Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungsnämnden - Konungsräfst - Konungssund - Konung Valdemars jordebok - Konvalescens - Konvalescentserum - Konvaljsläktet - Konvektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGSRÄFST
i orterna. En särsk. åklagare med titel
pro-kurator anställdes i Jöran Persson, som blev
ett villigt redskap för Eriks sjuka sinne och
sin egen avundsamhet. K. urartade så till en
verklig blodsdomstol (250 dödsdomar på 6 år)
med lika dåligt rykte som den engelska
Stjärn-kammaren. Det bör emellertid även erinras,
att k. till rätta ägarna återdömde o. 400
gårdar, som Gustav Vasa orättmätigt tillskansat
sig. Med Eriks fall föll också k., vilken ådragit
sig den segrande adelns bittra hat. Åtskilliga
organisatoriska förtjänster måste dock
tillerkännas k. Dess dombok, omfattande åren 1562
—67, utgavs 1884. E.K.
Konungsräfst, rättshist., se Räfsteting.
Konungssund, s:n i Björkekinds hd,
Östergötlands län, s. om Bråvikens sydligaste del,
Svinsundsfjärden; 18,96 kvkm., därav 18,59 land;
415 inv. (1932; 22 inv. pr kvkm.); 9,69 kvkm.
åker (1927; 52,i °/o av landarealen), 4,27 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Ravnäs och
Svensksund. — Pastorat: ö. Stenby och K.,
Vikbo-lands kontrakt, Linköpings stift. G.N.
Konung Valdemars jordebok, se
Valdemars jordebok.
Konvalescens [-ja’ns el. -sä’ns] (till lat.
con-vale’scere, tillfriskna), tillfrisknande;
tillfrisk-ningstid. — Konvalescent [-ja’nt el.
-sä’nt], person, som är stadd i tillfrisknande.
Konvalesce’ntserum, blodserum från person,
som nyligen genomgått en infektionssjukdom,
vilket på gr. härav anses innehålla spec.
skyddsämnen mot ifrågavarande sjukdom. K.
har funnit vidsträckt användning både vid
förebyggandet av infektionssjukdomar och som
botemedel vid redan utbruten sjukdom. En
betydande och viktig roll spelar k. vid
förebyggandet av mässling; terapeutisk verkan har
k. t.ex. vid
scharla-kansfeber. Däremot
ha förhoppningarna
om k. ss. botemedel
vid barnförlamning
icke infriats. A.Fl.
Konvaljsläktet,
Con-valla’ria, av fam.
liljeväxter, utbreder sig
i Gamla världens
tempererade område
samt i
Alleghanyber-gen i Nordamerika.
K. omfattar endast 1
art, C. maja’lis,
konvalje, liljekonvalje,
som är allmän i hela
Sverige i
lövskogsbackar, lundar o.d
och som är en 1,2
Liljekonvalj,
Conval-laria majalis.
—2,5 dm. hög, flerårig, i maj—juni
blommande ört med krypande, ofta grenig
rotstock, vanl. 2, brett lansettlika jordblad,
klocklika, vita, välluktande, i ensidig klase ordnade
blommor och gulröd, giftig bärfrukt. Växten
odlas mycket i trädgårdar och drivhus. Under
namn av herba convallariæ har den haft
medicinsk användning, emedan den innehåller 2
giftiga glykosider, konvallarin och konvallamarin.
Av de torkade blommorna beredes s.k.
nyspul-ver. A.V-e.
Konvektion [-fo’n] kallas ett sätt för
värme-el. masstransport i en vätska el. i luften.
Avgränsas på en viss höjd en bestämd fast
volym, tillföres el. fråntages denna volym värme
genom ledning, strålning el. k. Genom den
sistn. processen sker värmetransporten genom
luftens egen strömning, så att luften i volymen
strömmar bort och kontinuerligt ersättes av
ny luft. På så sätt transporteras stora
värmemängder från el. till marken, över av solen
upphettade markytor sker en ständig konvektiv
transport av värme från denna uppåt.
Uppvärmd luft stiger uppåt och medtager värme;
kall luft sjunker nedåt och uppvärmes, så att
den åter börjar stiga o.s.v. Under vintern
inträffar däremot ofta, att marken uppvärmes av
luften genom den k., som uppstår på gr. av
luftens turbulens el. oordnade rörelse. Detta slag
av transport är även av stor betydelse för
utjämning av olika egenskaper hos olika delar
av havsvattnet. I medeltal transporteras i
nordliga trakter värme i luften på så sätt
uppifrån och nedåt. — Luften i ett visst område
säges befinna sig i konvektiv jämvikt, om en
luftvolym, vart den än förflyttas inom
området, befinner sig i jämvikt. Detta kan ske, om
temp. är en sådan funktion av trycket, att
temp.-gradienten (se G r a d i e n t) är
adiaba-tisk (se d.o.). Uppåt är temp.-gradienten sådan,
om temp. avtager med 0,986° pr 100 m. En
luftvolym, som höjes 100 m. utan att tillföras
el. fråntagas värme, avkyles på gr. av
utvidgning just 0,986° pr 100 m. el. uppvärmes lika
mycket vid sänkning av 100 m., varför den
alltid kommer att få samma temp. som
omgivningen. Detta jämviktstillstånd kallas också
in-different och kännetecknas vidare därigenom
att e n t r o p i e n (se d.o.) överallt inom
området är konstant, emedan denna storhet blir
oförändrad vid adiabatiska
tillståndsförändringar, d.v.s. inga värmemängder tillföras el.
fråntagas någon del av luftmassan. — I luften
avtager i allm. temp. mindre än 0,986° pr 100 m.,
vilket innebär, att värmemängden pr massenhet
luft ökas med höjden — entropien ökas med
höjden. Detta innebär, att luften i allm.
befinner sig i ett stabilare jämviktsläge, än kon-
— 1011 —
— 1012 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>