Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korvtåget el. skinktåget - Korybanter - Korydon - Koryfé - Korykos - Korzeniowski, J. - Kos - Kosacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORYBANTER
Korvetten ”Freja”.
der ledning av 3 Uppsala-professorer i juli
1598 företogs mot de på Upplands kust
landstigna finnarna under Arvid Stålarm. Dennes
avsikt var att samverka med Sigismund vid
hans krigståg mot Sverige, men han kom några
dagar för tidigt och måste draga sig tillbaka
för bondeuppbådet och hotet från hertig Karls
flotta. P.S.
Koryba’nter (grek. kory’bantes), grek, myt.,
urspr. namn på demoniska väsen i den
grekiskasiatiska gudinnan Rhea-Kybeles följe, senare
även beteckning för gudinnans präster (galli)
och trogna, som begingo kulten under extatisk
dans och larmande musik. Jfr G u d a m
o-d e r n. H.Sj.
Korydo’n, forngrekiskt herdenamn, vanligt i
herdediktningen.
Koryfé (grek. koryfai’os, anförare, hövding,
till koryfé’, huvud), eg. om fördansaren,
försångaren i det grekiska skådespelets körer,
senare: framstående, ledande el. tongivande
personlighet. Jfr K o r a g.
Ko’rykos, frihängande, fylld lädersäck, som i
antikens Hellas användes som boxboll (se d.o.).
En mindre, lätt k., fylld med säd el.
fikonkärnor, användes vid stötövning, en större,
sand-fylld, tung k. vid förövning till pankration (se
d.o.). O.K-gh.
Korzeniowski [kåzenå’sRi], J., engelsk förf,
av polsk härkomst, se Joseph Conrad.
Kos, ital. Coo, turk. Istanchiöi, ö bland
Do-decaneso, nära s.v. Turkiets kust; 298 kvkm.;
c:a 16,000 inv. Huvudstad Coo (Kastron),
11,571 inv. (1931), på n.ö. kusten. K. bebyggdes
först av dorerna, som slogo sig ned på den
bördiga n.ö. kustslätten. Det anslöt sig till
l:a attiska sjöförbundet, fick senare en
oli-garkisk regering och erövrades i tur och
ordning av Mausollos, perserna, Ptolemaios,
An-tigonos, motstod tappert Mithradates’ angrepp
och lades under romarna till prov. Asia. K.
var berömt för sin Asklepioshelgcdom och dess
prästerskap. Ulgrävningar ha blottat murarna,
hamnen, torget, ett gymnasium, en teater o.s.v.
— Litt.: R. Herzog, ”Koische Forschungen”
(1899). N.V.
Kosa’cker (ry. kaza’ki, po. koza’cy, sannolikt
urspr. ett turkiskt ord), benämning på förut i
militäriskt ordnade förband levande ryttarfolk
i Ryssland, vilka tidigare haft egen, mer el.
mindre självständig styrelse. De äldsta
ukrainska k. voro i förbund med den litauiska
staten, sedermera med den polska
adelsrepu-bliken. K.-väsendet uppstod med anledning av
bondeståndets utarmande genom en
sammanslutning av i vapenbruk övade kolonister från
skilda samhällslager och av olika nationalitet
i mellersta och s. Ukraina vid medeltidens slut
till gemensamt skydd mot de n. om Svarta
havet härskande tatarerna och deras
bundsförvanter turkarna. Detta k.-väldes huvudkvarter
voro de båda s. om Kiev belägna städerna
Ka-niv och Tjerkasy. Efter mitten av 1500-talet
delade sig dessa k. i två grupper: de vid
Dnjeprs mellersta lopp bosatta, i
städer och byar boende k., som i fredstid
ägnade sig åt jordbruk, fiske och handel, och
de s.k. zaporogerna (de bortom Dnjeprs
forsar boende k.). De sistn. bildade ett
egendomligt brödraskap av nästan en
medeltida riddarordens typ. Medl. måste förbinda
sig att leva ogifta el. i varje fall ha sina
hustrur boende utanför lägret och voro förpliktade
att städse vara redo till kamp mot den
muhammedanska krigsmakten. Fästningen Sitj, på
en holme i Dnjepr s. om Kiev, var
medelpunkten för denna egendomliga buffertstat, som
valde sin högste chef — hétman (atåman)
— ur sin egen stam. Till en början levde
dessa k. i samförstånd med det litauiskt-polska
väldet, men utsatta för den polska
adelsrepu-blikens tryck och inblandning grepos de av ett
stigande missnöje, som ledde till blodiga upp-
Kosack, skjutande i skydd av sin häst.
— 1135 —
— 1136 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
