Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korståg - Korstågsrörelsen - Korsvalv (kryssvalv) - Korsvirke - Korsväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSVÄG
Korsriddare i det heliga landet. Efter ”De
passi-giis in terram sacram”, venetiansk handskrift
från omkr. 1300.
Ludvig och hans riddarhär nederlag och
råkade i fångenskap; i det senare fann konungen
sin död. Efter Akkas fall 1291 voro
krigsfärderna till det heliga landet slut.
K.-idén hade redan tidigare lett till krigiska
företag mot de kristnas motståndare i Spanien
och de baltiska länderna, vilka fortsatte, även
sedan k. i eg. mening upphört. För Sveriges
vidkommande märkas de omstridda krigstågen
i Finland under 1100-talets slut, till Estland
under 1200-talets början, Birger Jarls och
Torgils Knutssons erövringar av Tavastland och
Karelen samt senare mot de schismatiska
ryssarna riktade krigsföretag under Magnus
Eriksson och Kristian I.
K.-andan satte sin prägel på hela Europa och
ledde genom de andliga riddar ordnar na till
statsbildningar, som överlevde
korsfararstater-nas fall i Syrien och Palestina. Ända till
medeltidens slut innebar tanken på den heliga
gravens återerövring en ideell faktor av betydelse.
K:s allmänna insats i Västerlandets historia
är omstridd och svår att definiera. Deras
kulturspridande betydelse torde ha varit i någon
mån överskattad, då man ej beräknat den
förbindelse med Orienten, som medeltiden igenom
uppehölls genom fredlig handel. De gåvo
emellertid stöten till de italienska sjörepublikernas
uppsving, då dessas köpmän kommo i kontakt
med arabernas mera utvecklade industriteknik
och utvidgade sitt handelsområde med
kors-fararnas politiska stöd. K. förberedde därmed
jordmånen för Italiens nya kultur. För
påve-dömets vidkommande ledde k.-skatterna till ett
systematiskt utkrävande av påvetionde av
Europas prästerskap. K.-avlaten ledde till
avlats-handel. K. bidrog sålunda till påvedömets
utveckling till finansiell världsmakt under senare
medeltiden. Vid sidan av de andliga och
ma
teriella impulser, som direkt och indirekt
genom k. förmedlades till Västerlandet, måste
dock tagas i betraktande det 4:e k:s ödesdigra
betydelse för det bysantinska riket och de
kulturella värden, som gingo till spillo vid
Kons-tantinopels stormning 1204. E.Lö.
Korstågsrnrelsen i Sverige, se
Ungkyrko-rörelsen.
Korsvalv (kryssvalv) kallas valv, vilande
på ribbor i korsform, se V a 1 v.
Korsvirke är en byggnadskonstruktion av
träramar med fyllning av lera el. sten (se
Byggnad, sp. 453). Träramen bildas av
fotträ, stolpar och överliggare (hammarband,
lejd); i hus med flera våningar har varje våning
sin serie ramar. En sådan ram med fyllning
kallas bindning. Stolparna äro i fotträet
intappade och de liggande trädelarna (fotträn,
lej-der och bjälkar) förnaglade. Stolparna
avsträvas ofta medelst snedstyvor. över en
bind-ningsvåning löper vanl. en list (listträ).
Mellan denna och fotträet förbindas stolparna av
löshult (över portar och dörrar kallas dessa
porthammare och dörrhammare); dessa kunna
mellan stolparna stödjas av bistolpar.
Stolparna kunna även i tvåvåningshus vara
genomgående. En övervånings fotträ kan skjuta
något ut över undervåningen och stödjes då av
knektar (konsoler): överkragning.
Mellanrummen mellan övervåningens fotträ och den nedre
våningens överliggare täckas av fyllnadsträ. —
K. har sannolikt först framträtt i
Medelhavsländerna; från romersk tid har man funnit k. i
t.ex. Pompeji. Emellertid var det k.-huset
närstående klinhuset (se d.o.) tidigt använt i
Norden. Under medeltiden började k. florera i
Mellaneuropa och spred sig till både England
och Skandinavien. Den estetiska verkan, som
åstadkommes redan genom materialets växling
och träverkets konstruktion, blev ytterligare
förhöjd genom dekorativ utsmyckning av
list-verk, knektar och fotträn m.m. (dels genom
snideri, dels genom målning) samt genom det
fyllande tegelmaterialets läggning och skiftande
färgverkan; det pittoreska förökades genom
överkragning, stundom i flera våningar, samt
takets uppbyggnad, bjälkhuvudenas och
gavel-brädernas utsmyckning. Höjdpunkten av denna
k.-stil nåddes under 1500-talet i Harz-området:
Hildesheim, Halberstadt, Braunschweig. Också
vid s. stränderna av Östersjön florerade k. I
Sverige finnas de bäst bibehållna k.-husen i
Ystad. — Litt.: C. Werner, ”K.-arkitekturen i
Sverige” (1924). E.W.
Korsväg (lat. via crucis), teol., urspr. Jesu
väg från Pilati hus till Golgata (via doloro’sa).
Till minne av denna vandring uppkom inom
katolska kyrkan en särsk. k.-andakt, som för-
— 1125 —
— 1126 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas nnder G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
