Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortspel - Kortstämplingsavgift - Kortsvansapor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTSTÄMPLINGSAVGIFT
Franska spelkort från 1600-talets senare hälft.
Ur d’Allemagne, ”Les cartes å jouer”.
o.s.v., hade svårare att tränga igenom och
för-svunno småningom. I otaliga variationer ha
f.ö. under årh:s lopp andra bilder av för
tillfället aktuellt slag förekommit,
nordamerikanska frihetskrigets hjältar, franska
revolu-tionssymboler, nordiska regenter under
skandinavismens tid o.s.v., liksom ock korten använts
för allehanda pedagogisk och social agitation,
illustrerats i satirisk el. enbart skämtsamt syfte
o.s.v. Kort med dubbelfigurer äro tidigast
kända från 1780-talet.
K. förete alla övergångsformer från de rena
hasardspelen, där slumpen är ensam
avgörande, till intelligensspel, där utgången visserligen
aldrig kan frigöras från slumpens inverkan
men dock i huvudsak beräkning och
skicklighet äro avgörande. Av till den förstn.
gruppen hörande kunna nämnas 1600-talets
landsknekt, ännu vid Ludvig XIV :s hov idkat
med lidelse, b a s s e 11, mot vilket 1719 en sv.
förordning är utfärdad, farao, som synes
ha varit 1700-talets mest populära spel,
bac-c a r a t, v i n g t-e t-u n (t j u g o e 11), k n a c k
o.s.v. Till intelligensspelen höra dels de mera
enkla tvåmansspelen (av vilka åtskilliga
spelas med ”hackorna”, korten 2—6,
frånsor-terade), bl.a. det alltid i Frankrike synnerligen
populära piké (fra. piquet), vidare ekarté
(fra. écarté), jass, besick, tolva o.s.v.,
dels de för 3—5 spelare avsedda, av vilka
några viktigare nedan uppräknas. L’h o m b r e
(1 o m b e r), stammar urspr. från Spanien (spa.
rtiombre, mannen, här antagl. ”spelaren”,
enär 1 person har spelet mot de övriga), var
mycket gängse under 1600- och 1700-talen, bl.a.
i Sveiige, och spelas f.n. framförallt i
Spanien och Danmark; variationer av detta spel
voro quadrille och cinquille. Whist,
känt från England redan under 1600-talet och
där ytterst populärt, tills det under senaste
årtionden helt ersatts av bridge (med dess
avläggare auktionsbridge och k o
n-traktsbridge), vilket gått sitt segertåg
över hela jorden och f.n. torde vara det mest
spridda spelet. En sv. utveckling av whist var
préférence (”p r i f f e”), gängse under
1800-talets senare del och även in på 1900-talet
men numera mindre vanligt. Vid sidan av
l’hom-bre blev mot 1700-talets slut boston ytterst
populärt, en blandning av whist och 1’hombre,
med speltermer, som bära vittne om dess
samband med nordamerikanska frihetskriget. Från
en avart av detta spel, kallad köpboston,
synes under stark påverkan från 1’hombre ha
utvecklat sig det spec. svenska vira, av
traditionen anknutet till Vira järnbruk i Uppland
och med ganska stor visshet tillkommet under
1810-talet. Ytterligare böra nämnas det i
Tyskland gängse s k a t, urspr. utvecklat ur
1’hombre, och det under 1800-talets förra del i’
Amerika uppkomna poker, som förutom de 52
korten har ett 53 :e, framställande en
harlekins-figur, joker (eng., skämtaren). — Ang. de för
de olika spelen gällande reglerna och ang. det
vittomfattande komplexet av speltermer, ett
område, där givetvis alltjämt en livlig
utveckling pågår med en mångfald delvis
jargongar-tade uttryck, se nedannämnda svenskspråkiga
handböcker. — Litt.: H. R. d’Allemagne, ”Les
cartes å jouer” (2 bd, 1906); B. Hj.
Biörk-lund, ”Om spelkort” (i ”Ord och bild”, 1910);
”Lyckans talisman”, 1—5 (1817—18); ”Ny och
fullständig sv. spelbok” (1847); T. Wilson, ”III.
spelbok” (1888); ”Små spelböcker” (17 h.,
1888—1927). C.
Kortstämplingsavgift utgår med f.n. 1 kr. för
varje kortlek, ant. den tillverkats inom Sverige
el. importerats. K. infördes redan av Karl XII
med 16 öre kopparmynt pr lek. A.Vr.
Kortsvansapor, Cacaja’o (Brachyu’rus), ett
släkte av underfam. Pithecii’næ bland
väst-aporna, omfattar små, spensligt byggda former
med mycket kort svans och tät, tovig fäll,
som på det rundade huvudet är kort och
upp-rättstående. Strupen är naken och tårna
försedda med långa, smala naglar. Släktet
om
— 1131 —
— 1132 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
