Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kochinkina - Historia - Kochinkinahöns - Kock, Marcus - Kock, släkt - Kock, 1. Axel - Kock, 2. Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCHINKINAHÖNS
förra, mois, kineser, malajer och tagaler.
Dessutom funnos 1929 17,200 européer, därav 16,462
fransmän; s.å. var den odlade arealen 2,i mill.
har el. 32 °/o av hela landytan. Jordbruket är
alltså huvudnäring. Den viktigaste kulturväxten
är riset, varav 1929 skördades 2,2 mill. ton.
Dessutom odlas majs, baljväxter, batater,
jordnötter, bomull, gummi, sockerrör, tobak, kaffe,
kokosnötter, peppar, apelsiner, bananer.
Kustfisket är betydande. Industrien är huvudsaki.
livsmedelsindustri. 19 riskvarnar finnas i
Saigon och Cholon. Järnvägsnätet har blott en
längd av 102 km. Viktiga trafikleder äro
Me-kongs och Saigons deltaarmar. Importen hade
1929 ett totalvärde av 338 mill. guldkr.,
exporten av 357 mill. De förnämsta exportvarorna
voro ris (1,2 mill. ton), fisk, oljor, peppar,
bomull, kopra, silke. 1930 anlöptes Saigon av
364 ångare om tillsammans 1,6 mill. ton i direkt
utländsk trafik. J.F.
Historia. Det nuv. K. utgjorde från 200-talet
e.Kr., med undantag för tiden o. 550—o. 670,
då det tillhörde Tchen-la el. Kambodja,
huvuddelen av riket Fu-nan, som 802 uppgick i det
stora khmer-väldet. Under senare hälften av
1600-talet nåddes K. av den annamitiska
expansionen; den förutvarande khmer-befolkningen
undanträngdes så gott som helt av annamiter
och från Kina undan manchuväldet
utvandrande kineser, landet införlivades etappvis med det
sydannamitiska Nguyen-väldet och ingick med
detta i kejsardömet Annam 1802. Efter
Frankrikes intervention i Annam 1858 ägde 1862—67
den franska ockupationen av K. rum; 1887
infogades K. i Franska Indo-kina. C.F.
Kochinkinahöns, se Höns 2).
Kock, M a r c u s, myntmästare (1585—1657),
tillhörde en nederländsk släkt, gick 1626 i sv.
tjänst och var kungl. myntmästare, först i
Nyköping, senare i Arboga, Säter, Stockholm
och Sala, slutl. i Avesta (se d.o., sp. 922), där
från 1644 allt rikets kopparmynt präglades.
Från K. stamma adliga och friherrliga ätterna
Cronström (se d.o.), utslocknade resp. 1743
och 1768. C.
Kock, släkt stammande från
tobaksmanu-fakturbokhållaren i Malmö Barthold K. (1685—
1755). C.
1) Karl Axel Lichnowsky K., språkforskare
(f. 2/s 1851), docent i nordiska språk i Lund
1879, prof, i samma ämne vid Göteborgs högsk.
1890—93 och vid Lunds univ. 1907—16, rektor
vid samma univ. 1911—16; led. av Sv. akad.
1924. K. har utvecklat en ytterst omfattande
vetenskaplig alstring, särsk. inom den
fornnordiska och i sht sv. ljudhistorien, där hans
verksamhet varit banbrytande. Av hans
viktigaste arbeten, framförallt inom accent- och
omljudsläran, må nämnas ”Språkhistoriska
undersökningar om sv. akcent” (2 bd, 1878—85),
”Studier öfver
forn-svensk ljudlära” (2
bd, 1882—86),
”Undersökningar i sv.
språkhistoria” (1887)
samt
översiktsarbe-tena ”Die alt- und
neuschwedische
Ac-centuierung” (1901),
”Umlaut und
Brech-ung” (1911—16) och
det digra arbetet ”Sv.
ljudhistoria” (5 bd,
1906—25). Härjämte
har han offentliggjort ett mycket stort antal
avh. i olika tidskr., framförallt i ”Arkiv
för nordisk filologi”, för vilket han var
huvudred. 1888—1928 och som under hans ledning
utvecklat sig till en av de mest ansedda tidskr.
i germansk språkvetenskap. Jämte C. af
Pe-tersens har han utg. det stora och gedigna
arbetet ”östnordiska och latinska
medeltids-ordspråk” (1889—94). Bland hans skrifter av
populär art märkes ”Om språkets förändring”
(1896; 2 uppl. 1908). K:s forskning utmärkes
av stort skarpsinne, mångsidig lärdom och en
alltigenom nykter och verklighetsbetonad
uppfattning av de språkliga företeelserna. Hans
framställningssätt är ovanligt klart och sakligt
och bär på samma gång en skarpt markerad
prägel av personlig egenart. E.H.
2) Ernst Albin K., den föregåendes kusin,
språkforskare (f. «/i2 1864), fil. d:r och docent
i engelska språket i
Lund 1906, prof, i
tyska språket 1906
—29; medlem av
red. av Sv. akad:s
ordbok 1896—1900.
K:s omfattande
vetenskapliga alstring
präglas av en
fruktbar helhetssyn på de
germanska språken,
vilka K. låter
ömsesidigt belysa
varandra. I sina skrifter
be
handlar han med frisk blick och logisk
skärpa språkhistoriska och
textkritiskt-stilis-tiska problem inom samtliga
forngerman-ska dial. Förstlingsverket ”The English
rela-tive pronouns” (1897) fullföljes genom un
dersökningar av de tyska relat. pronom. (1901,
1904); på editionen av den medelengelska bene
diktinregeln, ”Three Middle-English versions
of the Rule of Saint Benet” (1902), följa de
— 699 —
— 700 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
