Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsväg - Korså - Korsångare - Korsör - Korsört - Kort - Korta papper - Korta parlamentet - Korta varor - Kortbrev - Kortege - Kortgren - Korthornsboskap - Korthållsskjutning - Kortikal - Kortlek - Kortner, Fritz - Kortregister, kortsystem, kartotek - Kortrijk - Kortskalle - Kortskott - Kortslutning - Kortslutsbroms - Kortspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSA
rättas framför bilder (uppsatta i kyrkor el.
utomhus) av olika moment i lidandesvandringen,
vanl. i 14 avd. (stationer). Berömda äro Adam
Kraffts 7 k.-stationer i Nürnberg från slutet av
1400-talet. S.N.
Korså, järnbruk med 6 lancashirehärdar
samt sågverk om 3 ramar i Sundborns s:n,
Kopparbergs län. Bruket, anlagt 1836,
övertogs 1838 av St. Kopparbergs bergslags a.-b.
F.n. drives ingen rörelse. J.L-n.
Korsångare, person anställd vid opera- el.
kyrkokör.
Korsö’r, stad på Själland, vid St. Bält, s. om
Halskov Odde och på båda sidor om K o r s ö r
Nors mynning; 9,728 inv. (1930). Den gamla
staden ligger s. om mynningen, den nya,
Halskov, som inkorporerades 1922, n. därom. K.
är ändpunkt för järnvägen från Köpenhamn
och den viktigaste överfartsorten (ångfärja) till
Nyborg på Fyn och hela v. Danmark. K. har
maskin- och sågverksindustri, skeppsbyggeri, en
mycket känd plantskola samt handel med fisk
och lantbruksprodukter. W.P-n.
Korsört, växtart, se S e n e c i o.
Kort (ytterst lat. charta, se Karta), se
Kortregister, Kortspel och Sjökort.
Korta papper, kreditförbindelser (särsk.
växlar) med kort löptid, i allm. högst 14 dagar.
Korta parlamentet i England
sammankallades våren 1640 av Karl I på Straffords råd för
att lämna hjälp mot skottarna och erhöll sitt
namn därav, att det redan efter 3 veckor —
mot Straffords mening — upplöstes, då
oppositionen hade majoritet i underhuset. P.S.
Korta varor, beteckning för smärre varor,
ss. husgeråds-, ekiperings- och sybehörsartiklar,
som säljas i styck- el. dussintal.
Kortbrev, dubbelvikt, med frankostämpel
försett kort av brevformat med perforerade
och gummerade kanter för kortets tillslutande.
K, som är avsett för kortare skriftliga, slutna
meddelanden, likställes i allm. med brev men
får ej assureras. Rekommenderat k. får ej
innehålla penningar el. andra värdesaker. — Ärl.
försäljas i Sverige o. 6 mill. k. Jfr B r e v f ö
r-s ä n d e 1 s e och Frankotecken. Y .Nr.
Kortege [-ä’J], se C o r t è g e.
Kortgren, bot., dvärggren (se d.o.).
Korthornsboskap (eng. shorthorn), engelsk
nötkreatursras, som fått stor spridning icke
blott i Storbritannien och dess kolonier utan
även i U.S.A. och Argentina, där den behållit
sitt urspr. namn ”Durham”. Sedan gammalt
är k. världsberömd för snabbvuxenhet och
prima kött. I senaste tid har den även blivit en
utmärkt mjölkproducent. Inom k. har utbildats
en särsk. typ, kallad mjölkkorthorn
(dairy shorthorn), vars smörfettavkastning pr
ko och år är lika stor som den friesiska
boskapens. Fullvuxen ko väger 650—900 kg. Färgen
är röd, stickelhårig, rödbrokig el. helt vit. Se
Nötkreatursraser. H.Fqt.
Kortbållsskjutning, övningsskjutning på 10
—30 m. avstånd med gevär (karbin,
kulsprute-gevär) mot förminskade precisionstavlor och
figurer. K. utföres dels med kammarpatroner
(se Kammarskjutni ng), dels med
vanliga skarpa patroner som förövningar för
skol-skjutning på längre avstånd. R.Sbg.
Kortika’1, hörande till barken (särsk.
hjärnbarken) .
Kortlek, se Kortspel och
Kortstämp-lingsavgift.
Kortner [kå’rt-], Fritz, tysk skådespelare
av judisk börd (f. 1892). K. gjorde från 1910
sina läroår hos Max Reinhardt och vann efter
världskriget namn som en av det moderna
Tysklands intressantaste skådespelare. Hans
fantasifulla, sällsynt skiftande
framställningskonst är övervägande kylig och ofta
patologiskt betonad. K. har med stor framgång också
ägnat sig åt filmen. Han spelade 1932 i
Stockholm. G.K-g.
Kortregister, kortsystem, kartotek,
lcsa kort el. blad (av papper el. kartong),
sammanförda efter vissa principer till större
el. mindre enheter. Vanligast är vertikalt
k., där korten förvaras stående upprätta i fack
el. lådor, under det att de i ett h o r i s o
n-t e 111 k. ligga i horisontellt läge, fästa i
sidoväggarna av låga ramar el. fack, som
inskjutas i skåp. Korten äro dels skrivkort, på vilka
de eg. anteckningarna göras, dels
led(nings)-kort, som tjäna till registrering av skrivkorten.
— K. har fått vidsträckt användning vid
ordnandet av vetenskapligt material, ss.
bibl.-ka-taloger, samt över huvud för
registreringsar-bete inom inst. och verk. Ang. k:s uppläggning
vid bokföring se d.o. — Litt.: O Sillén,
”Moderna bokföringsmetoder”, 1 (3 uppl. 1927).
W.N.
Ko’rtrijk [-raik], stad i Belgien, se
Court-r a i.
Kortskalle, se Huvudform.
Kortskott, bot., dvärggren (se d.o.).
Kortslutning, se Elektrisk
kortslutning.
Kortslutsbroms, anordning vid elektriska
spårvägs- och kranmotorer för likström
bestående däri, att motorerna vid bromsning
kopplas så, att de arbeta som generatorer,
kortslutna över s.k. bromsmotstånd.
Rörelseenergien omformas alltså till elektrisk energi, som
i sin tur i motstånden övergår till värme. R.L-n.
Kortspel. K:s äldsta historia är höljd i
dunkel; all sannolikhet talar emellertid för, att
— 1127 — — 1128 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
