Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsbetningen - Korsblomma - Korsblommiga växter, kruciferer - Korschelt, Eugen - Korselett - Korser - Korset (anatomi) - Korset el. Södra korset - Korsett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSBLOMMA
Av stort intresse för den vapenhistoriska
forskningen äro även ett antal pansarhandskar samt
huvor och skjortor av ringbrynja. — Jämsides
med undersökningarna av massgravarna ha
även lämningarna av det närbelägna
Solberga-klostret utgrävts. Det framgick därvid, att
massgravarna anlagts på klostrets kyrkogård.
Klosterkyrkan befanns ha haft en egendomlig
korsformig grundplan och har trol. vid mitten
av 1200-talet uppförts efter förebild av Vreta
klosterkyrkas kor och den av rysk arkitektur
beroende S:t Lars i Visby. — Litt.: B.
Thorde-man, ”K. och Solberga kloster utanför Visby”
(1930; med ytterligare litt.-hänvisningar), ”Det
gotländska folkuppbådet mot Valdemar
Atter-dag” (i ”Jorden ger”, 1931); P. Nörlund &
B. Thordeman, ”Panzerhandschuhe aus der
Schlacht bei Wisby” (i ”Acta archæologica,
s.å.); B. Thordeman, ”En gotländsk
medeltids-rustning av centralasiatisk typ” (i
”Arkeologiska studier tillägnade H.K.H. Kronprins Gustaf
Adolf”, 1932), ”Myntfynden i K:s massgravar”
(i ”Fornvännen”, s.å.). B.Thn.
Korsblomma. 1) Bot., se
Passionsblomma.
2) Byggn., särsk. i den
gotiska stilen (se d.o., sp. 617)
en avslutande prydnad av
ut-åtböjda blad kring en spets,
anbragt å en gavel, fial el.
dyl. E. W.
Korsblommiga växter, k r
u-c i f e r e r, Cruci’feræ
(Sili-quo’sæ), dikotyledon fam.
med o. 200 släkten och o.
2,000 arter utbredda över hela
jorden, huvudsaki. i n.
tempererade och kalla områdena.
De äro 1-, 2- el. fleråriga
örter med enkla el.
sammansatta blad, i toppställda
klasar ordnade, vita, gula el.
violetta blommor, korsvis
ställda kronblad (därav
namnet), fyrväldiga ståndare och
skidfrukt. K. v. äro
in
sektblommor (se P o 11 i n a t i o n), men hos
sylörten (se d.o.) finnas även kleistogama (se
d.o.) blommor. Groddknoppar förekomma hos
tandroten (se d.o.). Växternas alla delar
innehålla mer el. mindre skarpt luktande och
smakande eteriska ämnen, vilka jämte den
upplagsnäring, som hopas i vissa växtdelar, göra k. v.
mycket nyttiga för människan, t.ex. ss.
födoämnen: kål (olika slag), rova, rädisa;
krydd-ämnen: pepparrot, senap; fodermedel: rova,
kålrot; tekniskt användbara oljor: av oljerätti-
Korsblomma
med krabbor
på spiran.
ka, raps, vitsenap; färgämnen: av vejde; ämnen
för medicinskt bruk: av senap; prydnadsväxter:
lövkoja, nattviol m.fl. Härdiga, som k. v. ofta
äro mot både torka och låga temp., bli de
stundom besvärliga ogräs. A.V-e.
Korschelt [kå’rjolt], Eugen, tysk zoolog (f.
1858), docent i Freiburg 1885, i Berlin 1887,
prof, i Marburg 1892—1928, har i sina skrifter
huvudsaki. behandlat de ryggradslösa djurens
utveckling och utg. kritiska
sammanfattnings-arbeten, ss. ”Lehrbuch der vergleichenden
Ent-wicklungsgeschichte der wirbellosen Tiere” (3
bd, 1890—93; 4 bd, 1902—10; jämte K. Heider)
och ”Regeneration und Transplantation” (2 bd,
1927—29). Bland K:s övriga arbeten märkas
”Lebensdauer, Altern und Tod” (1917; 3 Aufl.
1924) och ”Bearbeitung einheimischer Tiere.
Der Gelbrand” (2 bd, 1924). K. var bl.a. red.
för ”Zoologischer Anzeiger” 1904—30. O.C-n.
Korsele’tt, se Korsett.
Korser, den inhemska befolkningen på
Kor-sika.
Korset, gemensam benämning för korsbenet
och de från dettas främre del åt sidorna
utgående höftbenen (se Bäcken med bild, sp.
563).
Korset el. Södra k., stjärnbild, se C r u x.
Korse’tt (fra. corset, till corps, kropp), ett
kvinnoplagg för figurens modellerande, förr för
dess starka sammansnörande. Förr var ibland
själva klänningslivet försett med ”ben”, d.v.s.
fjädrar av stål el. valfiskben, och ersatte k.,
men stundom kunde trots ett liv med ben även
en lös k. brukas, särsk. under modeperioder,
som fordrade mycket smal midja (1600-talets
slut, rokokon, 1800-talet). K., vars form något
växlat under tiderna, var förr vanl. försedd med
snörning i ryggen för att kunna dragas åt
mycket hårt. Fram satt då en s.k. planschett av
bredare fjädrar, som hophakades. Numera äro
k. smidigare, ha fjädrar av spiraltråd el.
aluminium el. ock gummiresårer och knäppas el.
ha
Korsetter från 1893. Annons i ”Idun”.
— 1111 —
— 1112 —
Artiklar, som icke återfinnas
nnder K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
