Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparslageri - Kopparstenarna - Kopparstenåldern - Kopparstick - Koppartionde - Koppartryck - Kopparträ - Koppartull - Kopparåldern, kopparstenåldern, eneolitisk tid - Kopparåldern i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPARÅLDERN
Kopparslageri, bearbetning av kopparplåt
och kopparrör för diverse apparater och kärl,
t.ex. till mejerier, brännerier, vattenfabriker,
laboratorier, ångkök, hushåll etc. Kopparplåten
bearbetas medelst drivning, hamring,
förtenning, slaglod- och tennlödning etc.; grövre rör
bockas efter uppvärmning till önskad form,
sedan de först fyllts med harts el. sand, för att
ej tvärsektionen skall förändras. v.S.
Kopparstenarna, med lys- och ljudboj
utmärkt grund, 9 km. n. om Gotska Sandön.
Minsta djupet är 0,9 m. E.Hg.
Kopparstenåldern, se Kopparåldern.
Kopparstick, se Grafisk konst.
Koppartionde, se Kopparavrad.
Koppartryck, benämning på
djuptrycksförfa-rande i kopparstick, gravyr, radering el. ets-
Koppartryckspress.
ning, där tryckplåten nästan alltid är av
koppar (se Djuptryck och Fotogravyr).
Sedan tryckplåten färdigställts, så att de
bild-givande partierna ligga fördjupade, ant. genom
gravering el. etsning, inrives färg i plåtens
fördjupningar medelst tamponer (tygbollar), och
på den blanka ytan ev. kvarliggande färg
avtorkas. Tryckning sker i
koppartrycks-press. Den har ett cylinderpar, vars övre
cylinder är klädd med en filt, under det att på
den undre vilar en stålskiva. På denna lägges
den infärgade plåten och därpå ett fuktat
papper. Vid genomdragning pressar filten
papperet ned i plåtens fördjupningar och den däri
befintliga färgen avsättes på papperet. J.K.
Kopparträ, handelsnamn på den till finare
möbelarbeten användbara veden av Euge’nia
aroma’tica (jfr Eugenia). A. V-e.
Koppartull pålades 1635 ur riket utförd
koppar med 2 rdr pr skeppund. Tullen
upphävdes till större delen 1841—43. Med k.
betecknades under början av 1600-talet även Kronans
vinst av kopparhandel samt Kopparkompaniets
avgift till Kronan. A.Vr.
Kopparåldern, kopparstenåldern,
eneolitisk tid, benämnes den neolitiska
stenålderns slutskede, då kopparen börjar
användas. Dennas nordeuropeiska namn (efter
Kypros, Cypern) antyder dess spridning från
s.ö. Tidigast (början av 4:e årtusendet) torde
den varit i bruk bland sumererna (se d.o.).
Kring Medelhavet gör sig kopparen mest
gällande i de metallproducerande länderna, ss.
Py-reneiska halvön. N. om Alperna dominerar av
samma skäl Ungern. Tidigt betydande äro även
Irland och Storbritannien. Från detta håll
torde kopparen först ha kommit till Skandinavien,
där den börjar under gånggriftstiden. Ehuru
här endast företrädd i ett 50-tal fynd, blev
kopparen av stor betydelse genom sin eggande
inverkan på stentekniken. Nordens stridsyxor
äro surrogat för kopparvapen (se B å t y x a
och Dubbelyxor), likaså flintdolkarna;
vissa yxor utan skafthål efterbilda direkt
kopparformer. — Litt.: J. Déchelette, ”Manuel
d’archéologie”, 2:1 (1910). G.Em.
K. i Amerika. Bronsåldern i Amerika
föregicks överallt av kännedomen om koppar utan
tenntillsats. Blott i Peru samt, enl. vad på
sistone ådagalagts, också i Mellanamerika lärde
man sig småningom framställa brons. I
Nordamerika var kopparen känd bland indianerna
i kontinentens mellersta delar och på n.v.
kusten men kallhamrades där, behandlades alltså
som sten. De mest betydande fyndigheterna
lågo vid övre sjöns s. strand, där gedigen
metall fanns. Mound-builders (se d.o.) i s.
staterna hade redskap av koppar, som de förstodo
att bearbeta, och i Florida förekommo rika
kopparsmycken. I Mellanamerika och Mexiko
nyttjades väl redskap och föremål av gjuten
och bearbetad koppar, men man använde dock
mest sten. I s. Mellanamerika och Colombia
bearbetades också koppar el. användes en
guld-kopparblandning (guanin). Här förstodo
indianerna att behandla guanin-ytan med
vegetabilisk syra, varigenom kopparen löstes och
blott guldet återstod. På Perus kust kunde man
förgylla och försilvra koppar. Kopparen var
känd över hela det andinska kulturområdet ned
i n.v. Argentina. I regel kunna kopparsakerna till
typen återföras på föremål av sten, trä el.
lergods. Det är icke säkert, att man överallt kände
bruket av koppar före bronsen, vilken trol.
upp
— 1049 —
— 1050 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
