Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompass - Kompassjustering - Kompasskurs - Kompassvinkelmätare - Kompassväxter, meridianväxter - Kompendium - Kompensation - Kompensationsapparat - Kompensationsfilter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPENSATIONSFILTER
kommande järnmassor och symmetriskt
belägen i förhållande till dem. Vanl. placeras k.
mittskepps. Då även vid den bästa möjliga
placering k:s deviation på gr. av den vid de
moderna fartygen alltid starka
skeppsmagne-tismen behåller en avsevärd storlek, söker
man kompensera denna genom att i
nakter-huset på lämpligt sätt anbringa magneter och
mjukjärnmassor (k.-j u s t e r i n g). — För att
minska k:s rörelser vid sjögång förses ofta
k.-skålen med dubbel botten, och i
mellanrummet mellan bottnarna hälles olja. Ännu
mera okänslig för fartygets rörelser blir k.,
om i k.-skålen hälles en vätska, vanl. en
blandning av Vs alkohol och 2/s vatten. En sådan
k. kallas v ä t s k e-k. i motsats till den förut
nämnda 1 u f t-k. Genom att förse det rörliga
systemet, magneter och k.-ros, med flottörer
kan man vid vätske-k. dessutom minska
trycket mot stålspetsen och därmed friktionen
mellan denna och agatplattan, vilket gör det
möjligt att använda större magneter. Härigenom
ökas det magnetiska momentet och
riktkraf-ten. Vätske-k. ha stor användning,
framförallt å mindre fartyg samt å örlogsfartyg. På
gr. av de på de senare förhandenvarande stora
järnmassorna lämpar sig dock magnet-k. ej
så bra för dessa, varför man i allt större
utsträckning börjat använda gyro-k. — Ang.
användning av magnet-k. för malmletning se
Gruvkompass. — Bland övriga typer av
k. må nämnas jordinduktion s-k., vid
vilken likaledes riktningen av det jordmagnetiska
fältet bestämmes. Den grundar sig på
jord-induktorns princip (se Jordmagnetism)
och har användning framförallt inom
flygväsendet. — Litt.: A. Schück, ”Der K.” (3 bd,
1911—18); S. Ulff & Y. Naumann, ”Lärobok
i navigation” (1926); H. Meldau, ”Technische
Navigation und Meteorologie” (1927). N.R-e.
Kompassjuste’ring [-fys-], se Kompass
och Deviation.
Kompasskurs, det gradtal el. streck på
kom-passkivan, som ett fartyg styr el. ligger an
(se K u r s).
Kompassvinkelmätare, en på stativ monterad
kompass med vridbar kikare och
sidvinkel-skala. Instrumentet användes vid art. för
mätning av vinklar mellan magnetiska
nordriktningen och syftlinjer till mål el. andra punkter
i terrängen, för mätning av vissa andra vinklar
i horisontalplanet och för batteriernas
inställande i viss skjutriktning. Vissa k. ha även
höjdvinkelskala och kunna jämväl användas
för mätning av höjdvinklar (terrängvinklar).
R.Sbg.
Kompassväxter, meridianväxter,
växter, som ha bladskivorna ställda vertikalt och
riktade i meridianen, mot n. och s. Bladen
intaga vid middagstiden profilställning, på
morgon och afton ytställning till de infallande
solstrålarna och kunna på detta sätt skydda sig
mot för stark insolation. Ex. på k., vilka alla
tillhöra fam. korgblomstriga, lämna den vid
Nordamerikas prärier bundna Si’lphium laci-
Kompassväxter: 1 Silphium laciniatum, sedd
från öster, 2 densamma sedd från söder; 3
Lactuca Scariola, sedd från öster, 4 densamma
sedd från söder.
nia’tum, som visar ifrågavarande bladställning
så regelbundet, att den vid mulet väder kan
tjäna till orientering av väderstrecken, vidare
Lactu’ca Scari’ola och Tanace’tum Balsami’ta.
O.Gz.
Kompe’ndium (lat. compe’ndium, eg.:
besparing, särsk. på tid, arbete o.d.),
sammandrag, kortfattad lärobok el. handbok.
Kompensation [-fozn] (se K o m p e n s e r a),
utjämning, ersättning, gottgörelse, vederlag.
1) Fysiol., den reaktion hos ett organ,
varigenom detsamma motverkar en kronisk,
sjuklig förändring. Ss. ett typiskt exempel på k.
kan nämnas v. hjärtkammarmuskelns förstoring
vid sammanväxning av valvlerna vid stora
kroppspulsåderns utträde ur hjärtat.
Härigenom blir hjärtat i stånd att övervinna
(kompensera) det ökade motståndet vid blodets
utdrivande, så att en normal cirkulation
vidmakt-hålles. Kan detta i längden ej ske, övergår
tillståndet i inkompenserat hjärtfel. Jfr H
y-pe r t r o f i. Wk.
2) Handelsv., se Compensation.
Kompensationsapparat, se Kompens
a-tionsmetod.
Kompensationsfilter, färgad skiva av glas el.
gelatin, som användes vid fotografering för
— 845 —
— 846 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
