Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kobe - Kobell, Franz - Kober, Leopold - Koberg - Kobert, Eduard Rudolf - Koblenz, Coblenz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOBLENZ
Utsikt över Kobes hamn.
K. har univ. (sedan 1926), handelshögsk. och
teknisk högsk. M.P.
Kobell [kä’bal], Franz Wolfgang von, tysk
mineralog och folkskald (1803—82), 1826 e.o.,
1834 ord. prof, i mineralogi vid univ. i
München samt 1856 konservator för de
mineralogiska statssamlingarna. K. verkade
framgångsrikt som lärare, och hans läroböcker ha varit
mycket använda: ”Lehrbuch der Mineralogie”
(1838), ”Tafeln zur Bestimmung der Mineralien
durch chemische Versuche” (1833; 17 Aufl.
1921) och ”Geschichte der Mineralogie 1650—
1860” (1864). Som förf, begagnade han
företrädesvis folkmål, både pfalziskt och
gammalba-jerskt, och skrev såväl episka dikter och
dramatiska arbeten som folkliga prosastycken. K.A.G.
Kober [kä’bar], Leopold, österrikisk
geolog (f. 1883), prof, vid univ. i Wien 1918, har
huvudsaki. arbetat på den tektoniska
geologiens område, där han givit sammanfattande
översikter över jordens byggnad med dess
veck-nings- och svaghetszoner (orogenerna) och de
stelnade gamla resistensgebieten
(kratogener-na). Av K:s arbeten må nämnas ”Bau und
Ent-stehung der Alpen” (1923), ”Der Bau der Er de”
(2 Aufl. 1928). K.A.G.
Koberg, gods i Lagmansereds m.fl. socknar,
Älvsborgs län; areal med underlydande Hede
Kobergs slott.
och Livered 9,827 har, varav 2,086 åker;
taxeringsvärde 2,590,000 kr. (1932). Till godset
höra 2 kvarnar m.m. Slottet, som är av sten
i 3 vån. med ett högt mittorn, rymmer bl.a.
stort bibi. K. såldes 1757 till köpmannen N.
Sahlgren, som av 6 gårdar gjorde 2
fideikommiss för sina ättlingar. En hans dotterdotter
Alströmer förde 1782 K.-komplexet genom gifte
till ätten Silfverschiöld, som 1818 även fick
det andra, Gåsevadholm (se d.o.). På senare
tid ha St. Alfhem och Velanda frånsålts. Nuv.
innehavare är friherre O. Silfverschiöld. Th.P.
Kobert [kä’-], Eduard Rudolf, tysk
farmakolog (1854—1918), med. d:r i Halle 1877,
sedermera assistent bl.a. hos Schmiedeberg i
Strassburg, 1886—94 prof, i Dorpat, 1894—99
knuten till Brehmerska tuberkulosanstalten i
Görbersdorf och därpå till sin död prof, i
far-makologi i Rostock. K:s arbeten ha bl.a.
behandlat mjöldrygans, saponinernas, järnets,
metylalkoholens och kiselsyrans farmakologi.
Hans ”Lehrbuch der Intoxikationen” (2 Aufl.
1906) har länge varit ett standardverk inom
toxikologien. J.G.A.
Koblenz [kä’blänts], C o b 1 e n z, huvudstad
i preuss. Rhenprov., vid Mosels mynning i
Rhen och sydändan av det s.k.
Neuwiedbäcke-net, mitt i Rhenska skifferbergen; 58,322 inv.
(1925; 4/s katoliker). K. har sin största
betydelse som kommunikationscentrum. Två broar
föra över Mosel, tre över Rhen. Godstrafiken
på K:s tre hamnar uppgick till 122,000 ton.
Staden har en livlig industri och handel:
livsmedels-, tobaks-, läder-, lervaru-, pianofabriker,
centrum för vinhandel. — K. har flera
medeltida minnesmärken, bland dem 3 kyrkor från
Tysklands första kristna period (sedermera
delvis ombyggda); den förnämsta är domen S:t
Castor, de övriga äro S:t Florinus och
Vårfrukyrkan; vidare märkas Tyska ordenshuset från
1216 och kurfursteborgen (vid Moselbryggan)
från c:a 1280 samt Kaufhaus och Schöffenhaus
från medeltidens slut. Från 1600-talet stammar
Jesuitkyrkan och (det urspr. som jesuitkolle-
— 685 —
— 686 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
