Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koschenillsköldlus - Koscher - Koschwitz, Eduard - Kosciusko - Kosciuszko, Tadeusz - Kosegarten, Ludwig - Kosel, Cosel - Kose-no-Kanaoka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSCHER
i Mexiko, där en inhemsk kaktusart, Opu’ntia
coccinelli’fera, utgjorde dess värdväxt. På gr.
av det vackra röda färgämnet, som finnes i
kroppsvätskan, nyttjades k. till framställning
av koschenill (se d.o.) och blevo föremål för
en omfattande odling. Opuntior planterades,
och på dem överfördes k., vilka fortplanta sig
hastigt och med sina vita, ulliknande trådar,
vaxavsöndring av djuren, snart nog övertäckte
kaktusbladen, varefter sköldlössen
avskrapades och torkades samt fördes i handeln. Då
koschenill ännu användes i färgtekniken,
utgjorde Mexikos årliga export till Europa av k.
ett värde av 7,5 mill. holländska gulden.
Kosche-nillodlingen spred sig också sedan till andra
land, t.ex. Spanien, Algeriet och Teneriffa, samt
blev av mycket stor ekonomisk betydelse.
Emellertid upphörde den så gott som helt, när i
färgindustrien infördes anilinfärgämnen, vilka
helt utträngde koschenillen. — Den s.k. p o 1
s-k a k., Margaro’des polo’nicus, som
förekommer i vissa trakter av Tyskland, Polen och en
del andra länder, användes även på gr. av sitt
röda färgämne i kroppsvätskan, innan den
mexikanska koschenillen infördes till Europa,
till färgning och insamlades i de slaviska
länderna i stora mängder. H.W.
Koscher (hebr.), riktig, ritualenlig, tillåten,
i sht om ”ren” föda, ss. skäktat kött; motsatsen
är terefa, oren (eg. söndersliten; jiddisch:
treife). C.V.J.
Koschwitz [kåzJvits], E d u a r d, tysk filolog
(1851—1904), ägnade de äldsta franska texterna
värdefulla arbeten genom ed. och kommentarer.
En nyttig lärobok i fransk fonetik var hans
”Les pariers parisiens” (1893). Felibrernas
språk behandlade han i en för sin tid originell
”Grammaire historique” (1894) och i en
kommenterad uppl. av Mistrals ”Mirèio”. Jämte G.
Körting (se denne) grundade K. två
fransk-filologiska skriftserier. J.V.
Kosciusko [kåjco’Jkå, eng. uttal kåsiE’skåu],
M o u n t, berg i Australien (se d.o., sp. 808).
Kosciuszko [kåjco^kå], Tadeusz Andrzej
Bonawentura, polsk krigare och frihetshjälte
(1746—1817), sändes 1769 på polska statens
bekostnad att idka militära studier i utlandet,
återvände 1774 men begav sig 1776 efter ett
misslyckat frieri till storhetmanens dotter till
Amerika och deltog i Förenta staternas frihetskamp,
blev överste och Washingtons adjutant men
återvände 1783, belönad med generalmajors rang
och en årlig pension, till Europa. I kriget före
Polens 2:a delning tog K. ärofull del och sökte
därpå vid ett besök i Paris vinna Frankrike för
Polens sak. 1794 fick K. med diktatorisk
myndighet överbefälet i den nya kampen mot
Ryssland. Han visade härunder stora fältherregåvor
och slog ryssarna vid Raclawice, samtidigt som
han sökte undvika att stöta Preussen och
Österrike. Detta lyckades
ej; preussiska
trupper förenade sig med
de ryska, under det
avund och split
rådde i det polska lägret.
io/io blev K. vid
Ma-ciejowice med sina
7,000 man i grund
slagen av de 16,000
man starka ryssarna
och föll själv svårt
sårad i fångenskap.
1796 frigiven av
Paul I, vistades K. åter en tid i Amerika
men kom 1798 till Paris. Bonaparte erbjöd
honom nu ett högt befäl, men K. vägrade, om
ej förste konsuln upptog Polens
återupprättande på sitt program. Alexander I:s polska
planer gillade K. ej utan lämnade besviken
kongressen i Wien och tillbragte återstoden av sitt
liv i Solothurn i Schweiz. K. var en sällsynt
ädel och oegennyttig fosterlandsvän, anhängare
även av genomgripande sociala reformer. —
Biogr. av Koneczny (1914; på polska);
Skal-kowski, ”K. i ljuset av de nyaste
forskningarna” (1924, på polska). P.S.
Kosegarten [kå’zagartan], Gotthard L u
d-w i g, tysk förf. (1758—1818). Präst och senare
prof, i historia i Greifswald, besjöng K. med
förkärlek Rügen och dess historiska minnen.
Han började som ”anakreontiker” men
närmade sig med åren Klopstocks religiösa
riktning. Bland hans diktsaml. märkes ”Legenden”
(2 bd, 1804). K. var även verksam ss.
översättare från engelskan. Bland sv. romantiker var
han mycket populär. En saml. ”Skaldestycken"
utkom 1804, och några av hans legender
tolkades av Runeberg. ”Dichtungen” utgåvos i 12
bd 1824—27 med biogr. av K:s son. — Litt.
H. Franck, ”G. L. K.” (1887). A.Bd.
Kosel [kå’zal], C o s e 1, stad i preussiska
prov. Oberschlesien, vid Oder och mitt emot
den 46 km. långa (från Hindenburg) och 1,5 m.
djupa Klodnitzkanalens mynning, 170 m.ö.h.,
8,150 inv. (1925, därav 78 °/o katoliker). K. är
ändpunkt för trafiken på Oder med större
fartyg; över K. befordrades 1928 2,043,000 ton
gods. F.Ss.
Kose-no-Kanaoka, japansk målare (800-talets
slut), av förnäm släkt och betrodd med
kejserliga hedersuppdrag. K. räknas av den
inhemska traditionen som Japans störste målare,
ehuru veterligen intet originalarbete av honom
bevarats till vår tid. Han länkade i sht det
buddistiska måleriet in på utvecklingskraftiga
— 1139 —
— 1140 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
