Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompensationsfilter - Kompensationslindning, kompenseringslindning - Kompensationsmetod, Elektrisk - Kompensator - Kompensera - Kompenserande hypertrofi - Kompenseringslindning - Kompetens - Kompetenskonflikt - Kompetenslagen - Kompetent - Kompilera - Komplanation - Komplement - Komplementbindning - Komplementfärger - Komplementvinklar - Komplementärluft - Komplett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPENSATIONSLINDNING
att borttaga blått ljus och därigenom
kompensera negativmaterialets överkänslighet för
denna färg. Jfr G u 1 s k i v a. Szl.
Kompensationslindning, kompens
e-ringslindning, en i serie med
ankar-lindningen vid en elektrisk maskin kopplad
extra lindning, som har till uppgift att
kompensera ankarreaktionens tvärfält och
åstadkomma bättre strömomkastning. K. gör det
möjligt att hålla konstant borstläge oberoende
av belastningen. Principer för k. ha angivits
från flera håll, bl.a. Ryan och Déri (se E 1 e k
t-riska maskiner, sp. 304). A.B.L.
Kompensationsmetod, Elektrisk, är en
mycket noggrann metod att mäta elektriska
strömmar, potentialskillnader och motstånd. I
en grenledning (shunt) inkopplas ett
normalelement (se d.o.) jämte en känslig galvanometer
på ett sådant sätt, att shunten blir strömlös.
Detta kan noggrant kontrolleras medelst
galva-nometern; vidare är normalelementets
elektro-motoriska kraft (se Galvaniska
element) ytterst konstant, och den
shuntparal-lella huvudledningens motstånd kan noggrannt
mätas, varigenom huvudströmmen kan
beräknas. För att göra k. bekvämare att utföra,
har man konstruerat särsk.
kompensationsap-parater. H-r.
Kompensa’tor, mjukt järn av sfärisk el.
cylindrisk form, som anbringas i omedelbar
närhet av en magnetkompass för att upphäva el.
motväga deviationen (se d.o.). H.S-k.
Kompense’ra (lat. compensa’re, avväga),
utjämna, uppväga, ersätta, gottgöra. — Subst.:
kompensation (se d.o.).
Kompenserande hypertrofi’, se
Kompensation 1) och Hypertrofi.
Kompenseringslindning, se
Kompensationslindning.
Kompete’ns (fra. compétence), befogenhet,
behörighet; tillräcklig el. erkänd skicklighet el.
förmåga att behandla el. bedöma el. avgöra el.
att sköta en viss tjänst. — Kompetent (lat.
co’mpetens, part. pres. till compe’tere,
gemensamt eftersträva, alltså eg.: medtävlande),
utrustad med de nödvändiga förutsättningarna,
vuxen (ett kall el. att göra något), (väl) skickad,
skicklig, duglig; behörig. Motsats:
inkompetent.
Kompetenskonflikt, processr., stridiga
meningar mellan olika myndigheter ang. rätta
forum för handläggande av ett hos båda el. alla
anhängigt mål el. ärende. K. kunna uppstå
såväl mellan olika domstolar som mellan
domstol och administrativ myndighet. Den kan
yttra sig ant. så, att båda förklara sig
kompetenta i samma sak — positiv k. — el. båda
obehöriga, ehuru endera är behörig — negativ
k. I Sverige saknas närmare reglering, huru k.
skall lösas. Har ett oriktigt, lagakraftvunnet
beslut i k. meddelats, kan rättelse vinnas
genom resningsansökan hos K.m:t. I Europas
större kulturländer avgöras i regel k. av särsk.
därför inrättad domstol. E.K.
Kompetenslagen, populärt namn å ”lag om
vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap och förmynderskap” 1904 med
däri 1915 och 1924 gjorda ändringar. Lagen
avser näml, främst att lämna regler, om sv. el.
utländsk rätt skall tillämpas i angivna
hänseenden. E.K.
Kompete’nt, se Kompetens.
Kompile’ra (lat. compila’re, plundra), plocka
ihop och i en skrift sammanföra ur andras
skrifter (utan självständiga synpunkter). —
K o m p i 1 a t i o’n, handlingen att kompilera;
på så sätt uppkommen litterär produkt (även
k o m p i 1 a’t). — K o m p i 1 a’t o r, person, som
kompilerar. — Jfr Plagiera.
Komplanation [-Jo’n], beräkning av en
buktig yta. Om ytans ekvation kan skrivas
z = f(x, y) (f begränsad och entydig jämte sina
första derivator inom ett område E av
xy-pla-net), är den över E liggande delen av ytan
//]/ (dz\2 (dz\2
f V 1 + kr + H- dxdy
’ \dx/ \dyJ
(integralen utförd över E). H-r.
Kompleme’nt (till lat. comple’re, utfylla),
fyllnad, tillägg. — 1) Matem. K. el. k.-v i n k e 1
till en given vinkel är en vinkel, som med
den givna bildar en summa av 90°. — D e k
a-d i s kt k. till ett tal erhålles genom att draga
talet från en dignitet av 10. H-r.
2) Med. K., av vissa forskare benämnt a 1 e
x-i n, är ett ämne el. en funktion, som tillkommer
allt färskt serum. Det kan uppdelas i två
komponenter, som särskiljas genom utfällning av
serumets olika äggvitefraktioner. K. är icke
specifikt, det är föga motståndskraftigt mot
värme och icke hållbart längre tid. I förbindelse
med specifik antikropp, amboceptor, verkar k.
cellupplösande, cytolytiskt. Vissa forskare
påstå sig ha framkallat antikomplement genom
immunisering av djur med k. En avsevärd roll
spelar säkerligen k. för organismens
immunitets-tillstånd. En stor teoretisk och praktisk
betydelse har den s.k.
komplementbindningsreak-tionen (se Ser ologi). A.Fl.
Komplementbindning, med., se S e r o 1 o g i.
Komplementfärger, se Färg, sp. 669, och
Färgsinne, sp. 685.
Komplementvinklar, se Komplement 1).
Komplementä’rluft, se Andning, sp. 1,040.
Komple’tt (fra. complet, eg.: fylld),
fullständig, fulltalig, alltigenom. — Komplettera,
— 847 — — 848 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
