Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungarnas dal - Konungarnas tillbedjan - Konungaspegeln - Konungastyrelsen, Konunga- och hövdingastyrelsen - Konung Carl XIII:s orden - Konung Edvard VII:s land - Konungens (K.m:ts) befallningshavande - Konungens eget värvade regemente - Konungens ekonomiska lagstiftning - Konungens högsta domstol - Konungens kansli - Konungens lagråd - Konungens nämnd - Konungens stab - Konungens stora vakt - Konungens vapen - Konungens värvade husarregemente - Konung Gustaf V:s jubileumsfond - Konung Håkon VII:s platå - Konung Oskar II:s jubileumsfond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGARNAS TILLBEDJAN
60 gravar i K.d. På gr. av sin utsträckning och
utsmyckning böra Seti I:s och Ramses IH:s
gravar, som sträcka sig c:a 100 m. in i
klipporna, särsk. nämnas. Den sista stora
upptäckten i K.d. var Tutanchamons grav. — Bild
se pl. vid art. Egypten. O.K.-P.
Konungarnas tillbedjan, se Heliga tre
konungar.
Konungaspegeln (fno. Konungsskuggsjå, lat.
Spe’culum rega’le), norsk medeltidsskrift av
onämnd förf., enl. F. Paasches hypotes
ärkebiskop Einar Gunnarsson (d. 1263). I varje fall
torde K. ha tillkommit vid mitten av 1200-talet
(huvudhandskriften dateras till 2:a hälften av
detta årh.). Arbetet tar trots sin titel icke direkt
sikte på konungen utan är snarare tänkt som
en allsidig medborgerlig lärobok. Av planlagda
4 avd. finnas emellertid blott de 2 första, om
köpmännen och om konungen och hans hird.
Delarna om prästerskapet och om bondeståndet
torde aldrig ha utarbetats. Till formen är K.
en dialog mellan en fader och hans son. Stilen
är glänsande, om ock ordrik. — Kritisk uppl.
av F. Jonsson 1921; fototyperad uppl. av
huvudhandskriften av G. T. Florn 1912; dansk
övers, av F. Jönsson 1926. E.No.
Konungastyrelsen, Konung a- och
hövdingas t yr elsen, Um styrilsi kununga ok
höfpinga, sv. medeltida skrift, utgörande en
uppfostringslära för en ung konung, en mycket
självständig och i stilistiskt avseende glänsande
bearbetning av Egidio de Colonnas (se denne)
”De regimine principum”. K. är antagl. skriven
c:a 1330 för den unge Magnus Eriksson. Dess
förf, är okänd, enl. en hypotes av Schück
”förmyndarstyrelsens ende litterate led.”, kanslern
Philippus Ragvaldi (Puke). Frånsett ett litet
fragment från 1400-talet är ingen medeltida
handskrift bevarad, men en dylik fanns ännu
på 1600-talet, då J. Bure utgav K. (1634). Uppl.
av R. Geete 1878. — Litt.: K. F. Söderwall,
”Studier öfver K.” (1880); H. Schück i
”Samlaren”, 1908. E.No.
Konung Carl XIII:s orden, se Frimureri.
Konung Edvard VII:s land, se Antarktis.
Konungens (K.m:ts) befallningshavande (vanl.
förk. K.B.), se Länsstyrelse.
Konungens eget värvade regemente, se
Kronprinsens husarregemente.
Konungens ekonomiska lagstiftning, se E k
o-nomisk lagstiftning.
Konungens högsta domstol, se Högsta
domstolen.
Konungens kansli, se K u n g 1. majestäts
kansli.
Konungens lagråd, se Lagrådet.
Konungens nämnd, se
Konungsnämn-d e n.
— 1007 —
Konungens stab under en l:e adjutant och
chef består av överadjulanter (överstar och
kommendörer) samt adjutanter (andra
reg.-of-ficerare och kaptener); de sistn., till ett antal
av i allm. 12, tjänstgöra vanl. 1 mån. turvis
ss. vakthavande adjutant. E.O.B.
Konungens stora vakt följer konungen och
sammankallas vid riksdagens öppnande och
avslutande. K.s.v. består av
överstekammarherren, överhovslallmästaren, överhovjägmästaren,
överkommendanten i Stockholm,
stationsbefäl-havaren för Stockholms örlogsstation,
sekundcheferna för I. 1, I. 2, K. 1, K. 3 och I. 3 samt
chefen för I. 4. E.O.B.
Konungens vapen är i Sverige riksvapnet
(se d.o.).
Konungens värvade husarregemente, se
Kronprinsens husarregemente.
Konung Gustaf V:s jubileumsfond utgöres av
den nationalgåva på inalles 5,963,071 kr., som
genom insamling 1928 sammanbragtes till
konungens 70-årsdag. Denne bestämde, att gåvan
skulle användas till ”kräftsjukdomarnas
bekämpande inom Sverige samt till befrämjande
av det vetenskapliga studiet av dessa
sjukdomar” samt tillsatte s.å. en kommitté för
utarbetande av förslag till fondens användning. Enl.
detta förslag, som av konungen gillats, skola
upprättas centralanstalter för radiologisk
kräft-sjukvård i Stockholm, Göteborg och Lund. För
deras uppförande anslogs 2 mill. kr., varjämte
för inköp av radium avsattes 1,6 mill. kr. Av
jubileumsklinikerna är den i Göteborg redan i
verksamhet i provisoriskt skick, de övriga
under förberedelse. Radiumfonden är i sin helhet
använd för sitt ändamål. För
forskningsändamål anslogos dels 350,000 kr. till ett
forsknings-inst. i Stockholm, dels 1,5 mill. kr. till en fast
forskningsfond och dels räntemedel, beräknade
till 160,000 kr. Resten, 153,071 kr., utgör en
reservfond. Jubileumsfonden förvaltas av en
styrelse på 7 led. samt 25 huvudmän, utsedda av
konungen. L.E-g.
Konung Håkon VII:s platå kring sydpolen,
se karta vid Antarktis.
Konung Oskar H:s jubileumsfond är bildad
av en insamling (2,2 mill. kr.), som gjordes
1896 för att bevara minnet av konung Oskar
II :s 25 årsjubileum (8/o 1897) som sv. konung,
samt av två bidrag av riksdagen, det ena 1898
(850,000 kr.), det andra 1909 (775,000 kr.).
Konungen bestämde, att fonden skulle användas
till att hämma och bota tuberkulosen ”genom
slutna sanatorier för obemedlade
lungsotspa-tienter (”folksanatorier”) i det stadium av
sjukdom, att patienterna kunna anses botliga el.
åtm. i sådan grad förbätterliga, att de genom
en sanatoriekur kunna åter bli arbetsdugliga”.
— 1008 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
