Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koalitionen - Koalitionskrig - Koalitionsministär - Koallescens - Koantiloper - Kobaltin - Koban (mynt) - Koban (Ossetien) - Kobb el. kobbe - Kobb, Gustaf - Kobbel - Kobdo - Kobe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOALITIONSKRIG
Johans regering och oppositionen under
1830-talets senare hälft” (1927). N.H-g.
Koalitionskrig [-Jo’ns-] kallas oftast krig,
som utkämpades mellan en stat och ett
däremot riktat förbund el. koalition av stater.
Särsk. talas om k. mot Ludvig XIV:s och
revolutionens Frankrike. B.
Koalitionsministär [-Jo’ns-], av
representanter för samverkande politiska partier el.
grupper bestående ministär. N. Edéns regering
1917—20 med representanter för såväl det
liberala som det socialdemokratiska partiet var
en k. Förekomsten av många partier el.
grupper i vissa länder med parlamentariskt
statsskick åstadkommer, att regeringen i ett sådant
land oftast har karaktären av en k. J.E.N.
Koallescens [-sä’ns el. -Jä’ns] är en
företeelse, som framträder hos metaller vid
glödg-ningsvärme under el. efter bearbetning genom
smidning, valsning el. dyl., bestående däri att
de kristaller och kristallfragment, av vilka
metallen är uppbyggd, sammanväxa till större
kristallkorn, varigenom materialet blir sprött.
Särsk. ha kallbearbetade metaller, t.ex.
kallvalsat mjukt stål, stor benägenhet för k. redan
vid låg glödgningstemp. I.S.
Koantiloper, Bubali’næ, en underfam. av
an-tiloper (se d.o.), omfattar stora, till formen
ofta egendomliga arter med naken mule,
uppsvällda näsborrar och lång, i spetsen yvig svans.
K. äro utbredda över Afrika och Arabien och
leva i hjordar på grässtäpperna. Av
hithörande arter må nämnas brokbock, bläsbock,
t o p i (se d.o.), den nordafrikanska
koan ti 1 o p e n (Bu’balis buse’laphus) från n.
Afrika och Arabien, vilken avbildades redan
på gammalegyptiska gravmonument,
hartbest (se d.o.), den denna närstående men
mindre, i Östafrika allmänna k o n g o n i n
(Bu’balis co’kei) och g nu (se d.o.). H.B-n.
Kobalti’n, miner., se Koboltglans.
Koban, gruppnamn för vissa japanska
guld-och silvermynt, slagna från slutet av 1500-talet
till 1860. K. hade i likhet med de större
mynten oban (se d.o.) oval, platt form. N.L.R.
Koban, ort i Ossetien, n.ö. om Kazbek,
bekant för ett här undersökt gravfält från
övergången mellan brons- och järnåldern. Gravarna
uppskattas till ett antal av o. 700, och
gravgodset är rikt. Till övervägande del utgöres
det av lokala fornsaksformer. De av mera
internationell typ tillhöra Hallstattkulturen (se
d.o.). — Litt.: R. Virchow, ”Das Gräberfeld
von K.” (1883). G.Em.
Kobb el. kobbe, litet, lågt, runt skär.
Kobb, Gustaf, matematiker och politiker
(f. 25/? 1863), fil. d:r i Uppsala 1889, docent
vid Stockholms högsk. i matematik 1889—98
i mekanik 1898—1912, prof, vid Tekniska
högsk. 1912—28. K.
har utg. flera
värdefulla arbeten i
matematik och fysik,
bl.a. ”Sur le
mouve-ment d’un point
ma-tériel sur une surface
de révolution” och
”Sur les maxima et
les minima des
in-tégrales doubles”
(båda i ”Acta
matema-tica” resp. 10, 1887,
och 16—17, 1892—
93). — K. var 1909—11 liberal led. av A.k., 1912
—14 (led. av Bevillningsutskottet), 1919—20 och
1924—31 av F.k.; led. av försvarsberedningarna
1911—14 (finanskommittén),
riksgäldsfullmäk-tig sedan 1913, 2:e deputerad i
Riksgäldskon-toret 1916—27, v. ordf, och l:e deputerad sedan
s.å. Förutom ett par broschyrer om valsättet
har han utg. ”Vem var segraren vid Marne?”
(1922) och ”Schwedens Staatsschuld und ihre
Verwaltung” (1930). H-r;Th.
Kobbel (eng. cobbler), dryck, bestående av
vin (vanl. sherry), krossad is och citron.
Kobdo. 1) Flod i v. Mongoliet, upprinner
på Ektag Altai, genomströmmar
färskvattens-sjöarna Kara-Usu-nor och Durga-nor. Efter
föreningen med Dsapchyn utfaller K. i
saltsjön Kirgis-nor. M.P.
2) Staden K., sedan 1928 Chirgalantu,
ligger v. om Kara-Usu-nor (se K.l), 1,300 m.ö.h.;
o. 6,000 inv. K. har många lamatempel och
-kloster. Flera karavanvägar mötas här.
Fästningen K. var stödpunkt för kinesernas välde
i v. Mongoliet men förstördes vid mongolernas
uppror 1912. M.P.
Kobe, huvudstad i ken Hyogo, Japan, vid
Osakaviken; 787,616 inv. (1931). Vid den gamla
staden Hyogo har det moderna K. hastigt vuxit
upp till en väldig industri- och sjöstad. Jämte
Osaka har K. de flesta av landets
tändsticksfabriker; dessutom finnas lokomotiv- och
pap-persfabriker, textilindustri, riskvarnar och
skeppsvarv. K. är hamnstad för såväl Kyoto
som Osaka och är Japans främsta utförselort
för te; ung. halva landets import går över K.
En stor del av Yokohamas handel övergick till
K. efter jordbävningen 1923. Efter den stora
ombyggnad av hamnen, som skall vara avslutad
1933, får denna en yta av 17 kvkm. och 11 m:s
djup. Traktathamn sedan 1867. Den anlöptes
1929 av 4,323 fartyg (i oceantrafik) om 14,7
mill. nettoregisterton (28% av Japans sjöfart).
— 683 —
— 684 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
