Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortsvansapor - Kortsvansfår - Kortsystem - Korttidsarbete - Korttidsförsäkring el. temporärförsäkring - Kortvaror - Kortvingar - Korubin - Korum - Koruna - Korund, lerjord, aluminiumoxid - Korus - Korvett - Korvey - Korvförgiftning - Korvsjö - Korvtåget el. skinktåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORVTÅGET
fattar några få, föga kända och över
Sydamerikas n. delar utbredda arter, som uteslutande
leva i träd. C a c a j a o, C. melanoce’phalus,
är 65 cm. lång (svanslängd 15 cm.) och till
färgen gulbrun, på huvudet, svansen och
fotterna svart. H.B-n.
Kortsvansfår, se F å r r a s e r, sp. 631.
Kortsystem, se Kortregister.
Korttidsarbete, av arbetsbrist föranledd
förkortning av arbetstiden. K. föredrages i allm.
framför inskränkning av arbetsstyrkan. I
Sverige har k. förekommit inom flera
arbetsområden särsk. under krisåren efter 1930. S.H.
Korttidsförsäkring el.
temporärförsäkring avser att täcka en risk endast under en
begränsad, i förväg bestämd tid.
Kortvaror, se Korta varor.
Kortvingar, Brache’lytra, en mycket artrik
grupp av oftast mycket små skalbaggar, lätt
igenkännliga på de korta täckvingarna, som
lämna större delen av bakkroppen obetäckt.
Kroppen är långsträckt med framåtriktat
huvud och trådformiga antenner; färgen är vanl.
svart och metallisk. K. äro, liksom de
långsmala och om jordloparlarver erinrande
larverna, snabba i sina rörelser och leva oftast av
rov samt träffas i spillning, på kadaver, under
mossa, i svampar o.s.v. Flera egendomliga
arter äro bundna till myrornas samhällen (se
Myrgäster). I Sverige förekomma över 700
arter. S.Bgtn.
Korubi’n, se Aluminiumoxid.
Korum (eg. till ack. sing. av lat. chorus, kör),
kort andaktsstund (bön och psalmsång) vid sv.
trupp, förrättas i regel en gång dagl. i samband
med övnings början el. avslutande för dagen.
Jfr F ä 11 g u d s t j ä n s t. Bj.
Ko’runa (förk. Kö.), tjeckoslovakisk
myntenhet sedan 1920 = 100 haléfii = 0,04458 gr. guld,
motsvarande vid guldparitet 11,6 öre, vid vilk t
värde k. stabiliserades 1929. N.L.R.
Korund, miner., lerjord,
aluminiumoxid, A12O3, kristalliserar hexagonalt,
rom-boedriskt hemiedriskt, vanl. i prismor, har
hårdhetsgraden 9 och sp.v. 3,9—4,i.
Förekommer som magmatisk differentiationsprodukt i
Korundkristaller.
syenitpegmatitgångar el. som metamorfiskt
mineral i kristallinisk kalksten el. dolomit samt i
kristalliniska skiffrar, där ofta i blandning med
magnetit; ofta är k. anrikad i flodgrus. Efter
renhet och kristallisation delar man vanl. k. i
tre varieteter: 1) Ädel k., klar och livligt
färgad, röd rubin, blå safir och vit 1 e
u-k o s a f i r (se d.o.) samt gul orientalisk
t o p a s, violett orientalisk ametist
och grön orientalisk smaragd. Den
ädla k. förekommer mest i flodgrus och
vin-nes genom vaskning. De rikaste fyndorterna
för rubin äro Burma och Siam, för safir
Cey-lon och Indien; på senare tiden har man
funnit safirer i Nordamerika (Montana) och i
Australien. 2) Vanlig k. (demantspat),
matta och orena kristaller och korn, finnes
mest på pegmatitgångar och i
kontaktmeta-morfoserad kalksten. 3) S m ä r g e 1, en
finkornig blandning av k. med magnetit, järnglans
och kvarts, förekommer i urkalksten och
glim-merskiffer på ön Naxos o.a. öar i den grekiska
arkipelagen och i Mindre Asien. — På gr. av
sin stora hårdhet ha de olika varieteterna av
k. fått användning i industri och teknik. Ädel
k., i sht rubin, brukas som tapplager i fickur
och på annat sätt i precisionsmekanik. Den
vanliga k., som väsentligen utvinnes i U.S.A.
och i Indien, användes mest i sliptekniken och
till framställning av eldfasta kärl. Smärgeln
användes övervägande för slipning och
pole-ring, dels i pulverform, dels i smärgelduk och
smärgelpapper, samt i smärgelskivor, där
smärgeln med eldfast lera formas till skivor, vilka
brännas till sintring. — K. framställes också
med konst. Sålunda tillverkas ädel k. genom
att smälta lerjord i en låga av lysgas och
syrgas (se Syntetiska ädelstenar) och
vanlig k., a 1 u n d u m, genom smältning av
beauxit i elektrisk ugn. K.A.G.
Korus (jfr Kor), kör, samklang. — I k.,
enstämmigt.
Korve’tt (fra. corvette, till lat. corbis, korg),
fullriggat krigsfartyg på segelflottornas tid och
under den tidigare epoken av ångflottornas
tid, bestyckat med 18—20 kanoner på övre
däck och på back el. skans. De sista sv.
ång-korvetterna voro ”Saga” och ”Freja”, numera
logementsfartyg. K. var lättare och snabbare
än fregatten och föregångare till nutidens
kryssare. H.S-k.
Korvey [kårvä’j], se Corvey (och C o
r-b i e).
Korvförgiftning, se B o t u 1 i s m.
Korvsjö, av floden övergiven, vattenfylld
flodbåge, se M e a n d e r.
Korvtåget el. skinktåget kallas efter
matsäckarnas innehåll den bondeexp., som un-
— 1133 —
— 1134 —
Artiklar, som icke återfinnas
ander K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
