Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolhydrering - Kolöhrster, Werner - Koll - Kolibakterier - Kolibrifåglar, kolibrier - Kolichmarde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLICHMARDE
Kolhydre’ring, se Kolförädling.
Kolhörster [kä’l-], Werner, tysk fysiker
(f. 1887), d.r phil. i Halle 1911, Studienrat i
Berlin 1920. K. har studerat den radioaktiva
strålningen samt den s.k. kosmiska strålningen el.
ultrastrålningen, på vilket område han utfört
banbrytande undersökningar. Bland hans
skrifter märkes ”Die durchdringende Strahlung in
der Atmosphäre” (1924). N.R-e.
Koli, berg i Kuopio län, ö. Finland, vid v.
stranden av Pielisjärvi sjö, 348 m.ö.h. och 254
m. över sjöns yta. K., som är kronopark, är
berömt för sin storslagna utsikt och sina öds-
Utsikt från Koli.
ligt sköna omgivningar. Livligt besökt
turistort med två hotell. Mdn.
Kolibakterier äro medelstora gramnegativa
stavar, som lätt färgas av vanliga anilinfärger.
De äro till skillnad från tyfusbakterier föga
rörliga och skiljas från dessa ytterligare
genom sitt förhållande till olika sockerarter och
till specifika sera. K., av vilka man särskiljer
ett stort antal olika arter, förekomma normalt
i tarminnehållet hos såväl varmblodiga som
kallblodiga djur. Man anser k. under normala
förhållanden som icke patogena; vid vissa
tillstånd av allmänt el. lokalt nedsatt resistens
måste man likväl räkna dem till de
sjukdoms-alstrande bakterierna. Påvisandet av k. i
dricksvatten har fått praktisk betydelse som
mått på vattnets renhet. A.Fl.
Ko’librifåglar, kolibrier, Trochi’lidæ,
bilda en väl avgränsad fam., tillhörande ordn.
blåkråkartade fåglar (Coraciifo’rmes). De
minsta av alla fåglar räknas till denna fam., vars
största art når en svalas storlek. Näbbens längd
varierar mycket. Hos en art blir den t.o.m.
längre än fågeln själv. De flesta arterna äro
bundna till bestämda växter, och näbbformen
är anpassad efter de blommor, i vilka fåglarna
förnämligast söka sin föda. Tungan är lång
och i sin främre del tvåkluven. På hals och
bröst finnas ofta starkt metallglänsande
fjädrar, där glittret framkallas genom fjädrarnas
Guldkolibri, Selasphorus rufus, undersöker i
flykten en blomma. Efter Meerwarth.
prismatiska yta. Det är mest hannarna, som ha
glänsande fjäderdräkter, medan honorna i
regel äro betydligt enklare färgade. K. äro
uteslutande dagfåglar, som med ytterst snabb flykt
ila från blomma till blomma och söka sin
näring. Denna består av insekter. Under
nä-ringsupptagandet stå de svävande i luften
framför blomman med så snabba vingslag, att man
icke kan urskilja vingarna. Boet bygges av
fibrer och mossa. Aggen äro alltid två och vita.
K. bebo med 118 släkten och o. 500 arter
uteslutande Amerika. De förekomma talrikast i de
tropiska bergstrakterna i Syd- och
Mellanamerika, men en art går under sommaren i n. ända
till Alaska, under det att andra nå i s. ned
till Eldslandet. Men även i tropikerna gå de i
bergstrakterna upp till snögränsen. I de lempe-
Guldkolibri, ruvande. Efter Meerwarth.
rerade trakterna flytta k. men stryka i
tropikerna omkr. alltefter blomningstiden hos de
växter, på vilka de leva. De äro icke eg.
skogsfåglar utan hålla till i skogsbryn, snår och
trädgårdar. K. leva parvis, men där det finns gott
om blommor, kunna de samlas i skaror. Y.Ln.
Kolichmarde (fra. colichemarde, förvrängning
av namnet Königsmark), värjtyp med en vid
ansatsen bred, med tvär övergång, mot spetsen
— 749 —
— 750 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
