Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koma (coma), dvala - Koma - Komana - Komancher - Komandorskijöarna, Kommendörs- - Komárno - Kombattanter - Kombination - Kombinationsmotstånd - Kombinationsprincipen - Kombinationstoner - Kombinationstryck - Kombinera - Kome - Komedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMA
coma diabe’ticum vid sockersjuka, coma
uræ’-micum vid vissa njursjukdomar.
Koma. 1) Det bildfel hos ett optiskt
system, som växer med vinkelavståndet från
den optiska axeln och med kvadraten på
öpp-ningsförhållandet. På gr. av k. bli
stjärnbilderna i en kikare med växande avstånd från
optiska axeln osymmetriska och antaga vanl. ett
kometsvansliknande utseende. — 2) Se K
o-meter. M-t.
Ko’mana. 1) Forntida stad vid Iris-floden i
Pontus, berömd för sitt tempel åt gudinnan Ma
och dess rika prästerskap. Läge vid nuv.
To-kat. N.V.
2) Stad i Kappadokien vid Sarusfloden,
under Hadrianus omdöpt till Hieropolis. Dess
ruiner ha undersökts nära nuv. Djadjik och gett
rika resultat i form av inskrifter och
tempelrester. N.V.
Koma’ncher, indianstam, se Comancher.
Komando’rskijöarna, Kommendörs-,
rysk ögrupp i Berings hav, ö. om Kamtjatka,
2,150 kvkm. Endast de båda största öarna,
Be-ringön och Medni, ha en fåtalig befolkning av
aleuter. K. äro ett av de främsta tillhållen för
sjölejon. V. Bering dog här 1741. M.P.
Komårno [kå’märnå], ty. Komorn, stad och
Donauhamn i Slovensko, s. Tjeckoslovakien, vid
sammanflödet av Donau och Wåh; 21,137 inv.
(1930; mest slovaker och ungrare). K. är en
betydande järnvägsknut, har trä-, kvarn- och
textilindustri. Till K. hörde före freden i
Saint-Germain den på andra sidan Donau belägna
ungerska staden K. O.P.
Kombatta’nter (fra. combattants, till bättre,
slå), stridande, militärpersonal, som mera
omedelbart deltager i strid; n o n-k
ombattan-t e r, icke stridande, de som ha sin
verksamhet inom sjukvård, förvaltning o.s.v. Bj.
Kombination [-Jb’n] (se Kombinera),
med (fin) beräkning gjord sammanställning;
förbindelse; sammanträffande av
omständigheter. Mus., se O r g e 1. — Jfr C o m b i n a t i o n.
Kombinationsmotstånd, ett motstånd, som
ensamt har samma inverkan på strömstyrkan i
en elektrisk strömkrets som ett antal
serie-kopplade el. parallellkopplade delmotstånd
tillsammans. Om k. betecknas med R och
delmotstånden med rr r2, r3 o.s.v., så gäller vid
seriekoppling: 7? = r1 + r2+r3+ ... och vid
parallell-1111 „ T.
koppling: — = H––––1––F . . . N.E.F.
rl r2 r3
Kombinationsprincipen, fys., en av W. Ritz
(1908) i spektroskopien införd allmän
princip, som för spektroskopiens utveckling varit
oerhört fruktbärande. Då vågtalet (se d.o.) för
en spektrallinje, ss. framförallt genom J. J. Bal-
mers och J. R. Rydbergs undersökningar
påvisats, låter framställa sig ss. differensen
mellan två termer, s.k. spektraltermer, definieras
härigenom två olika tillstånd el. energinivåer
för den ljusemitterande atomen i fråga. Av
flera linjer el. linjeserier bestämmas på så vis
flera energinivåer. K. utsäger då, att varje
kombination mellan två dylika energinivåer
representerar en möjlig spektrallinje. K. har
visat sig vara en inom hela spektroskopiens
område från infraröda spektrum till
röntgenspektrum giltig exakt naturlag. Den bildar
grundvalen för den Bohrska och den nyare
vågmekaniska atomteorien. Ang. den för den
praktiska spektroskopien viktiga preciseringen
av k. genom urvalsregler
seSpektrosko-p i. N.R-e.
Kombinationstoner, fys., kallas inom
akustiken toner, som uppkomma genom
samverkan av två samtidigt ljudande, rena toner. Ha
dessa svängningstalen Nr och N , så höras dels
en s.k. differenston av svängningstalet
Nt—N2, dels en s.k. summa tionston av
svängningstalet N^+N^ Dessa toner kallas
primära k. el. k. av första
ordningen. Därjämte uppträda, ehuru med
mycket mindre intensitet, toner av
svängningstalen 2N±—N2 och 2N1+N2, s.k. sekundära
k. el. k. av andra ordningen, o.s.v.
Differenstonerna upptäcktes av G. A. Sorge (1744),
summationstonerna av Helmholtz. K. äro
alltid mycket svagare än de urspr. tonerna.
Frågan om hur k. komma till stånd, är ännu
omstridd. N.R-e.
Kombinationstryck, användning av olika
reproduktions- och tryckmetoder för
framställning av t.ex. ett färgtryck, varigenom bättre
resultat kan uppnås än vid användande av
enbart en metod. J.K.
Kombine’ra (lat. combina’re, parvis förena,
av cum, jämte, och bini, två och två), förena,
sammanställa, förknippa; jämföra och beräkna.
Kome, fyndort för växtförande kritlager på
n. sidan av halvön Nugssuaq på Grönlands
v.-kust. Lagren tillhöra äldre delen av
krit-systemet, och floran innehåller mest
kärlkryptogamer och gymnospermer och endast enstaka
blad av lövträd (se Grönland, sp. 1,066—
67). K.A.G.
Komedi’ (grek, komodVa), dramaform som i
motsats till tragedien har ett skämtsamt innehåll
Om k:s äldre historia se Drama och C
ömme d i a d e 1 l’a r t e. Med stöd i de antika
förebilderna höjde sig renässansens k. över det
burleska planet och blev en konstart för mästare
som Lope de Vega, Calderon, Shakespeare, Ben
Jonson och Molière. Hos de båda sistn. blev
k. ett instrument för satirisk sede- och
män
; — 799 — — 800 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
