Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTUR
År Konjunktur Kännetecken
1858—60 Depression
1861—66 Hög-k. Nordamerikanska
inbördeskriget, frihandelsepoken i Europa, järn- och
stålindustrien framförallt
delaktig av hög-k.
1866—69 Depression Kris endast i England.
1870—73 Hög-k. Industrialismens dittills största uppsving, gynnat av fransk-tyska kriget. U.S.A. och Tyskland börja överta Englands roll som ledare för den
ekonomiska utvecklingen.
Frankrike icke delaktigt av hög-k.
1873 Kris Den före 1929 svåraste
krisen. Alla länder utom Frankrike drabbade.
In-ledes med österrikiska
aktiemarknadens sammanbrott BA 1873.
1874—95 Dåliga tider Någon verklig hög-k.
förekommer icke under denna tid. Korta perioder av livlig börsspekulation sluta med börskriser ss. Bontoux-krisen i
Frankrike 1882. En svårartad agrarkris pressar Europa. Guldknapphet.
1895—99 Hög-k. Guldfynd i Transvaal. Ny frihandelsepok.
Framförallt elektricitetsindustrien blomstrar.
1899—190 3 Depression Omslaget sker utan kris.
1903—07 Hög.-k.
1907—10 Depression Kris endast i Amerika 1907. I Sverige storstrejken 1909.
1910—13 Upprepade ansatser till hög-k., störda av den ständigt återkommande krigsfaran. Kort hög-k. 1912 påverkad av
Balkan-krigen. 1913 depression, försvårad av de nu
mäktiga kartellerna och
monopolen, som söka hindra prisfall.
Utvecklingen under och efter världskriget
har präglats av att fram till 1924 k. icke haft
internationell karaktär. Världskriget medförde
i varje fall i de neutrala länderna en utpräglad
hög-k., som fortsatte under en del av 1920,
vilket år en kris utbröt i U.S.A., vilken snabbt
spred sig till hela världen med undantag av
inflationsländerna, d.v.s. de länder, vilkas
valutor undergingo en exempellös försämring,
t.ex. Tyskland och Österrike. Krisen hade
karaktären av en deflationskris med oerhörda
prisfall. Varuprisindex föll från april 1920 till
april 1921 i U.S.A. från 266 till 154, i England
från 323 till 206 och i Frankrike från 600 till
354. I Sverige, som drabbades något senare,
sjönk prisnivån från 403 1920 till 188 1922.
1924 hade valutaförhållandena i
inflationsländerna erhållit stadga, och 1925—29
kännetecknas av ett kraftigt uppsving, som 1927
övergick i hög-k. Automobil- och elektricitetsin
dustrierna utvecklades kraftigare än andra, och
framförallt i U.S.A. uppnåddes ett välstånd,
som dittills varit okänt.
Federal-reserve-ban-kerna sökte under denna tid hålla näringslivet
i sin hand genom en diskontopolitik, som icke
medgav den annars alltid med hög-k. följ,
prisstegringen. Prisstegringen undveks, men man
observerade icke, att den starkt ökade
mängden av varor eg. skulle ha förorsakat kraftigt
prisfall. Likväl ansåg man sig ha funnit
metoder, som möjliggjorde utveckling av
näringslivet utan risk för efterföljande kriser. Ett
oroselement var emellertid jordbrukets
svårigheter över hela världen. Denna
”prosperitets-period” avbröts av historiens svåraste kris,
inledd genom den amerikanska aktiemarknadens
sammanbrott okt. 1929. Därefter ha
panikartade kriser utbrutit i nästan alla länder, i
Österrike maj 1931, i Tyskland sommaren 1931, i
England sept. s.å., då landet tvingades att
lämna guldmyntfoten, varefter ett stort antal
länder, bl.a. Sverige, tvingades att följa ex.
Förhållandena efter 1929 ha utmärkts av
samma kännetecken, som präglat tidigare
depressioner. Prisnivån har sjunkit:
grosshandels-priserna i U.S.A. från 136,5 1929 till 87,4
januari 1933 (basår 1913). I England från 127,2
till 86,i. Som exempel på produktionens
tillbakagång kan tagas kolproduktionen i U.S.A.,
som från c:a 45,000 ton pr månad sjönk till
26,000 1932. Motsvarande siffror voro för
Tyskland 13,620 och 8,728. För stål voro
siffrorna i U.S.A. 4,599 och 1,109, Tyskland 1,354
och 479, Sverige 60 och 44. Krisen har
förvärrats av sviter från världskriget.
Skadestånds-betalningarna ha sålunda varit ett
störningsmoment, likaså guldrörelserna till U.S.A. och
Frankrike, som i övriga länder, framför allt
England, framkallade guldbrist. Härtill
kommer den tendens till självförsörjning och
pro-tektionism, som efter världskriget försvårat det
internationella varuutbytet. Se
Världskriget, Ekonomiska följdföreteelser.
Den ekonomiska forskningen har framförallt
under de senaste decennierna sökt finna de
orsakssammanhang, som leda till k.-växlingarna.
C. Juglar påvisade 1860, att kriserna icke äro
isolerade fenomen utan grundläggas under den
föregående hög-k., och denna sats präglar
numera helt k.-forskningen. Bland olika
hypoteser kan nämnas underkonsumtionsteorien,
framförallt utarbetad av J. A. Hobson, E.
Le-derer och Rosa Luxemburg, enl. vilken teori
kriserna bero på en felaktig sammansättning av
— 892 —
— 891 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
