Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppor, smittkoppor - Koppsnäppare - Koppympning - Kopra el. copra - Kopro- - Koproliter - Kopter - Koptiska kyrkan - Koptiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPSNÄPPARE
men småningom blekna. Vissa former av k.
kännetecknas av benägenhet för blödning,
blodiga el. svarta k.; de äro
synnerligen elakartade och visa en förfärande
dödlighet. Ä andra sidan ser man i sht hos
vaccinerade och sådana, som genomgått k., ett
mildare och ofta mera oregelmässigt förlopp av
sjukdomen, s.k. v a r i o 1 o i s. En
sjukdoms-form, a 1 a s t r i m, som iakttagits i Afrika,
Mellanamerika, Västindien och Australien samt
under senare år även i Europa, liknar i vissa
avseenden vattenkoppor (se d.o.), varice’llæ,
och förväxlas i sht i början lätt med denna
sjukdom. Man har varit oenig om,
huruvida alastrim är en mild form av k. el.
en sjukdom för sig. — Dödligheten vid
olika koppepidemier varierar betydligt. Vid
lätta fall med sparsamt utslag äro
utsikterna i allm. goda, vid former med talrikt,
sammanflytande utslag kan dödligheten nå upp till
50 °/o, vid de blödande formerna ända till
100 °/o. — Varje fall av k. måste noga
isoleras, var och en, som varit i beröring med
kopp-sjuk, isoleras el. övervakas, alla, som icke
under de sista åren vaccinerats, underkastas
vaccinering. Den sjuke behandlas symtomatiskt och
utskrives icke, förrän alla skorpor fullst.
avstötts. Sjukrum och allt, som varit i beröring
med den sjuke, desinficeras omsorgsfullt. A.Fl.
Koppsnäppare är ett vid koppning brukat
instrument, som består av en fyrkantig dosa,
innehållande 12 rakknivskarpa klingor, vilka
vid lossande av en spärrhake rusa ut genom
12 i dosans botten parallella hål och — när
k. är placerad på patientens hud — blixtsnabbt
genomskära denna, varvid en måttlig blödning
framkallas. K:s knivar äro ställbara, och
skårens djup kan därigenom regleras. För att
åstadkomma en rikligare blödning satte man
i forna tider ett uppvärmt s.k. kopphorn
(kohorn el. metallklocka) över såret. Genom
avkylning minskades trycket i klockan och
blodet sögs in i densamma. Senare uppfann
man spec. sugglas med gummiboll el.
sug-pump (Heurteloups igel). Å.Ch.
Koppympning, med., se Vaccination.
Kopra el. c o p r a kallas den i frukten hos
kokospalmen förefintliga fasta, vita
närings-vävnaden, vilken numera blivit en stor
handelsartikel, som användes till beredning av tvål,
ljus, växtsmör, palmin m.m. Se Kokospalm.
A.V-e.
Kopro- (till grek, ko’pr os, exkrementer), i
sammansättningarna ko p r olali, drift hos
sinnessjuka att yttra skabrösa och snuskiga
ord; koprofagi, drift hos sinnessjuka att
förtära avföring. Wk.
Koproli’ter. 1) Geol. (till grek, kopros, ex-
— 1055 —
krementer, och lithos, sten), äro förstenade, i
lager av sedimentära bergarter förekommande
exkrementer av olika slags djur, mest av fiskar,
kräldjur och däggdjur. K. innehålla rikligt
kalciumfosfat och ingå ofta, jämte djurben, ss. en
viktig del i lager av fosforit (se d.o.). K.A.G.
2) Zool., med. K. el. f e k a 1 s t e n a r,
kon-krement bildade i tarmkanalen, bestå oftast av
intorkat slem, bemängt med fasta partiklar från
exkrementerna och utfällda kalciumsalter. En
särsk. form av k. äro de s.k. besoarerna (se
d.o.), hårda bollar, bestående av hår, som
ned-svalts och sammanfiltrat sig. K. anträffas ofta
i blindtarmsbihanget. Wk.
Kopter (av arab, kubt, kibt, ghubt, av grek.
Aigy’ptios) kallas den till den monofysitiska
kristna koptiska kyrkan hörande delen av
Egyptens befolkning (1917: 857,000). K. ha sedan
den arabiska erövringen isolerat sig från det
muhammedanska folkelementet, varför de
an-tagl. omedelbart återgå på den senhellenistiska
periodens egyptiska befolkning och sålunda av
Egyptens nuv. befolkning företräda den med
forntidens egypter mest besläktade folktypen.
K. äro i allm. täml. lågväxta (något under
medelhöjd), ha bred, låg panna, svart, något
krusigt hår, rak, skarpt skuren näsa och utpräglat
mörka ögon. De äro i allm. bosatta i städerna
ss. hantverkare, köpmän, bankirer o.d. och ha
i regel ett visst välstånd. C.F.
Koptiska kyrkan (jfr Kopter). Egypten
spelade en betydande roll i kristendomens
utveckling redan på 100-talet, och en inhemsk
kristen litt. kan möjl. dateras till 200-talet, men
en k.k. kan man räkna med först efter
konsiliet i Chalkedon (se d.o.) 451. En
monofysi-tisk (se M o n o f y s i t e r) kyrka utbildade sig
då i Egypten. K.k. fortlever i ett stort antal
församlingar spridda över hela landet. Dess
ledare är patriarken i Alexandria, nu bosatt
i Kairo; under honom sorterar närmast abunan
för den etiopiska kyrkan i Aksum (se d.o.).
K.k. har från början haft en stark mission,
framförallt i Abessinien. Den har även
deltagit i den nutida ekumeniska rörelsen. C.F.
Koptiska språket och litteraturen. K.s., de
egyptiska kopternas (se d.o.) språk, är icke från
början något enhetligt språk utan har uppstått
genom ibruktagande för kristna litterära
ändamål av den senhellenistiska periodens olika
egyptiska lokaldial. Man plägar särskilja tre
övre-egyptiska dial. av k.s., den s a h i d i s k a
med huvudort Tebe, den achmimiska
och dess underavd., den s.k. sub a ch m i mi
s-k a i Achmim resp. Siut samt den f a i j u m i
s-k a i Faijum, samt en från de förra skarpt
skild nedre-egyptisk dial., den bohairiska.
De övre-egyptiska dial. äro sedan mitten av
— 1056 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
