Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvektion - Konvektionsströmmar - Konvenera - Konvent - Konventikel - Konventikelplakatet - Konvention - Konventionalbot (Konventionalstraff) - Konventionalism - Konventionaltariff el. fördragstariff - Konventionell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVENTIONELL
vektiv jämvikt fordrar. Om entropien avtager
uppåt, är luften i ett labilt tillstånd, och en
omvältning måste äga rum. Se vidare
Turbulens och Luftens termodynamik.
H.K-t.
Konvektionsströmmar kallas vertikala el.
horisontala strömmar i vatten el. luft, som bero
på sådana förändringar i täthet, att tätare luft
el. vattenmassor komma att ligga över mindre
täta. Uppstå sådana täthetsskillnader,
strömma tätare och alltså tyngre massor nedåt och
de mindre täta, lättare massorna uppåt.
Täthetsdifferenserna kunna uppstå genom olika
uppvärmning (se Konvektion). Då
sötvattnets täthet är störst vid +4°, uppstå i
insjöar vid avkylning under höst och vinter
livliga k., tills hela insjön erhållit en temp.
av +4°, varpå stabilitet inträder, varvid
yt-vattnet småningom kan avkylas under 0° och
sjön isbelägges. Hos havsvattnet kunna
täthetsdifferenser även uppkomma genom
förändringar i salthalt. Vid stark avdunstning
kan varmare vatten på gr. av sin ökade
salthalt bli tätare än underliggande kallare
lager, varvid det varmare vattnet strömmar
nedåt, det kallare uppåt. Så kan värme
transporteras nedåt. K. medföra även sina övriga
egenskaper, ss. halt av salter, plankton m.m.,
vilket är av betydelse för fisket (se
Fiskebank). H.K-r.
Konvene’ra (lat. conveni’re, sammanträffa,
passa), passa, vara till pass. — K o n v e n
a’-b e 1, passande, lämplig. — Konvenans
[-a’ps], vad som passar enl. sällskapslivets
krav, skick och bruk, god ton. —
Konvenansparti, förståndsäktenskap.
Konve’nt (lat. conve’ntus, församling),
sammankomst, församling, möte; de församlade
röstberättigade medl. i ett kloster el. en
kon-gregation (även klostret självt kan kallas k.);
föreningar av präster inom vissa kontrakt, län
el. slift, t.ex. kontrakts-k., prost-k.; Luterska
världs-k. (se d.o.). K. användes stundom ss.
beteckning för en församling av valda
delegerade, som dock i regel ant. har begränsade
funktioner el. på något sätt är av
utomordentlig art. Så erfordras stundom för
författningsändring sanktion av ett särsk. k.; franska
revolutionens nationalkonvent (se d.o.) var av
utomordentlig beskaffenhet. I U.S.A.
nomineras presidentkandidaterna på s.k.
partikonvent. Jfr Convention och P a r t i k o
n-v e n t. S.N.;B.
Konventi’kel (av lat. conve’ntus,
sammankomst), sammankomst för religiös uppbyggelse
vid sidan om kyrkans gudstjänster, särsk.
vanlig i samband med pietismen o.a.
väckelserörelser. Spener införde k. ss. kyrklig arbetsform
— 1013 —
under prästens ledning. Vanligare blev dock,
att k. stod i viss motsats till kyrkan och leddes
av lekmän. K. förbjödos i England 1664
(förbudet upphävt genom Toleransakten 1689), i
Sverige 1726 (se Konventikelplakatet),
i Danmark-Norge 1741 (förbudet upphävt i
Danmark 1849, i Norge 1842). A.M-n.
Konventikelplakatet, benämning för k.f. mot
konventiklar 12/i 1726. Förbud mot
konven-tiklar utfärdades redan 1713, men pietismens
utbredning under 1720-talet och dess försök
att genom riksdagen erövra kyrkans ledning
föranledde prästerskapet att begära nytt
regeringsingripande. Genom K. förbjödos
sammankomster i enskilda hus ”av kände och
okände, få el. flera, under förevändning att bruka
sin andakt och enkannerliga gudstjänst”.
Hållande av olovlig sammankomst straffades l:a
och 2:a gången med böter el. fängelse, 3:e
gången med landsförvisning på 2 år, deltagande däri
med böter. Avsikten med K. var att bevara
folkets religiösa enhet; olyckligtvis avstängdes
därvid lekmännen från all kyrklig aktivitet.
Därigenom drevs den sv. pietismen i radikal
riktning (se Sven Rosén). Tillämpandet av
K. gentemot 1800-talets folkliga religiösa
rörelser väckte stark ovilja och bidrog att avlägsna
väckelsefolket från kyrkan. K. upphävdes 1858.
Formellt ha prästerskapet och kyrkoråd
fortfarande uppsikt över utomkyrkliga religiösa
sammankomster (k.f. n/i2 1868). — Litt.: H.
Levin, ”Religionstvång och religionsfrihet i
Sverige 1686—1782” (1896). A.M-n.
Konvention [-Jo’n], överenskommelse,
fördrag; särsk. om internationella k. (se Inte
r-nationella fördrag).
Konventiona’Ibot [-jon-] (-straff), i
utländsk rätt bruklig benämning å privat
avtalat vite (se d.o.), genom överenskommelse
mellan enskilda på förhand bestämt
skadestånd (inkl, penningbot), i händelse någon av
dem underlåter uppfylla el. bryter mot
bestämmelse i mellan dem ingånget kontrakt,
t.ex. dagsböter för försenad leverans. E.K.
Konventionali’sm [-Jon-], uppfattning, som
lägger största vikt vid iakttagandet av det
konventionella, det hävdvunna.
Konventiona’Itari’ff [-Jon-] el. f ö r
dragstariff är en tulltariff, som uppstått genom
tarifftraklater (se Handelstraktat, sp.
564) med främmande makter. Dessa innehålla
sänkningar i den autonoma tulltaxan
(generaltariffen). Finnes mest-gynnad-nations-fördrag
med vissa länder, tillämpas k. även mot
dessa. T.E-r.
Konventionell [-Jon-], överenskommen;
vedertagen, hävdvunnen; i överensstämmelse
med umgängesformerna; stel.
— 1014 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
