Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsonant - Konsonerande intervaller el. konsonanta intervaller - Konsorter - Konsortialaffär - Konsortium - Konspiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSPIRATION
6) Kakuminaler el. gomtaksljud.
Tungan artikulerar mot gomtaket. Alltefter
vilken del av tungan, som artikulerar mot
gomtaket, erhålla vi underavd. av kakuminaler, t.ex.
a) Mediodors o-k akuminaler el.
prepalataler. Tungryggen artikulerar mot
gomtaket. Ex.: k i kisse, ng i ring, g i vig.
Dessa k-, g- och np-ljud bruka kallas främre
k, g och ng. b) A p i k o-k akuminaler
(även kallade kakuminaler el.
cerebral e r). Tungspetsen artikulerar mot
gomtaket. Det i sv. dial. vanliga s.k. tjocka l med
slag är en apiko-kakuminal.
7) Alveolarer el. tandvallsljud.
Tungan artikulerar mot tandvallen strax
ovanför framtänderna i överkäken, a) D o r s o-a
1-v e o 1 a r e r (el. dentipalataler el.
dor saler). Främre delen av tungans övre
yta artikulerar mot tandvallen. Hit hör det sv.
tj-ljudet. b) A p i k o-a 1 v e o 1 a r e r el.
alveolarer el. supradentaler.
Tung-sfetsen artikulerar mot tandvallen.
Apiko-al-veolarer äro i sv. det icke skorrande r-ljudet
samt de med rd, rt, rn, rs betecknade ”tjocka”
ljuden i t.ex. bord, vårta, varna, kors.
8) Gingivaler el. tandljud. Tungan
artikulerar mot övre framtändernas baksidor
el. rötter, a) Allteftersom det är företrädesvis
främsta delen av tungans övre yta, tungbladet,
el. tungspetsen, som artikulerar, kunna
hithörande ljud kallas d o r s o-g i n g i v a 1 e r el.
a p i k o-g i n g i v a 1 e r. Andra vanliga namn
på dessa ljud äro postdentaler el.
dental e r. Ex.: de 4 k. i ordet tidens, uddljuden
i engelskt think och this. b) Tungans ena
sidokant artikulerar mot övre kindtändernas
insida. Noreen benämner hithörande ljud 1
a-t e r o-g i n g i v a 1 e r. Till dem höra t.ex. t
i mantlar, d i ödla, det med rt, resp, rd
tecknade ”tjocka” t, resp, d i mortlar och gördlar.
9) Dentaler el. tandeggsljud.
Arti-kulationen sker mot övre tandeggen, a) D o
r-s o-d e n t a 1 e r, ofta kallade i n t e r d
en-t a 1 e r. Tungspetsen skjutes något fram
mellan framtänderna, och tungbladet artikulerar
mot övre tandeggen. Så kunna de engelska
läsp-Ijuden i think och this uttalas, men vanl. äro
dessa apiko-gingivaler. b) L a b i o-d e n t
a-l e r. Underläppen artikulerar mot övre
tandeggen. Ex.: v i vi, f i få.
10) L a b i o-l a b i a 1 e r el. b i 1 a b i a 1 e r.
Underläppen artikulerar mot överläppen. Ex.:
p, b, m i t.ex. på, barn, mor.
Alldenstund vid bildandet av varje språkljud
alltid flera talorgan äro i verksamhet, kunna
alla språkljud anses som sammansatta. Man
brukar dock tala om sammansatta ljud endast
i de fall, då vid sidan av en viss artikulation
en annan gör sig särsk. påmind. Sammansatta
k. i inskränkt mening har man att göra med
t.ex. i de i vissa negerspråk förekommande
mutor, resp, klusiler + explosivor, som bruka
tecknas med kp och gb. Vid dem är
läpphopslut-ningen för p, resp, b redan bildad, när k-, resp,
p-kontakten upphäves, el. också bildas k- och
p-, resp, g- och &-explosivorna samtidigt.
Sammansatta ljud i mera allmän bemärkelse äro de
s.k. labialiserade, de p a 1 a t a 1 i s
e-rade el. muljerade och de v e 1 a
riser a d e ljuden. Det s.k. sydsv. sj-ljudet är
vanl. labialiserat, d.v.s. även framför
främre vokal, som t.ex. i skina, uttalas detta
sj-ljud med framskjutna och rundade läppar.
Vid palataliserade el. muljerade k., t.ex. p, b,
m, n, artikulerar tungan mot hårda gommen
så, att man får intryck av att ett svagt j-ljud
bildas samtidigt med p, b, m, n o.s.v. Palata
liserade el. muljerade k. äro vanliga i t.ex rys
kan. I svenskan palataliseras k. före j, t.ex. n
i vänja. Velariserade ljud äro t.ex. /-ljudet och
det labio-labiala n-ljudet i engelskans well.
Ne-lariseringen innebär, som namnet anger, att
baktungan är lyftad mot velum, gomseglet.
O.Gj-n.
Konsone’rande interva’Iier el. k o n s o n a
n-t a i., mus., kallas de intervaller, som bildas
av en och samma treklangs beståndsdelar,
således enklang el. prim (oktav, dubbeloktav
etc.), kvint (i omvändning: kvart), stor ters (i
omvändning: liten sext), stor sext (i omvänd
ning: liten ters). Dissonerande el.
disson a n t a äro de intervaller, som bildas av
toner, vilka icke höra till en och samma
treklang. Jfr Intervall och Konsonans.
F.S-l.
Konsorter [kånså’rter] (lat. co’nsors,
deltagare), stallbröder, likar, meningsfränder (ofta
i nedsättande betydelse); delägare. —
Kon-s o’r t i u m, sammanslutning, bolag (vanl. för
viss, ofta tillfällig, affärstransaktion).
Konsortia’laffär, tillfällig affärstransaktion,
enl. överenskommelse gjord av flera personer
för gemensam räkning och under villkor att
uppkommande vinst el. förlust skall delas
mellan konsortiets medl., i regel lika efter
huvudtal, men även viss annan grund kan avtalas.
Antager konsortiet en fastare form och
varaktighet, övergår det i ett bolagsförhållande,
enl. sv. rätt betraktas det t.o.m. från början
ss. enkelt bolag. E.K.
Konso’rtium, se Konsorter och K o
n-sortialaffär.
Konspiration [-Jo’n], sammansvärjning,
komplott. — Konspirat ö’r, ränksmidare. —
K ons p i r e’r a, sammansvärja sig, stämpla
(emot).
— 937 — — 938 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
