Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur - Konkan - Konkarong - Konkav - Konkiolin - Konklav - Konkludent - Konklusion - Konklusiv - Konkoid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKOID
efterfrågan. Genom den ojämna
inkomstfördelningen ökas sparandet i för starkt tempo
jämfört med den köpkraft, som står till buds för
inköp av konsumtionsvaror. Härtill kommer,
att under en hög-k. förstärkes tendensen till
för stark kapitalbildning genom inflationen, som
minskar massornas köpkraft. Vissa likheter
finnas mellan denna teori och den av K. Marx,
M. Tugan-Baranowski, A. Spiethoff, G. Cassel
och J. Schumpeter framförda åsikten, att
k.-växlingarna framkallas av ändringar i
förhållandet mellan konsumtion och
realkapitalbild-ning. Att kreditförhållandena och
räntepolitiken spela en betydelsefull roll för k. ligger i
öppen dag. K. Wicksell har här påpekat, att
en räntesats, som ligger under den kapitalränta,
som näringslivet ger, realkapitalräntan,
har en tendens alt framkalla ökade
kreditanspråk och därmed även inflation och hög-k.
Ligga däremot bankernas räntesatser över
realkapitalräntan, framkallas en deflation. Även
om de olika teorierna förete vissa olikheter, är
man dock numera inom k.-forskningen ense
om att k.-rörelsernas orsak är att söka i
förändringar av realkapitalbildningen. Hur
kapitalinvesteringen sker under en hög-k., blir
avgörande för hur snabbt en kris utbryter och
vilken omfattning den får. Att kriserna
uppstått i samband med industrialismen,
sammanhänger därmed, att ju mer kapitalkrävande
industrien blir, desto längre tid tar
produktionen. Felinvesteringar ske lätt, när resultatet
av en utvidgning av produktionen först märkes
efter åtskilliga år. Ingen önskar emellertid en
återgång till äldre produktionsformer, som voro
mindre tidskrävande. En omständighet, som
ökar riskerna för felinvestering, är, att
produktionen ledes individuellt, vilket försvårar
överblicken över näringslivet. De flesta forskare
torde emellertid anse, alt den individuella
ledningen inom näringslivet i så hög grad ökar
dess effektivitet, alt kriserna bli det offer, man
får betala för framåtskridandet. Andra
(socialisterna) anse däremot, att man genom
planhushållning (se d.o.) kan uppnå ett
framåtskridande utan kriser. Det enda försök, som gjorts
att skapa en hög-k. under planhushållning, är
den ryska 5-årsplanen 1928—32, då det ryska
näringslivet genomgick en hög-k. av stora
dimensioner. Den kris, man haft anledning att
vänta, har ännu (maj 1933) icke inträffat. —
Litt.: Arbeten av ovannämnda forskare; A.
Afta-lion, ”Les crises périodiques de surproduction”
(1913); W. Böpke, ”Die K.” (1922), ”Krise und
K.” (1932); L. L. Mises, ”Theorie des Geldes
und der Umlaufsmittel” (1924); A. Spiethoff,
”Krisen” (i ”Handvvörterbuch der
Staatswissen-schaften”, 1926); A. H. Hansen, ”Business-
cycle theory” (1927); A. C. Pigou, ”Tndustrial
fluctuations” (1927); J. Åkerman, ”Om det
ekonomiska livets rytmik” (1928), ”Ekonomiskt
framåtskridande och ekonomiska kriser” (1931);
E. Wagermann, ”K.-lehre” (1928); F. A. Hayek,
”Geldtheorie und K.-theorie” (1929); W. C.
Mitchell, ”Der K.-Zyclus” (1931). T.E-r.
Konkan, se I n d i e n, sp. 988.
Konkarong [-å’g] (eg. skämtsam användning
av äldre sv. konkarong, en kvinnlig
huvudbonad), vardagligt i uttrycket hela
konkarong e n, hela bunten. E.H.
Konka’v (lat. conca’vus, välvd). En krökt
yta el. linje säges vara k., då man betraktar
den från den sida, åt vilken den är krökt.
Betraktad från den motsatta sidan, säges ytan el.
linjen vara konvex. — K. spegel, se Spegel;
k. gitter, se Gitter; k. lins, se Lins. N.R-e.
Konkioli’n, biol., se C o n c h i n.
Konkla’v (lat. concla’ve, kammare, eg.: som
kan stängas, stängt rum), de till påveval i en
särsk. avstängd lokal (sedan 1870 Sixtinska
kapellet i Vatikanen) församlade kardinalerna
(se d.o.). Denna valrätt gavs åt kardinalerna
genom dekret av Nicolaus II 1059, vidare
reglerad av Gregorius X och Pius X. Efter en
påves död sammanträda kardinalerna på ll:e
dagen i dessa sedan avstängda lokaler. Dock
hålles yttervärlden bekant med valets fortgång.
Detta försiggår vanl. genom allmän omröstning
med tryckta valsedlar (per scruti’nium) och
upprepas morgon och afton, till dess man med
2/s majoritet enats om en kandidat. Efter varje
omröstning brännas röstsedlarna, så länge
oenighet råder tillsammans med fuktig halm,
och sedan enighet uppnåtts med torr, så att
Roms befolkning av rökens färg kan sluta sig
till, när den nye påven blivit vald. Ang. det
inflytande de katolska stormakterna haft på
valen, se Exclusiva. K.G-w.
Konk!udc’nt, om ett faktum, varifrån man
kan draga en slutsats om något annat faktum.
Konkludent handling är en sådan
handling, som utan något den handlandes
uttalande uppenbarar hans vilja. E.K.
Konklusion [-fo’n], log., slutsats, slutledning.
Konklusiv [kå’n- el. -i’v] (till lat. conclu’dere,
göra slutledning o.d., [inne]sluta), som
innehåller följd el. grund. Språkv.
Konklusiv-sats el. konklusiv sats, sats, som
innehåller följden el. grunden till en annan och
inledes av en konklusivkonjunktion,
t.ex. tg (i talspr. för) el. k o n k 1 u s i v t
adverb, t.ex. alltså, därför. E.H.
Konkoi’d, plan (tvågrenad) algebraisk kurva
(se fig.), som beskrives av en punkt P på en
rät linje OP, vilken vrider sig kring den fasta
punkten O, medan en av dess punkter A glider
— 893 —
— 894 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
