Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komplett - Komplettamen - Komplex - Komplexa föreningar - Komplexa tal - Komplexion - Komplicera - Komplikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPLIKATION
göra komplett, utfylla; undergå efter- el.
fyllnadsprövning.
Kompletta’men (urspr. skämtsam bildning
efter examen, tentamen), efterprövning (se d.o.)
i examen (i sht akad.); fyllnadsprövning (se
d.o.).
Komple’x (lat. comple’xus, omfattning),
sammanfattning, sammanhängande helt el. massa,
grupp (t.ex. byggnads-, föreställningskomplex).
— Som adj.: sammansatt. — Jfr
Psykoanalys.
Komplexa föreningar, kem., uppkomma genom
direkt förening av molekyler,
molekylföreningar, och skilja sig från dubbelsalter
därigenom, att de i vattenlösning icke sönderfalla
i komponenterna och giva deras reaktioner.
En k.f. är t.ex. kaliumferrocyanid, K4[Fe(CN)6],
som i vattenlösning dissocieras i kalium joner
och negativa Fe(CN)6-joner, men fria Fe- el.
CN-joner förekomma icke. Till k.f. höra de
s.k. metallammoniakföreningarna, föreningar,
som ammoniak kan giva med ett flertal
elektro-lyter. Systematiken över k.f. har givits av
Werner, som utvidgat valensbegreppet och skilt
mellan huvud- och bivalenser. Han har
infört begreppet koordinationstal, som
anger, hur många grupper som kunna bindas
i den ”inre sfären” direkt vid centralatomen
och icke kunna avdissocieras. Skillnaden
mellan de atomer, som tillhöra den komplexa
jonen och övriga atomer i molekylen, kan
uttryckas i formler, t.ex.
[Co(NH3)6]C13 och [CI,Co(NH3)JCl
Hexamminkobolt- Diklorotetramminkobolt-
klorid klorid
I den första föreningen kan all klor
avdissocieras, i den senare endast Vs.
Koordinations-talet är olika för olika grundämnen, vanl. 6
el. 4, men kan också antaga andra värden. Wer-
Fig. i.
ner har även lyckats uppställa
koordinations-formler för kristallvattenföreningar och
inrangera dem bland k.f. Lj.
Komplexa tal. Räkning med k.t. innebär
samtidig räkning med två slags storheter
(analogt vid vektorer, se d.o.), som skiljas från
varandra genom att det ena förses med
symbolen i som faktor. För k.t. definieras de enkla
räknelagarna på det sättet, att man räknar
enl. algebrans regler och sätter i2 =— 1 (alltså
kan i tolkas som ]/—1). K. t. kunna
åskådliggöras som punkter (med rätvinkliga
koordina-ter a och b) i ett talplan (Kaspar Wessel 1797)
(se fig. 1). För a + bi = r (cos v + i sin v)
kallas a reella delen, b imaginära delen, sträckan
r = a2 + b2 modyl el. absolutvärde (tecknas
ofta r = |a+bi|), vinkeln v argument.
Addition av k. t. tolkas enl. parallellogramprincipen
(se fig. 2). Multiplikation av k. t. innebär
multiplikation av modylerna, addition av
argumenten. Härav härledes (cos o + i sin v)n = cos nv
+ i sin nv (Moivre). — Varje ekvation har
någon reell el. komplex rot. — Man har e’* —
cos x+i sin x (Euler). H-r.
Komplexion [-äkjo’n] (lat. comple’xio, eg.:
sammanflätning), yttre kroppsbeskaffenhet.
Komplice ra (lat. complica’re, hopvika, veckla
samman), inveckla, tillkrångla, försvåra. —
Komplikation (se d.o.), förveckling; särsk.
i fråga om sjukdom: tillstötande el.
förvärrande omständighet el. symtom.
Komplikation [-Jo’n], se Komplicera. —
Med. K. kallas sådan sjukdom, som uppstår i
anslutning till en redan förevarande primär
— 849 —
— 850 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
