Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollontaj, Alexandra - Kołłontaj, H. - Kollotypi - Kollusion - Kollwitz, Käthe - Kollämpare - Kolläst - Kolm - Kolmar - Kolmation - Kolmes - Kolmila - Kolmodin, släkt - Kolmodin, 1. Israel - Kolmodin, 2. Olof - Kolmodin, 3. Olof, d. y. (Dahl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLMODIN
arbetarklassen” (1923) och ”Kvinnans ställning
i den ekonomiska samhällsutvecklingen” (1926).
P.Dhl.
Koüontaj, H., polsk politiker, se K o 11 a t a j.
Kollotypi’, i reproduktionstekniken använd
metod att genom fotografisk kopiering erhålla
tryckplåtar. Vid densamma kopieras på ett
skikt, innehållande lim el. gelatin och ett
kro-mat, vilket vid belysning reduceras till
kromsalt. Efter belysning uppsuga därför obelysta
partier av skiktet vatten, medan belysta partier
däremot icke göra detta och därför kunna
in-svärtas med tryckfärg. Szl.
Kollusion [-Jo’n] (eg. [brottsligt] samspel, till
lat. collu’dere), processr., genom
undanhållande el. undanskaffande av bevismaterial
försvåra utredning i målet, särsk. om dylik k. i
brottmål genom hemligt samförstånd mellan
tilltalad och vittnen el. medbrottslingar. E.K.
Kollwitz [kå’lvits], Käthe, tysk
konst-närinna (f. 1887), arbetar huvudsaki. som
gra
Käthe Kollwitz: Radering ur serien
”Bauern-krieg”. Bild se även plansch vid art.
Grafisk konst.
fiker. K:s konst är starkt socialt präglad och
buren av ett patos, som på ett naturligt sätt
fört henne från en mera realistisk till en
måttfullt expressionistisk-symbolisk, tekniskt
fulländad stil. Huvudverk: ”Bauernkrieg” (7 blad,
radering, 1902—08), ”Krieg” (7 blad, träsnitt,
1920—24) och ”Proletariat” (3 blad, träsnitt,
1925). G.S.
Kollämpare, lägsta klass av maskinpersonal
å stora koleldade handelsfartyg. K. ha till
uppgift att framforsla kol från de olika kolboxarna
till påeldade pannor. T.Hrn.
Kolläst, se K o 1 m å 11.
Kolm, ett slags stenkol, som sparsamt
förekommer i den övre delen av den kambriska
alunskiffern i Västergötland (Billingen), Närke
och Östergötland, bildande körtlar el. bollar
av 0,3—0,4 m. mäktighet. K. innehåller c:a
30 °/o aska med en obetydlig halt av uran och
radium, som man — ehuru utan framgång —
sökt tillgodogöra sig. K.A.G.
Kolma’r, stad i Frankrike, se C o 1 m a r.
Kolmation [-Jo’n], metod att höja
marknivån i och för odling genom att införa vatten
över ett område från slamrika floder på sådant
sätt, att det blir nära stillastående, varvid
slammet avsätter sig och bildar fast mark. Hj.P.
Kolmes, fågelart, se Mesar.
Kolmila, se Träkolning.
Kolmodi’n, sedan slutet av 1500-talet känd
släkt, stammande från Koldemo by.Arbrå s:n,
Hälsingland, där ättefadern var häradsfogde. C.
1) I s r a e 1 K., teolog och psalmförf. (1643—
1709), e.o. teol. prof, i Uppsala,
superintendent i Visby 1692, led. av bibelkommissionen
och en av medarbetarna i Svedbergs
psalmbok 1695. Bland K:s psalmer märkas
”Sommarvisa” (Sv. ps. n:r 394) och
”förtröstans-psalmen” (n:r 191). S.N.
2) O 1 o f K., den föregåendes brorson, präst
och andlig skald (1690—1753), mag. i Uppsala
1716, kyrkoherde i
Flo (Skara stift) 1721,
prost över
Vänersborgs kontrakt 1742.
Genom den
versifierade bönboken ”Then
trogna siälens
gylde-ne rökelsekar” (1728)
och sångsamlingen
”Andelig dufworöst”
(1734, flera nya uppl.)
gjorde K. en
förtjänstfull insats i sin
tids andliga diktning,
ehuru båda arbetena voro, det ena helt och det
andra till större delen, övers, och bearbetningar
efter den tyske prästen B. Schmolck (d. 1737).
I det didaktisk-episka verket ”Biblisk
qwinno-spegel” (2 bd, 1732—50) framställer K.
kvinnogestalter ur bibeln, ofta skildrade med naiv
naturalism och i en anakronistisk miljö. K.
står ss. skald på gränsen mellan den karolinska
tiden och frihetstiden, hans sånger och
psalmer (av vilka 5 finnas i nuv. sv. psalmboken)
utmärkas av bibeltrogen lära och en religiös
innerlighet, som torde röja inflytande från
hprrnhutismen. — Litt.: Minnesteckning av W.
Budin i ”Sv. akad:s handlingar”, 15 (1901). S.N.
3) O 1 o f K. d.y., eg. D a h 1, den
föregåendes dotterson, univ.-lärare (1766—1838),
docent i sv. litteraturhistoria i Uppsala 1792,
prof, skytteanus 1805. K. intresserade sig
icke så mycket för den med professuren
för
Uppslagsbok. XV.
25
— 769 —
— 770 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
