Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolloidkemi, dispersoidkemi - Kollokvium - Kollontaj, Alexandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLOKVIUM
tiklarna äro, desto livligare äro dessa rörelser,
desto oftare kollidera de med varandra och
sammanslås, varigenom med tiden
dispersitets-graden minskas, partiklarna bli färre,
avståndet mellan dem större och hastigheten av den
Brownska rörelsen mindre. Stabiliteten ökas
först med avtagande dispersitetsgrad men
minskar sedan igen, beroende på att
fallhastigheten ökas, när partiklarna växa. Stabiliteten för
olika kolloidala system beror i hög grad på
elektriska krafter. De kolloidala partiklarna
äro ofta elektriskt laddade. Partiklar med
lika laddning repellera varandra, varvid
bildning av större partiklar förhindras. Under
inverkan av en elektrisk ström röra sig negativt
laddade partiklar mot anoden, positivt
laddade mot katoden (elektrofores, k a t
a-fores). Elektriska krafters inverkan på
stabiliteten av dispersa system har man begagnat
sig av för att slå ned rök i fabriksskorstenar,
det s.k. Cottrellförfarandet (jfr Elektrisk
gasrening). Stabiliteten kan minskas
genom tillsättning av vissa ämnen, som verka
koagulerande; omvänt kan tillsats av
s. k. skyddskollodier öka
stabiliteten, en ytterst viktig sak, ty först med
tillhjälp av dessa har det varit möjligt att i
kol-loidal form erhålla ett flertal ämnen.
Tekniskt viktiga här äro s.k. emulgatorer,
vilka förmedla bildningen av emulsioner. För
emulsioner av typen ”olja i vatten” kunna
ämnen ss. gummi arabicum, gelatin agar, lim,
al-kalisalter av högre fettsyror, natriumsalter av
högmolekylära sulfonsyror, vissa elektrlyter
m.fl. ämnen vara emulgerande, för typen
”vatten i olja’” sådana som alkalisåpor,
elektroly-ter med 2- el. 3-värdiga kationer m.fl.
Skydds-kollodierna kunna verka på det sättet, att de
lägga sig som ett skyddande lager kring de
kolloidala partiklarna. Så t. ex. beror
smörfettets stabila fördelning i vanlig mjölk på att
fettpartiklarna äro omgivna av äggvitehinnor,
som stabilisera det kolloidala systemet.
Då kolloiderna ej ha förmåga att
genomtränga vissa hinnor el. membraner, kan man
begagna sig av detta förhållande och skilja dem
från kristalloiderna. Härför användes
dialysa-tor (se Dialys). Sådana membraner kunna
även användas för att skilja kolloiderna från
dispersionsmedlet. Genom att använda
membraner av t.ex. kollodium med olika porvidd
kan man även på mekanisk väg skilja
kolloi-der av olika partikelstorlek (u 11 r a f i 11 r
e-ring). — De kolloidala lösningarna skilja sig
från äkta lösningar därigenom att de visa
obetydligt osmotiskt tryck, kokpunktsförhöjning
och fryspunktsnedsättning. — En kolloid kan
utfalla på olika sätt ur en lösning. Den kan
ant. koagulera, d.v.s. utfällas och
separera från dispersionsmedlet, el. också
gelatin e r a, då den stelnar och bildar g e 1
under uppsugning av lösningsmedlet. Den massa,
som blir kvar vid intorkning av en gel, kan
sedan ofta på nytt uppsuga lösningsmedlet,
svälla och i många fall på nytt bilda en
kolloi-dal lösning. Systemet säges då vara r e v
er-si b e 11. — Vad som särsk. karakteriserar de
kolloidala systemen äro de stora gränsytor,
som finnas mellan faserna. Man förstår det
lätt, om man tänker på en kub med 1 cm. sida.
Dess totala yta är 6 kvcm., men finfördelas den
och överföres i kuber med en sida av 10 uu,
blir delpartiklarnas sammanlagda yta icke
mindre än 600 kvkm. En nödvändig följd av
de stora ytor, som finnas i de kolloidala
systemen, är, att alla kemiska och fysikaliska
företeelser, där gränsytor spela stor roll, äro vid
dispersa system starkt framträdande.
Kapillär- el. y t k e m i e n behandlar närmare
dessa frågor. Här spela alltså adsorption
(se d.o.) och katalysfenomen (se Katalys)
stor roll. — K. har en ytterst mångsidig
praktisk användning. I ett flertal industrier arbetas
med dispersa system, så då det gäller tvål,
gummi, gödningsmedel, färger, fett, oljor, harts,
cement, vägbeläggningsmedel, näringsmedel
m.fl. För de biologiska processerna äro de
kolloidala systemen av vital betydelse, då
organismerna till stor del äro uppbyggda av
kol-loider. Lj.
Kollo’kvium (till lat. cum, jämte, och loqui,
tala), samtal, överläggning (vanl. av otvungen
natur).
Kollontaj, Alexandra Michajlovna, rysk
diplomat (f. 1872), av polsk börd, revolutionär
studentska i Zürich,
1898—1908
socialdemokratisk agitator i
Ryssland, 1908—17 i
landsflykt. K. var
mensjevik till
världskrigets utbrott, då
hon anslöt sig till
Trotskijs
”internatio-nalistiska” grupp,
varefter hon blev
bol-sjevik. Återkommen
till Ryssland, blev
K. häktad under
Kerenskijs regering juli 1917 men snart frigiven.
Hon deltog i den kommunistiska revolutionen
nov. s.å. och blev folkkommissarie för kvinnlig
uppfostran, barn- och kvinnovård; 1922
lega-tionsråd i Oslo, 1924 envoyé där, 1927 en tid
envoyé i Mexiko, så åter i Oslo; 1930 i
Stockholm. K. har förf. bl.a. ’Den nya moralen och
— 767 —
— 768 —
Artiklar, som icke åteerfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
