Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konventualer - Konvergens - Konvergenskriterium - Konvergent - Konvergera - Konversabel - Konversationslexikon - Konversera - Konversion - Konversionsförhållande - Konverter - Konvertera - Konvertering - Konvertit - Konvex - Konviktorium - Konvoj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVENTUALER
Konventua’ler, medl. av ett munkkonvent (se
Konvent); en mindre sträng riktning inom
franciskanorden (se d.o.).
Konverge’ns (till lat. cum, med, och ve’rgere,
böja sig), sammanlöpande. Motsats:
diver-gens. — 1) Biol., det förhållande, att
organismer, som fylogenetiskt icke äro närmare
besläktade, kunna i sin organisation visa påfallande
likheter, beroende på överensstämmande
livsbetingelser. En dylik k. föreligger t.ex.
beträffande fenorna hos fiskar och valar. Hos
dessa senare äro fenorna omdanade
landextre-miteter. En skarp skillnad mellan k. och
analogi (se d.o.) kan ej upprätthållas. H.W.
2) Matem., se Konvergent.
Konverge’nskrite’rium, kännetecken på att
(vanl.) en serie är konvergent, t.ex. serien
ai + a2 + • med positiva termer är k.,
om gränsvärdet för an + 1:an < k < 1, då n
växer över alla gränser (Cauchy). H-r.
Konverge’nt, se Konvergera. — Matem.
Konvergent serie (jfr det allmännare
begreppet summerbar) kallas en oändlig
serie (analogt andra oändliga funktionsformer)
a4 + a2 + ..., om sn (sn= + + a2 + ... a
går mot ett ändligt gränsvärde (seriens
summa) A, då n växer över alla gränser.
En serie kallas absolut k., om termernas
siffervärden bilda en k. serie. Ex. å k. serier:
1 1 1
n 1+5 + j+s + –-(=2)-
111 TT2
2) p + 22 + 32 • • • ( ~ 6 )-
111 , „
3) 1—- In 2, naturliga lo-
3 3 4
garitmen för 2) (icke absolut k.). H-r.
Konverge’ra (jfr Konvergens), gå i
riktning mot el. närma sig varandra. — Adj.:
konvergent.
Konversa’bel, lätt att konversera med,
språk-sam.
Konversationslexikon [-fo’ns-], se E n
cyklop e d i.
Konverse’ra (lat. conversa’ ri, umgås, till
vetter e, vända), samtala, utbyta tankar, särsk.
om mera bildat samtal. — Konversation
[-fo’n], (i sht bildat) samtal.
Konversion [-Jo’n] (till lat. conve’ rtere, vända
om), omvändning, förändring. 1) Fil. K.
innebär, att man i ett omdöme (se d.o.) låter
subjekt och predikat byta plats. Icke alla
omdömen tillåta k. H-r.
2) Detsamma som konvertering (se d.o.).
Konversionsförhållande [-fo’ns-] kallas i den
klassiska logiken förhållandet mellan två
omdömen U och V, om a) U:s subjekt är
— 1015 —
V:s predikat och V:s subjekt är U:s predikat,
och om b) V:s sanning omedelbart följer av
U:s sanning; alltså t.ex. U = ”Några S äro P”
och V = ”Några P äro S” (enkel konversion)
el. om U = ”Alla S äro P” och V = ”Några
P äro S” (begränsad konversion el. conve’rsio
per a’ccidens). J.J.
Konve’rter är en stjälpbar ugn av
päronlik-nande form, som användes för vissa
smältnings- o.a. metallurgiska ändamål, där man
genom inblåsning av luft nedifrån genom
godset i ugnen vill åstadkomma en snabbt
förlöpande oxidation av godsets brännbara
beståndsdelar. Se Bessemerprocessen,
Koppar, Röstning, Sintring. I.S.
Konverte’ra. 1) Log., se
Konversionsförhållande.
2) Se Konvertering.
Konverte’ring. Med k. kan allmänt menas
all slags omläggning av skuld. Vanl. avses
dock, att skulden säges upp till betalning med
samtidigt erbjudande åt långivaren, att lånet
skall få kvarstå mot lägre ränta. Andra
förändringar av skuld kallas då konsolidering
(se Konsoliderad skuld). K. kan
givetvis endast genomföras under tider med
lägre räntor än de, som rått vid lånets
uppläggande. Den största k. är den, som England
med framgång vidtog 1932. A.Vr.
Konverti’t (lat. conve’rsio, omvändelse, jfr
Conversi), den som övergår från en
religion till en annan; mest använt i fråga om
övergång till romersk-katolska kyrkan.
Konvex [-vä’ks] (lat. conve’xus, välvd, f.ö.
av omstritt ursprung), motsatsen till
konkav (se d.o.). — K. spegel, se Spegel; k.
lins, se Lins.
Konvikto’rium (lat. convicto’rium), eg.
matsalen i ett kloster (se K 1 o s t e r v ä s e n,
sp. 589), helpensionat för teol. studerande vid
katolska univ.; studentsammanslutning med
måltidsinackordering, el. lokal därför. W.N.
Konvoj (fra. convoi, eg.: väg tillsammans
med). 1) Gemensam benämning på ett antal
handelsfartyg (handelsstyrka) och
örlogsfar-tyg (skyddsstyrka, eskort) under samfälld
förflyttning till sjöss. Krigförande makts
örlogs-fartyg skydda med vapenmakt handelsstyrkan
utan hänsyn till beskaffenheten av
handelsfartygens last. Neutral makts örlogsfartyg, som
eskortera neutrala handelsfartyg, ha till
uppgift å ena sidan att officiellt garantera
frånvaron av krigskontraband å de eskorterade
fartygen och å den andra att — om behövligt
med vapenmakt — förhindra uppbnngning el.
annan kränkning av de neutrala
handelsfartygen. Denna senare art av k. har, ehuru deu
i princip godkändes i Londondeklarationeii
— 1016 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
