Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontinentalöar - Kontinentalförflyttningsteorien - Kontingent - Kontingentborgare - Kontingenteringsskatt el. repartitionsskatt - Kontinuera - Kontinuerlig - Kontinuitet - Konto - Kontokurant el. löpande räkning - Kontor - Kontoristföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTORISTFÖRENINGAR
Kontinentalöar, på en kontinentalsockel
belägna öar, som på gr. av sin byggnad el. sin
växt- och djurvärld visa sig ha tillhört ett
närbeläget fastland, men senare genom abrasion
el. rörelser i jordskorpan lösgjorts från
detsamma. J.F.
Kontinentförflyttningsteorien, se
Kontinentalförskjutning.
Kontinge’nt (till lat. conti’ngere, vidröra),
bidrag; andel; grupp. — 1) Krigsv., varje stats
andel i en gemensam exp.-styrka; å r s-k., den del
av en värnpliktig årsklass, vilken tages i
anspråk för utbildning el. annan tjänst;
värnplikt s-k., ett antal värnpliktiga av samma
kategori i samband med in- el. utryckning el.
annan färd. E.O.B.
2) K. kallas den i lag bestämda del (från
1930 250 mill. kr.) av Riksbankens
sedelutgivning, vilken överstiger dubbla guldkassan. T.E-r.
Kontingentborgare. Uttryckligt förbud för
adeln att bedriva annan handel än till
husbehov utfärdades 1529. 1580 uppmjukades detta
för den fattigare adeln, som fick rätt att erhålla
borgarrättigheter. 1673 erhöllo adel och
krono-betjänte rätt att driva grosshandel utan att
förvärva burskap. De skulle hos magistraten
anmäla sig och erlägga en ”proportionerad real”
avgift, kontingenten, beräknad efter
rörelsens art. De benämndes k. Avsikten med
upprättandet av k.-skapet var icke att hjälpa
den fattigare adeln utan att intressera de
förmögnare för grosshandeln. K. hade icke
rösträtt vid val av borgmästare etc. Sedan
näringsfrihet införts 1864, förlorade k.-skapet varje
betydelse. T.E-r.
Kontingente’ringsskatt el.
repartitions-skatt kallas en sådan skatt, vars totalbelopp
bestämmes, varefter detta belopp efter givna
regler fördelas på de skattskyldiga. Se R e p a
r-titionsskatt och Kvotitetsskatt.
A.Vr.
Kontinue’ra (ytterst till lat. tene’re, hålla),
fortfara utan avbrott.
Kontinue’rlig, oavbrutet fortlöpande,
sammanhängande. — Matem. En funktion f(x)
sä-ges vara kontinuerlig för x=a, om
gränsvärdet för f(x) = f(a), då x obegränsat närmar sig a.
P(x)
En rationell funktion — är kontinuerlig, utom
Q(x)
för de x, där nämnaren blir noll. H-r.
Kontinuite’t, oavbrutet sammanhang, i en
tids- el. rumslinje, i en formserie m.m.;
motsats till diskretion (se d.o., fil.) el. d i s
kontinuitet. — Matem., se Kontinuerlig.
Konto, plur. konton el. konti (ital.
con-to, till lat. computa’re, räkna; jfr Kontant),
räkning; i vissa räkenskapsböcker, vanl. å ett
— 985 —
uppslag, anordnade två motstående räkningar,
den v. betecknad med debet, den h. med
kredit. Kontots uppgift är att samla ett visst
bokföringsföremål berörande poster, vilka,
allteftersom de avse ett skuld- el.
fordringsförhål-lande, tillföras k:s debet-, resp, kreditsida från
grundnoteringarna. Vid k:s avslutande utvisar
sålunda debetsidan, vad den bokförde mottagit,
kreditsidan, vad han avlämnat, och skillnaden
(saldot) vid avslutningstillfället förefintlig skuld
el. fordran — vid skuld debetsaldo i
kreditsidan, vid fordran kreditsaldo i debetsidan. I den
s.k. dubbla bokföringen föres varje post å
såväl avlämnarens som mottagarens konto, t.ex.
för en kontantbetalning för en varuleverans
gottgöres (krediteras) kassa-k. och belastas
(debiteras) varu-k., för en inbetalning av en
fordran belastas kassa-k. och gottgöres den
betalandes k. (diverse personers k.) o.s.v. Samtliga
konti, som betingas av en affärsrörelse, ss.
varu-k., utgifters och inkomsters konti,
fordringars och skulders konti, förekomma i
sammandrag i huvudboken. Reskontran innehåller
i regel olika personers konti, sammanförda i
huvudboken under någon rubrik, ss. ”diverse
personers k.”, ”debitorers k.”, ”kreditorers k.”
el.dyl. Benämningen ”personligt” el.
”opersonligt” k. angiver, om person el. sak avses, men
saknar i bokföringshänseende betydelse, då alla
konti föras på samma sätt. — Jfr Kontote
o-r i. N.L-é.
Kontokura’nt, eg. löpande räkning,
utdrag av en kunds el., i fråga om banker, även
av en uppdragsgivande korrespondents konto.
K. omfattar vanl. ett halv- el. helår och
innehåller även ränteberäkning, som kan
verkställas efter pfogressiv, retrograd el. staffelmetod.
Enl. den förstn. förräntas samtliga poster var
för sig fram till avslutningsdagen, då de
däremot enl. den retrograda metoden först
diskonteras tillbaka till en tidigare, gemensam
för-fallodag, vanl. föregående periods
avslutningsdag, för att därefter förräntas fram till
avslutningsdagen. I båda fallen sker
ränteberäk-ningen i själva k. Enl. staffelmetoden
uträknas räntan i en särsk. räntenota från post till
post fram till avslutningsdagen. Sistn. metod
användes även för uträkning av räntor å
bankräkningar. Vhgn.
Konto’r (fra. comptoir, till lat. computa’re,
räkna), räknekammare; lokal för företags
bokföring och administration; exp.-lokal.
Kontori’stföreningar, sammanslutningar
mellan kontorsanställda med uppgift att bereda
medl. tillfälle såväl till fortsatt utbildning
(föredrag, kurser i språk och handelsämnen) som
till kamratligt umgänge. Föreningarna verka
även för förmedling av platser till medl. De
— 986 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
