Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolväten - Kolyma - Kolyvan - Kolåsen - Kom- - Koma (coma), dvala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMA
stort antal varianter ytterligare uppkomma (se
Is om er i). De radikaler (se d.o.), som
uppkomma, om en väteatom tänkes borttagen från
k., kallas kolväteradikaler, och då
dessa ingå en stor mängd föreningar, ha de särsk.
namn, så CH3 metyl, C2H5 e t y 1, C3H7 p r
o-p y 1 o.s.v. — Av metankolvätena äro de 4
första med lägsta kolhalt färglösa gaser, de
som innehålla 5—15 kolatomer vid vanl. temp.
flytande och de övriga fasta. Kokpunkt och
smältpunkt stiga kontinuerligt med stigande
kolhalt. Ett stort antal av dessa k. förekomma
färdigbildade i naturen, metan i sump- och
gruvgas, de högre i petroleum, bergolja. De
svårflyktigaste äro paraffin. Metan-k. kallas
mättade, därför att de ej giva additionsde
rivat; samtliga kolatomer binda varandra med
enkla bindningar. Detta är emellertid ej
fallet med de omättade, som härleda sig från
etylen, den s.k. etylenserien:
C2H4 etylen
C3h6 propylen
C4H8 butylen
C5H10 amylen
CnH2n
Ännu mer omättade äro
acetylense-r i e n s k., som härledas från acetylen, C2H2.
och äro av den allmänna formeln C nH2n_2.
Ur ovanstående k. kunna samtliga organiska
föreningar tillhörande den s.k. a 1 i f a t i s k a
huvudgruppen tänkas härledda därigenom, att
en el. flera väteatomer utbytas mot olika
atomgrupper el. radikaler. Betecknas k.-radikalen
med R, kunna erhållas alkoholer R.OH,
aldehy-der R.CHO, syror R.COOH, merkaptaner R.SH
o.s.v. — De alifatiska föreningarna
kännetecknas genom öppna kolkedjor. Modersubstansen
för de aromatiska föreningarna är bensol,
C6H6, där kolatomerna binda varandra i ring.
H
C\
HC CH
I II
HC CH
=C
H
Bensol bildar i sin tur det första ledet av en
serie av k., vilka förekomma i stenkolstjära:
CgHg bensol
C7H8 toluol
C;H10 xylol
Även här kunna ett flertal isomerier
förekomma. Andra k. härleda sig från naftalin, som
kan schematiskt tecknas och innehåller
2 bensolringar, samt från antracen
som innehåller 3 ringar. Även dessa
förekomma i stenkolstjära.
De alicykliska föreningarna härleda sig
från hexametylen, C6H12,
CH2
h2c^ch2
h2cvch2
ch2
Dessa k. förekomma i nafta och kallas också
naftener. Terpenerna äro en klass
omättade k., som förekomma färdigbildade i
växtriket i terpentin och eteriska oljor, ha
formeln C1QH16 och äro dihydrocymoler. Från
dem härledas sedan kamferarterna. Lj.
Kolyma’, flod i autonoma Jakutrepubliken,
n.ö. Sibirien, upprinner på Kolymabergen,
en del av Stanovojbergen, och mynnar med
delta i Ishavet. Längd 1,700 km.; segelbar 1,100
km. Största biflod är Omolon (från h.). K.
är mycket fiskrik. M.P.
Kolyva’n, stad i Västsibiriska området, R.S.
F.S.R., vid Ob, 30 km. n. om Novosibirsk;
7,416 inv. (1923). I närheten rika
silverfyndig-heter. M.P.
Kolåsen, turistort i Kalls s:n, Jämtlands län,
vid sjön Äcklingen, 83 km. n. om Järpens järn-
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Kolåsens kapell; i bakgrunden sjöarna
Äcklingen, Juvuln och Kalvsjön samt Äreskutan.
vägsstation å linjen Storlien—Änge, varifrån
dagl. omnibus avgår till K. Tillfälle till jakt
och sportfiske. I det 1847 uppförda kapellet
anordnas lappmässor. G.N.
Kom-, som prefix, se K o n-.
Koma (c o ma), d v a 1 a, den medvetslöshet,
som inträder vid vissa svårare sjukdomar, t.ex.
— 797 —
— 798 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
