiffe, huva o.d.),
lägga upp el. ordna håret, frisera, ”kamma”. —
K o a f f y’r (fra. coiffure), hårklädsel, frisering
(se Fris*yr). — K o a f f ö’r (fra. coiffeur),
äldre benämning för frisör.
Koaffy’r, se Koaffera.
Koagule’n, se Blodstillande medel.
Koagulation [-fo’n] är ett förlopp, varigenom
i vatten lösliga äggviteämnen denatureras och
överföras i en i vatten olöslig form. K. kan
åstadkommas genom uppvärmning av
äggvite-lösningen, och härvid är den nödvändiga
temp.-förhöjningen olika för olika äggviteämnen.
Muskelns äggviteämnen koagulera delvis vid något
över 40°C., kasein och lim i neutral lösning ej
ens vid kokning. Närvaron av salter och
lösningens reaktion utöva svort inflytande på denna
värme-k. Vid rumstemp. kan k. även
åstadkommas av utspädd salpetersyra, lösningar av
tunga metaller samt av de s.k.
alkaloidreagen-serna. Vid blodets k. el. levring utfälles
fibrinogenet genom en enzymatisk process.
Fib-rinogenet, som finnes i blodplasman, överföres
härvid i det olösliga fibrinet, som i form av
ett fint maskverk genomsätter blodet. Då
maskorna sammandraga sig, fångas häri
blodkropparna, och en bärnstensgul vätska
utpressas. Man erhåller på detta sätt en blodkaka
och serum. Blodkakan består av fibrin och
blodkroppar, serum har i stort sett samma
sammansättning som blodplasma, med
undantag av att det saknar fibrinogen. Det
innehåller dessutom fibrinferment, vilket saknas i
plasma. Själva det enzymatiska förloppet vid
blod-k. är en mycket invecklad process, vars
natur ännu ej kan anses fullt klarlagd.
Bildningen av fibrinfermentet el. trombinet synes
ske ur ett förstadium, trombogen, som finnes
i plasma. Trombogen överföres i protrombin
genom inverkan av ett ämne, som finnes i
blodkropparna och vävnadsceller, trombokinas.
— 681 —
Detta ämne har man ansett vara fosfatiden
kefalin. Sedan protombinet bildats, reagerar
detta med blodets kalciumsalter och överföres
i det eg. k.-enzymet, trombin. Den slutliga
k.-akten, fibrinogenets överförande i fibrin, anses
vara en hydrolytisk nedbrytning av samma slag
som vid digestionen av äggviteämnen över
huvud. Man har även tänkt sig, att trombin och
det från bukspottskörteln stammande
aktiverade trypsinet skulle vara samma ämnen.
Orsaken till att blodet ej koagulerar under livet
i blodkärlen skulle vara den, att trombokinas,
som är nödigt för trombinets bildande, saknas
och först från kanterna av ett sår kan
inkomma i blodet. K. kan även förhindras på flera
olika sätt. Genom tillsättning av oxalsyra
utfälles blodets kalcium, varigenom
protrombi-nets överförande i trombin förhindras. I
svalgkörtlarna hos blodigeln finnes ett ämne,
hiru-din, som i ytterst små mängder upphäver
blod-k., sannolikt genom en hämning av trombinets
verksamhet (antitrombin). Från levern har man
framställt ett k.-hämmande ämne, heparin. Wk.
Koagule’ra, stelna, löpna, levra sig, se
Koagulation.
Koa’la, se P u n g b j ö r n.
Koalition [-jo’n] (fra. coalition, till lat.
coa-le’scere, växa tillsamman), sammanslutning för
visst syfte av olika stater, politiska partier o.s.v.
Koalitionen [-fo’n-], benämning på en
politisk konspiration i Sverige 1839—41. Den
liberala oppositionens misslyckande vid riksdagen
1834 i förening med den reaktionära politik,
som regeringen förde under senare delen av
1830-talet, förmådde oppositionsledaren G. H.
Anckarsvärd (se denne) att med den från
regeringspolitiken avfallne C. J. af Nordin (se
denne) i början av 1839 föra vissa
underhandlingar ang. taktiken vid den instundande
riksdagen. Det beslöts att söka åstadkomma ett
gemensamt handlingsprogram för de olika
oppositionella fraktionerna, och härom hölls i
mars 1839 i Stockholm ett stort sammanträde.
Underhandlingarna misslyckades, men med
utgångspunkt i denna sammankomst verkställde
J. Johansson i början av juni 1839 ett
avslöjande av k:s syften, som enl. honom gingo ut
på att tvinga Karl XIV Johan till abdikation.
Anckarsvärd förnekade detta men uttryckte
sina sympatier för Karl XIV Johans frivilliga
avgång. Enl. Anckarsvärd var k:s syfte att
söka framtvinga en representationsreform.
Under riksdagen 1840/41 var ordet k. beteckningen
på den heterogena radikala oppositionen. Att
kronprins Oskar var den drivande kraften
bakom planerna på att tvinga Karl XIV Johan till
abdikation är ett påstående, som ej låter leda
sig i bevis. — Litt.: K. Wichman, ”Karl XIV
— 682 —
Artiklar, som icke återfinnas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
