Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTUR
Framförallt är prisnivån stigande för råvaror
till de kapitalproducerande industrierna.
Förbrukningen av järn och kol uppvisar starkt
stegrade siffror. Inkomstströmmen fördelar sig
så, att en större del än vanligt går till
real-kapitalbildning. Då samtidigt
nationalinkomsten — tack vare den stegrade produktiviteten
— är långt över den normala, blir
produktionsapparatens utveckling än mera betydande. Följ,
sifferuppgifter lämna en föreställning om
tendensen:
Produktion av kapitalvaror i °/o av
nationalinkomsten i Sverige 1920—27.
Hög-k. Depression K.-förbättring
1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927
14,5 11,5 10,0 10,4 10,5 11,5 12,o 12,1
(I dessa siffror ingår även kapitalbildning,
som icke är avsedd för produktionen).
Det starka uppbyggandet av
produktionsapparaten sker emellertid icke likformigt inom
hela näringslivet. Vissa näringsgrenar ha större
lockelse än andra, t.ex. elektricitetsindustrien
på 1890-lalet och automobilindustrien efter
1920. Spec. inom sådana industrier men ofta
även inom näringslivet i sin helhet ökas
produktionskapaciteten så starkt, att köpkraften
icke räcker till för att möta den ständigt ökade
varuströmmen. Avsättningssvårigheter uppstå,
vinsterna sjunka, villigheten att placera kapital
i industrien minskas. Bankerna, som under
hög-k. fört en liberal kreditpolitik, söka
begränsa kreditgivningen för de hotade
näringsgrenarna, men då penningmarknaden i motsats
till det övriga näringslivet är enhetlig, får
denna försiktigare kreditpolitik uttryck i stegrade
räntesatser. Allt flera näringsgrenar nå
gränsen för köpkraftens efterfrågan, deras
svårigheter ökas av det högre ränteläget, och ofta
sker under dramatiska former under några
dygn ett omslag i den allmänna stämningen
inom affärslivet från säker tillit till framtiden
till djupaste misströstan. En kris utbryter,
vilken, om den föregående hög-k. varit långvarig
och medfört allvarliga felinvesteringar av
kapital, får karaktären av katstrof (t.ex. ”svarta
torsdagen” 24/io 1929 på New York-börsen).
Kreditinst., som lämnat lån till de industrier,
vilka förlorat allmänhetens förtroende och som
dessutom kanske belånat deras aktier, drabbas
av det allmänna misstroendet. För att stärka
sin likviditet indriva de sina fordringar, så
långt ske kan, vilket vållar nya svårigheter.
Krisen utgör alltså icke, som man tidigare
föreställt sig, någon av olyckliga tillfälligheter
framkallad störning i det normala näringslivet.
Den moderna k.-forskningen har uppvisat, att
krisen hör organiskt samman med den
före
gående hög-k., och dess styrka är direkt
beroende av hög-k :s styrka. Efter krisen, som i
regel varar något år (världskrisen efter 1929
intar därvidlag en särställning, då ännu 4 år
efter dess inbrott panikartade sammanbrott
äga rum, ss. i U.S.A:s bankvärld 1933), följer
en tid av depression, vars längd beror på
krisens styrka. Den svåraste krisen före 1929, 1873,
följdes av låg-k. i praktiskt taget 20 år.
En normal k.-cykel omfattar perioder på 7
—11 år. Då i nedanstående tab. ett försök
göres att skildra k.-förloppet under
industrialismen, torde man erinra sig, att de årtal, som
angivas, endast äro ungefärliga. Framförallt
ha, sedan industrialismen spritt sig över hela
världen och k.-företeelserna därmed fått
internationell karaktär, olika länder blivit
påverkade av samma k. under olika år. Under
rubriken Kännetecken ha omnämnts några för
perioden typiska förhållanden, utan att
uppräkningen är fullst.
År Konjunktur Kännetecken
1818—22 Depression Störningar efter
Napoleons-krigen.
1822—25 Hög-k. Industrialismens första hög-k.
1825 Kris Oerhört prisfall,
banksammanbrott.
1826—30 Depression
1830—36 Hög-k. Järnvägsbyggande
joint-stock-bankerna uppstå. U.S.A. även delaktigt av hög-k.
1836 Kris Krisen börjar med ett
sammanbrott för
järnvägs-och jordspekulationen i U.S.A. Sprider sig till England.
1837—40 Depression Stor arbetslöshet,
arbetar-oroligheter, se C h a
r-tiströrelsen.
1840—46 Hög-k. Kinesiska marknaden
öppnas, järnvägsbyggande, textilindustriens andra storhetstid. Även
Tyskland delaktigt av hög-k.
1847 Kris Tyskland undgår att
drabbas.
1848—51 Depression Politiska strider i Tyskland och Frankrike förvärra depressionen.
1852—57 Hög-k. Guldfynden i Kalifornien och Australien,
järnvägsbyggande, ångbåtsflottans framväxt, telegrafen, Krimkriget. Hög-k. har nu helt internationell
karaktär. Stark prisstegring i alla länder. Storbanker grundas på kontinenten.
1857 Kris Internationell kris med
början i U.S.A.
— 889 —
— 890 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
