Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokospalm - Kokosplommonträd - Kokossmör - Kokostjuv - Kokosträ - Kokott - Kokovtsov, Vladimir - Kokplatta, Elektrisk - Kokpunkt - Koks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKOSPLOMMONTRÄD
Kokosnötter.
les olja av smörliknande konsistens, k o k o
s-el. kokosnötolja el. kokosfett, som
utgör material för beredningen av k o k o
s-smörel. växtmargarin (se Margarin)
men även till tvål- och ljusfabrikation. I riven
form är kopran en i konditorier mycket
använd artikel. Av de fasta, proteinhaltiga
resterna efter koprans krossning och pressning
(innehålla 9—10 °/o äggviteämnen) beredas s.k.
k o k o s- el. k o k o s n ö t k a k o r, ett utmärkt
kreatursfoder, även gödningsämne. Den
omogna fruktens frövita lämnar en söt, uppfriskande
dryck, kokosmjölk, av vilken genom
jäsning också beredes brännvin. Av den kärnan
omgivande fibrösa vävnaden framställes ett
spå-nadsmaterial, kokosfiber, kokosbast,
koir (coir), som i Europa och Nordamerika i
stor utsträckning användes till förfärdigandet
av snören, tågverk, borstar, mattor, grövre
säckar m.m. Kärnans benhårda skal användes
till kärl, finare svarveriarbeten o.d. K:s bark
nyttjas i Indien vid garvning, ävensom till
framställning av ett gummi, rikt på bassorin (se
d.o.). Stammen av gamla k.-palmer är i sina
yttre delar mycket hård och nyttjas till
pelare, bjälkar, spatserkäppar, knappar m.m. och
går i handeln under namn av k o k o s t r ä el.
p o r k u p i n- och piggsvinsträ. Bladen
användas till täckning av infödingarnas hyddor,
till flätning av korgar, mattor, segel m.m. Av
askan efter bladen erhålles pottaska. Av k.-
palmens saft, särsk. de outslagna
blomkolvarnas, erhålles genom intorkning ett socker,
palmsocker, som nyttjas av infödingarna
och som även användes till beredning av s.k.
palmvin. — Av övriga Cocos-arter lämna de
brasilianska C. flexuo’sa, C. gommo’sa och C.
corona’ta kokosolja; andra äro omtyckta
prydnadsväxter, så t.ex. förekomma C.
romanzoffia’-na och C. austra’lis odlade i det fria vid
Rivieran, medan C. Weddelia’na (C. eleganti’ssima)
är en liten prydlig rumspalm. A.V-e.
Kokosplommonträd, se Chrysobalanus.
Kokossmör, se Kokospalm och
Marga-r i n.
Kokostjuv, ett släkte eremitkräftor, se
P a 1 m t j u v.
Kokosträ, se Kokospalm.
Kokott [kåkå’t] (fra. cocotte), kvinna, som
genom sedeslöshet skaffar sig medel till ett
dyrbart levnadssätt, demimonddam; jfr G r i s e t t.
Kokovtsov [kakå’ftsaf], Vladimir
Niko-laevitj, greve, rysk politiker (f. 1847). Efter
ämbetsmannakarriär var K. finansminister 1904
—05 och införde ss. sådan åtskilliga nya
skatter för att täcka utgifterna för rysk-japanska
kriget. 1906—14 ånyo finansminister, fortsatte
han med vissa modifikationer Vittes (se denne)
finanspolitik och blev 1911 även
ministerpresident. K. sökte mildra motsatsförhållandet
mellan kamarillan och de industri- och
finanskretsar, som eftersträvade konstitutionell regim.
Avsked 1914. Efter bolsjevikrevolutionen
bosatte han sig i Frankrike. Bland hans skrifter
märkes ”Le bolchevisme å 1’oeuvre” (1931).
M.H-v.
Kokplatta, Elektrisk, se Elektriska
värmeapparater.
Kokpunkt, se Kokning.
Koks (eng. cokes) tillverkas i gasverk el.
koksverk genom upphettning av stenkol utan
lufttillträde (torrdestillation) till så hög temp.,
att stenkolets flyktiga beståndsdelar bortgå i
gasform — stenkolsgas, lysgas, koksugnsgas
jämte tjära o.a. biprodukter — och återstoden
bildar styckeformig el. vanl. till ett
sammanhängande block hopbakad k. För ändamålet
användas oftast bituminösa, feta, bakande kol,
men även andra kolsorter kunna vid lämplig
behandling giva en god k. Koksning utföres i
samband med gastillverkning i alla de olika slag
av ugnar, som förekomma vid gasverk (se d.o
med bilder). Vid anläggningar i större skala
äro horisontalkammarugnar vanligast. Dessa
ugnar bestå av ett stort antal höga, långa och
smala kamrar, ’Sammanbyggda med varandra
med mellanliggande eldkanaler. Kamrarna äro
upptill försedda med öppningar för infyllande
av stenkolet samt med uttag för gasen.
Eld
— 727 —
— 728 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
