Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärsförbundet - Konstnärsgillet - Konstnärsklubben - Konstnärsringen - Konstnärsrätt - Konstriktor - Konstruera - Konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTRUKTION
blott 29. Under sista årtiondena var Karl
Nordström en kraftig ledare; bredvid honom
verkade Richard Bergh, som 1905 utgav
skriften ”Hvad vår kamp gällt” och som i en
gruppbild porträtterade K:s styrelse; jämte dessa
märkas i K. N. Kreuger, Acke, Chr. Eriksson
och C. Wilhelmsson. 1916 anordnades den sista
utst. och 4 år senare upplöstes K., vars
verksamhet särsk. under de första årtiondena varit
av stor betydelse för uppryckningen av den
sv. konsten. — Litt.: G. Pauli, ”Opponenterna”
(1927). E.W.
Konstnärsgillet bildades i Stockholm 1846
och hölls uppe till 1854 för att i fosterländsk
anda verka för de sköna konsterna; stiftaren
var N. M. Mandelgren, vid hans sida stodo
G. H. Hyltén-Cavallius, C. A. Wetterbergh m.fl.
litteratörer. K. anordnade utst. och litterära
soaréer m.m., och från dess krets utgåvos skrifter,
t.ex. ett album över N. O. Blommér, i vars
konst man sett K:s nationella strävan
förverkligad. I K. togs också initiativet till bildandet
1847 av Artisternas och litteratörernas
pen-sionsförening. E.W.
Konstnärsklubben bildades i Stockholm 1856
i syfte att verka för samförstånd och gott
kamratskap bland konstens manliga utövare. J.
Chr. Boklund var länge den verksamme
ledaren. Genom konstlotterier m.m. insamlades
medel till uppförande av en klubbens byggnad,
Konstnärshuset (Smålandsgatan 7), där
K. från 1889 haft sina sammankomster, ordnat
utst. m.m. Bildandet av Sv. konstnärernas un-
Konstnärsklubbens hus, ”Konstnärshuset”, vid
Smålandsgatan i Stockholm.
derstöds- och sjukhjälpsförening (1888) har
utgått från K. E.W.
Konstnärsringen är en 1909, företrädesvis av
kvinnliga konstnärer, bildad sammanslutning,
som anordnar utst., föredrag m.m. 1929 utgavs
en festskrift, ”K.” E.W.
Konstnärsrätt, se Artistisk
äganderätt.
Konstri’ktor, anat., se Constrictor.
Konstrue’ra (eg.: foga tillsamman, till
stru’e-re, uppstapla, uppbygga), sammanfoga enskilda
delar till ett helt; upprita (geometrisk figur
o.d.); uppbygga (t.ex. ett tankesystem);
teoretiskt framställa (t.ex. en språklig ur- el.
grundform, som icke från andra håll är uppvisad;
se Etymologi); söka förklara el. bevisa
utan tillräckligt verklighetsunderlag.
Konstruktion [-fo’n] (se Konstruera),
sätt på vilket något är konstruerat; anordning;
plan; ritning; tankebyggnad; djärv el.
fantastisk förklaring.
1) Fil. K:s betydelse som medel för
framställning och bevis i den klassiska geometrien
lockade även filosofien att försöka sig på ett
analogt förfarande. Så vill Spinoza i sin
”Ethi-ca ordine geometrico demonstrata”, efter
Eukli-des’ förebild, från ett antal definitioner,
axiomer och postulater rent a priori (se d.o.)
härleda filosofiens hela innehåll. På kritiska
punkter (märkbarast kanske vid ”attributer”
och ”modi”) slipper härvid emellertid, mot
avsikten, erfarenheten obeaktad in. Kant
uppvisar senare, att k:s framgång inom
geometrien beror på rumsåskådningens aprioriska
och transcendentala (d.v.s. erfarenheten
möjliggörande) funktion, medan en analog
förutsättning saknas för åtkomligheten av de
intel-ligibla tingen och härmed den eg. metafysiken
(se d.o.) omöjliggöres som vetenskap. Dennas
räddning försökes emellertid inom den
romantiska spekulationen efter Kant under återgång
till k:s metod, nu som aprioriskt fortskridande
dialektik (se d.o.) utifrån den intellektuella
(se d.o.) åskådningen, resp, det rena tänkandet
(jfr Fichte, Schelling, Hegel), men även härvid
befinnes erfarenheten komma in bakvägen. 1
överensstämmelse med vad så antytts, har
filosofisk k. (jfr E. G. Geijer, N. F. Biberg, Chr.
Jac. Boström) numera gärna en bibetydelse av
erfarenhetsförakt el. åtm. av erfarenhetens
underskattande som kunskapskälla. P.E.L.
2) Geom., teckning av en figur med
föreskrivna egenskaper, vanl. endast med
användning av passare och linjal (vissa k., t.ex.
harmonisk delning, kunna utföras endast med
linjal). Lösningen måste kunna uttryckas
alge-braiskt medelst rationella och
kvadratrotsut-tryck, vilket ej är fallet vid många historiskt
— 965 —
— 966 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
