Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTSPEL
Kortspel i ett tält. Tapisseri från 1400-talet.
Museet i Basel.
det stammar från Orienten och tillkommit
under påverkan av schackspelet, vars symbolik,
kampen mellan olika kungar och deras
trupper, återgår i k. Som förmedlare av k. till
Europa ha nämnts såväl korsfararna som
morer-na i Spanien; det enda, som med visshet kan
sägas, är, att från 1300-talets senare hälft från
olika håll i s. Europa notiser om k. dyka upp,
medan det i tidigare skrifter, av bl.a. Petrarca,
Boccaccio och Chaucer, där tidens förströelser
behandlas, är fullst. okänt. Särsk.
uppmärksamhet har man fäst vid en uppgift i en
krönika från Viterbo, Italien, i vilken uppgives,
att 1379 k. infördes i Viterbo av saracenerna,
men uppgiften är av åtskilliga skäl misstänkt.
Pålitlig är däremot en notis i den franske
konung Karl VI:s skattmästares räkenskaper 1392
(el. 1393), att det då utbetaltes ersättning till
en målare för några serier spelkort, liksom
ock en 1398 i Paris utfärdad förordning, som
inskränker rätten till k., visar, att detta redan
då nått en viss omfattning. Den äldsta notisen
i Norden om k. (”karthenspel æller annan
leek um pæninga”) förekommer i Peder
Månssons ”Stridskonst”, skriven o. 1522 men
återspeglande förhållandena i Sturetidens Sverige.
— De äldsta spelkorten voro målade för
hand men började snart utföras i träsnitt (med
senare pålagd färg), vilket just o. 1400 blev
känt i Europa; fabrikation av dylika kort fick
ett centrum särsk. i staden Ulm. Tidigt kan
man särskilja två typer av kort: 1) den typ,
ur vilken vår vanliga kortlek utvecklat sig,
och 2) tarokkorten (se Ta ro k), vilka utom
de 4 färgerna med sina vardera 13 kort hade
en extra serie figurkort och inalles 78 olika
kort; det är på denna typ de sv. killekorten
(se Kille) återgå. Bakom de nu gängse
spelkortstyperna med 4 ”färger” (hjärter,
ruter, klöver, spader; ang etymol. se de särsk.
art.) å 13 kort ligger en lång utveckling liksom
ock ”honnörerna” (äss, kung, dam, knekt)
först småningom fixerats. De olika färgerna el.
sviterna betecknades sålunda urspr. genom
mycket varierande märken, fåglar el. andra
djur, människofigurer o.s.v., men förenklades
och standardiserades småningom, varvid i olika
länder olika typer utvecklade sig, i Italien och
Spanien mynt, bägare, svärd och stavar, i
Tyskland och Holland hjärtan, bjällror, löv
och ekollon, i Frankrike och England hjärtan,
rutor, klöverblad el. liljor samt spetsigt
spad-formade märken; de franska typerna ha i
huvudsak utträngt de övriga. Figurkorten voro
urspr. kung, riddare och knekt, men på
1400-talet intog drottningen, damen, riddarens plats.
Från samma årh:s mitt äro figurerna ofta
försedda med namn, varvid allehanda populära
personligheters kommo till användning.
An-tagl. ss. symboliserande de fyra
världsmonar-kierna, blevo ss. kunganamn Charles (Karl den
store), Cæsar, Alexander och David vanliga
redan under 1400-talets förra hälft och ha
bibehållit sig till våra dagar, medan för
drottningarna av icke fullt utredda skäl stadgade sig
Judit, Rakel, Argine (antagl. anagram till lat.
regina, drottning) och Pallas; knektarnas
benämningar, Hektor, Lancelot, Holger danske
Franska spelkort, tillverkade i Rouen 1659.
Ur d’Allemagne, ”Les cartes a jouer”.
— 1129 —
— 1130 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
