Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunarder - Kommunehospitalet - Kommunen 1871 - Kommunicera - Kommunicerande kärl - Kommunikabel - Kommunikant - Kommunikation - Kommunikationsdepartementet - Kommunikationsminister - Kommunikationsresolution - Kommunikationsverken - Kommuniké - Kommunion - Kommunionsförhör - Kommunism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNISM
Kommuna’rder, kommunens anhängare, se
Frankrike, sp. 66.
Kommu’nehospitalet, Köpenhamns största
sjukhus, uppfördes 1863 i längdkorridorsystem;
sedermera ändrat och utvidgat, har det nu ung.
1,000 sängplatser, fördelade på 7 avd. (3
medicinska — varav en övervägande för nerv- och
sinnessjuka — 2 kirurgiska, 1 ögon- och
öron-avd. samt 1 för hud- och könssjukdomar). Å.Ch.
Kommunen 1871, se Frankrike, sp. 66.
Kommunice’ra (lat. communica’re, göra
gemensam, meddela), delge; stå i förbindelse med;
gå till el. deltaga i nattvarden. Jfr K o m
m-union. — Jur. I den skriftliga förhandlingen
hos myndighet, särsk. vid domstol, kallas
kommunikation delgivning med annan
myndighet el. vederpart av skriftlig inlaga el.
framställning för inhämtande av dess yttrande. Är
ett yrkande i besvär el. ansökningsärende
riktat mot viss person, skall som regel
kommunikationen ske med denne, innan yrkandet må
bifallas. Jfr Besvär. E.K.
Fys., se Kommunicerande kärl.
Kommunicerande kärl kallas sådana kärl,
som nedtill äro förbundna (kommunicera med
varandra). Hälles i ett k.k. en vätska, ställer
den sig i alla delar av kärlet lika högt,
oberoende av de olika kärldelarnas form. Ett ex.
på ett k.k. är ett U-formigt böjt rör. Om i de
båda skänklarna av ett dylikt rör hällas olika
vätskor, som icke blandas el. påverka varandra,
ställa sig vätskorna i skänklarna olika högt,
varvid höjderna förhålla sig omvänt som spec.
v. för vätskorna (lagen om k.k.). N.R-e.
Kommunika’bel. 1) Möjlig att färdas på (om
väg). — 2) Samfälld, gemensam (om egendom;
se Giftorätt).
Kommunika’nt, se Kommunion.
Kommunikation [-fo’n] (lat. communica’tio,
till lat. communica’re, delgiva), delgivning;
beröring; samfärdsel, samfärdsförbindelse. Se
Kommunicera.
Kommunikationsdepartementet, ett av de
svenska statsdep. (se Departement). K.
uppkom genom Civildep:s delning och trädde
i verksamhet 1920. Enl. 1930 års dep.-stadga
handläggas inom K dels förvaltningsärenden
rörande kommunikationsväsendet till lands
(järnvägs-, spårvägs- och motorfordonstrafik,
post-, telegraf- och telefonväsen, kanaler,
farleder, hamnar, vägar, broar och färjor,
skjutshållning och gästgiveri), lufttrafiken,
radioväsendet, Statens vattenfall, stadsplaneväsendet,
byggnads- och brandväsendet samt Statens
byggnader, dels också lagstiftningen rörande
byggande och underhåll av vägar samt bredden
av hjulringar å arbetsåkdon, koncessions- och
trafiksäkerhetslagstiftningen för järnvägar samt
Uppslagsbok. XV. — 833 __
27
radiolagstiftningen. Det statsråd, som är chef
för K., benämnes i dagligt tal
kommunikationsminister. Vid hans sida står 1
statssekreterare och 1 exp.-chef, 2 kansliråd,
av vilka ett tillika fungerar som
Luftfartsmyndighet (se Lufttrafik) samt särsk.
föredragande för tekniska ärenden, för
stadsplane-ärenden och för mål hos Regeringsrätten. K.
är en avd. av K. m:ts kansli; dess anslag
uppföras under riksstatens 6:e huvudtitel. E.Spr.
Kommunikationsminister, se
Kommunikationsdepartementet.
Kommunikationsresolution [-fo’n], skriftligt
beslut av myndighet om delgivning av parts
inlaga el. yrkande med annan part el.
myndighet. Se Kommunicera.
Kommunikationsverken, sammanfattande
benämning på Generalpoststyrelsen med
Postverket, Telegrafstyrelsen med Telegrafverket samt
Järnvägsstyrelsen med Statens vattenfallsverk.
För befattningshavarna vid dessa verk gäller ett
1919 utfärdat gemensamt avlöningsregl., och en
särsk. myndighet,
Kommunikationsver-kens lönenämnd, har till uppgift att
avge yttranden i hithörande lönefrågor. Den
består av 7 av K. m:t utsedda led.,
representerande löntagar-, förvaltnings- och allmänna
intressen. E.Spr.
Kommuniké (fra. communiqué, till lat.
com-munica’re, meddela), meddelande till
allmänheten (särsk. från regeringen el. ämbetsverk).
Kommunio’n (lat.commu’nio, gemenskap,
delaktighet), gammalt namn för nattvarden (se
d.o.), i vilken den kristna gemenskapstanken
får sitt innerligaste uttryck. K. i trängre mening
är det moment, då kommunikanterna
(natt-vardsgästerna, de som kommunicera) mottaga
brödet och vinet. K. varje söndag, ss. i
katolska kyrkan, blev omöjlig, då mässa med
blott prästen ss. kommunikant förbjöds (1562).
När skriftermål (se d.o.) under 1600-talet blev
obligatoriskt, kom prästens själv-k. ur bruk.
Den medgavs 1904 efter särsk. tillåtelse av
biskopen och 1929 utan sådan, dock endast
tillsamman med församlingen. K.-tvång (minst en
gång årl.; i katolska kyrkan sedan 1215)
stadgades i Kyrkolagen kap. 11 § 2 och upphävdes
först 1863. Enl. Kyrkolagen kap. 8 § 2 (upphävd
1910) skulle nattvardsgäster på förhand anmäla
sig; de antecknades i k.-längden. Ur
kunskaps-prövningen vid det enskilda skriftermålet
utvecklade sig k.-förhöret före k. (påbjudet 1735),
som anbefalles i nu gällande handbok men
sällan förekommer. K. utan samband med
högmässa tilläts 1861. A.M-n.
Kommunionförhör, se Kommunion.
Kommuni’sm (till lat. commu’nis,
gemensam), sammanfattande benämning på ett fler-
— 834 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
