Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolurer - Kolv - Kolvass - Kolvattengas - Kolved - Kolvereid - Kolvflugor - Kolvhals - Kolvhirs - Kolvring - Kolvsjuka - Kolvstång - Kolväten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLV
båda solståndspunkterna och den andra,
dag-j ä m n i n g s- el. ekvinoktialkoluren,
genom de båda dagjämningspunkterna. M-t.
Kolv. 1) Bot., se Blomställning, sp.
231.
2) Kem., kärl av glas el. metall för kemiska
ändamål. Vanl. äro k. sfäriska, upptill
försedda med hals. K. med rundad botten (r un
d-k.) motstå yttre tryck och kunna användas för
vacuumdestillationer. S ä 11 -k. ha plan botten
och kunna ställas på laborationsdisken.
Fraktion s-k. ha ett sidorör i halsen. M ä t-k. ha
bestämd volym och användas för uppmätning
av vätskor. Konisk form ha de s.k. E r 1 e
n-m e y e r-k. Wk.
3) Mek., maskindel, varmed ett på
densamma verkande tryck överföres till mekaniskt
arbete el. tvärtom. K. rör sig i en cylinder
och måste, för att minsta möjliga arbete skall
gå förlorat, täta mycket noga mot
cylinderväggen och samtidigt glida så lätt, att
friktions-arbetet blir minsta möjliga. K. är därför
försedd med tätningsanordning av ett el. annat
slag. Till ångmaskiner, förbränningsmotorer
(i mindre sådana även kallad kanna),
kompressorer förses k. med tätningsringar av
gjutjärn, som noga passa i svarvade spår på k:s
omkrets. Dessa kolvringar äro, för att
kunna trädas på k. och för att kunna fjädra,
uppskurna i en punkt på periferien. En k. är
oftast försedd med flera ringar, och slitsarna,
d.v.s. uppskärningarna i de olika ringarna,
skola förskjuta varandra, enär annars gasen
kan läcka genom slitsarna. Ängmaskinkolvar
äro korta, s k i v-k., motorkolvar äro längre,
t r u n k-k. Materialet i k. är oftast gjutjärn,
men till bensinmotorer användas för lätthet
och bättre värmeavledning gärna
aluminiumlegeringar. I pumpar användas ofta s.k.
plunger- el. dyka r-k., massiva el. ihåliga
cylindrar av gjutjärn, brons el. stål. Dessa
kolvar äro vanl. ”självtätande” på gr. av sin
stora längd. Andra pump-k. tätas medelst
läder-, hamp- el. bomullspackning el. med
lädermanschetter. K. är fäst i kolvstången,
som upptar el. överför kraften från el. till k.
— Differential- el. ste g-k. är en k. med
två el. flera olika stora tryckytor, byggd i
trappsteg, d.v.s. den utgör en hopbyggnad av
två (tvåstegs-k.) el. flera k. med olika diam. v.S.
4) Vapentekn., bakre delen av ett armborsts
el. handeldvapens stock. K. stöddes vid äldre
2-handsvapen (musköter m.fl.) mot kinden.
Senare förlängdes k. och formades så, att den
bildade större vinkel med loppets förlängning
och kunde stödas mot axeln. På gr. av
k.-vinkeln omsättes en del av rekylen i rotation
(vapnet ”slår upp”), varigenom ”stöten” mot
— 795 —
axeln minskas. Vid automatvapen (t.ex.
kul-sprutegevär) med stor k.-vinkel har kulkärven
vid mejning en tendens att höja sig.
1-handvapen (pistoler o.s.v.) ha större k.-vinkel än
2-handsvapen (gevär o.s.v.). Ang. olika
k.-for-mer och -detaljer se bilder vid
Handeldvapen och Jaktgevär. R.Sbg.
Kolvass, bot., se Sävsläktet.
Kolvattengas, se Gasgenerator.
Kolved, se Träkolning.
Kolvereid, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge,
vid kusten, n. om Folla; 433,41 kvkm.; 2,310 inv.
(1930). Ax.S.
Kolvflugor, Cordylu’ridæ, fam. av ordn.
tvåvingar. K. ha stort, rundat huvud med bred
panna och 3-ledade antenner med naket, hårigt
el. fjädrat ryggborst. Den cylindriska
bakkroppen är hos hannen oftast kolvlikt ansvälld i
spetsen. I Sverige finnas över 60 arter. Hit
höra bl.a. de s.k. dyngflugorna,
Scopéu’-ma, av vilka särsk. den guldgulhåriga,
gulvinga-de, o. 1 cm. stora S. stercora’rium är allmän på
spillning, vari larverna leva. Några arters
larver angripa levande växter, bl.a. de o. 4 mm.
långa, svarta timotejflugorna,
Amau-roso’ma armilla’tum och fla’vipes, vilkas larver
leva i bladslidan kring de outvecklade axen av
timotej och därigenom nedsätta fröskörden.
E.W-n.
Kolvhals, den främre, smala delen av en
gevärskolv (se Kolv), stundom utbyggd till s.k.
pistolkolv.
Kolvhirs, kulturväxt, se H i r s.
Kolvring, se Kolv 3).
Kolvsjuka, bot., se Epichloé.
Kolvstång, se Kolv 3).
Kolväten, föreningar mellan kol och väte. I
samtliga dessa föreningar är kolet 4-värt, och
det enklaste k. är därför sammansatt CH4,
metan. övriga k. uppkomma därigenom att
kolatomerna ha en obegränsad förmåga att binda
varandra inbördes, och kol och väte kunna
därför förena sig med varandra i oändligt
många förhållanden. Så kunna från metan följ,
k. (metanserien) härledas:
CH. metan
4
C2H6 etan
C3H8 propån
C.Hin butan
C5H1O pentan
C„H,. hexan
u 14
^n^2n + 2
Genom att kolatomerna kunna binda
varandra både i raka kedjor, normala föreningar,
och i grenade kedjor, isoföreningar, kunna ett
— 796 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
