Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparåldern, kopparstenåldern, eneolitisk tid - Kopparåldern i Amerika - Koppel - Koppers, Wilhelm - Kopphorn - Koppla - Kopplade - Kopperli - Koppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPEL
funnits på högslätten mellan tiahuanaco- (se
d.o.) och inka-tid och spriddes genom inkas
under deras rikes utvidgning. Märkligt nog
kunde peruanerna svetsa koppar, så att arbetet
blev hållbart. — Den amerikanska k:s ålder är
ej känd. Se Bronsålder. G.B-r.
Koppel (från mlty., från lat. co’pula, band).
1) Jakt, a) Kedja, rem el. snöre, varmed
hund ledes el. bindes. — b) Två el. flera
jakthundar, vanl. stövare, som jaga tillsammans. —
c) Bärrem för hirschfängare. F.A.Bn.
2) Järnvägstekn. K., jämte dragkrokar med
dragstänger och fjädrar, draginrättning, som
Fig. 1. Skruvkoppel av 1874 års modell.
förenar järnvägsfordon med varandra. K. äro
vanl. s.k. skruvkoppel, bestående av en
höger- och vänstergängad k.-skruv med vevarm,
en h.- och v.-gängad mutter i tärningsform med
två utstående tappar, en k.-bygel, två k.-länkar
och en k.-bult (fig. 1). Till draginrättning hör
även säkerhets-el. reservkoppel, vanl.
bestående av 2 kättingar, förenade i en
dragkrok. Koppling manövrerbar från vagnssidan
(centralkoppling), sålunda utan risk för den
kopplande, är även utexperimenterad; t.ex. enl.
fig. 2. E.R.S.
Fig. 2. Henricot-koppling, inställd för
koppling.
3) Krigsv. a) Livrem av läder med bärrem
(sabelkoppel); uppbär sabel, pistol, kikare m.m.
— b) Äldre benämning på färja av krigsbro
material (se Krigsbrokolonn). Bj.;A.W.G.
4) Mus., se Or g e 1.
Koppers, Wilhelm, tysk etnolog (f. 1888),
utg. av tidskr. ”Anthropos”. K. har länge vistats
bland Eldslandets infödingar och utg. arbeten
om dessa och i allmänna etnologiska frågor. G.B-r.
Kopphorn, se Koppsnäppare.
Koppla, förbinda. — 1) Se K o p p 1 i n g. —
2) Sjöv. Koppla kurser och
distanser, genom räkning el. konstruktion i
sjökortet av seglade kurser och distanser bestämma
fartygets läge. Jfr Generaldistans.
Kopplade sägas två likartade föremål vara,
då de ha en el. flera gemensamma delar, t.ex.
kopplade bågar för dubbelfönster (se F ö n
s-t e r, sp. 723). — Inom byggnadskonsten
förekomma kopplade led dels som stöd: kolonner,
pelare el. pilastrar (karakteristiska för
senantiken och barocken), vilka vanl. ha gemensam
bas och kapitäl, dels som öppningar:
bågöpp-ningar, fönster (karakteristiska för den
senromanska konsten). E.W.
Koppleri’, främjande av otukt mellan andra,
t.ex. genom tillhandahållande av lokal. Enl.
sv. lag straffas k., då det sker vanemässigt el.
i vinningssyfte (Strafflagen 18 kap. 11 §).
Oberoende härav är k. belagt med straff, då det
utövas av föräldrar, lärare m.fl. under sådana
förhållanden, att det innebär förledande till
otukt mellan deras barn, resp, lärjungar och
andra personer (18 kap. 12 §). Straffet är enl.
11 § straffarbete el. fängelse, enl. 12 §
straffarbete 2 till 6 år el. vid synnerligen mildrande
omständigheter lägst fängelse i 1 mån. I
åtskilliga europeiska länder, särsk. de romanska,
tolereras k. av lagstiftningen i betydligt större
utsträckning än i Sverige. Th.M.afR.
Koppling. 1) Fys. A) Sammanbindning av
de olika delarna av en elektrisk strömkrets. Se
Parallellkoppling och
Seriekoppling. — B) Förbindning av 2 svängande
mekaniska el. elektriska system på sådant sätt, att
de båda systemen ömsesidigt påverka varandra.
Ett ex. på mekanisk k. är 2 bredvid
varandra upphängda pendlar, som sinsemellan
förbundits med ett snöre, belastat med en vikt.
Bringas den ena pendeln i rörelse, överföres
genom k. svängningsenergi till den andra,
vilken i sin tur återverkar på den första, o.s.v.
Fullständigt analog med k. vid mekaniska
svängningar är k. mellan två elektriska
svängningskretsar (se
Elektriska svängningar). Detta slag av k.
åstadkommes ant. därigenom, att kretsarna ha en
gemensam del, bestående av en kondensator,
— 1051 —
— 1052 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas nnder C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
