Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmogoni - Kosmografi - Kosmografiska sällskapet i Uppsala - Kosmologi - Kosmopolit - Kosmos - ”Kosmos”, Fysiska uppsatser utg. av Sv. Fysikersamfundet - Kosola, Vihtori - Kosopp - Kosovopolje - Kosru - Kossel, 1. Albrecht - Kossel, 2. Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSMOGRAFI
på detta sätt. Man lutar åt den åsikten, att
solsystemet uppkommit genom inverkan
utifrån. Avståndet mellan solarna (stjärnorna) är
i allm. mycket stort, men någon gång kan det
ha inträffat, att en annan sol passerat ytterst
nära förbi vår egen. På gr. av denna sols
attraktion har vår sol utsatts för en så kraftig
ebb- och flodverkan, att materia utslungats i
riktning mot den störande kroppen och i
diametralt motsatt riktning. Ur denna materia ha
så planeterna och månarna bildats; härigenom
kunna också rörelseförhållandena förklaras.
På detta antagande vila Chamberlins och
Moul-tons ”Planetesimal theory” (se C h a m b e
r-linska planetesimalhypotesen) och
Jeans’ ”Tidal theory”. Då på gr. av de stora
avstånden i rymden mellan solarna ett sådant
närmande mellan två solar är ytterst sällsynt, skulle
vårt solsystem vara en ganska unik företeelse i
universum, om det verkligen bildats på detta
sätt. — Litt.: Bland mera populär litteratur
märkes A. M. Clerke, ”Modern cosmogonies”
(1905); F. R. Moulton, ”An introduction to
astronomy” (1906); J. Jeans, ”Universum
omkring oss” (1930). Den matematiska
behandlingen av hithörande problem finnes i H.
Poin-caré, ”Le?ons sur les hypothèses
cosmogoni-ques” (1913); J. Jeans, ”Problems of
cosmo-gony and stellar dynamics” (1919), ”Astronomy
and cosmogony” (1928). M-t.
Kosmografi’ (till grek, kosmos, värld, och
gra’fein, skriva), världsbeskrivning; en numera
föga använd sammanfattande benämning på
deskriptiv astronomi och geografi. Stundom
användes det liktydigt å ena sidan med
astronomi i allm. och å andra med geografi. H.W.
Kosmografiska sällskapet i Uppsala stiftades
1758 för utg. av en världsbeskrivning, varav
ut-kommo: ”Physisk beskrifning öfver
jordklotet” (av T. Bergman), ”Mathematisk
beskrifning om jordklotet” (av F. Mallet) samt ”Om
folkslagens seder och lynne” (av S. Insulin).
H-r.
Kosmologi’, läran om världsalltet(s byggnad).
Jfr Kosmogoni.
Kosmopoli’t (till grek, kosmos, värld, och
poli’tes, medborgare), ”världsmedborgare”,
person, som betraktar hela jorden som sitt
fädernesland och vars intressen sträcka sig vida över
de spec. nationella, el. som lätt tillägnar sig
andra länders seder och bruk; person, som ej
är el. känner sig rotfäst i något visst land. —
Adj.: kosmopolitisk. —
Kosmopoli-t i’s m, kosmopolitisk åskådning,
världsborgaranda. E.H.
Kosmos (grek.: värld, urspr.: god ordning),
allt(et), världssystemet, världsalltet (se d.o.),
universum.
”Kosmos”, Fysiska uppsatser utg.
av Sv. Fysikersamfundet, utkommer
sedan samfundets stiftande 1920 med 1 bd årl.
Ko’sola, lisakki V i h t o r i, finländsk
bondeledare (f. 1884), efter lantbruksskola och
studieresor i Sverige m.fl. länder brukare av
Kosola gård i Lappo, Österbotten, där han
även har gästgiveri. Detta sistn. var 1915—16
en etappstation för jägarrörelsen, av vilken
anledning K. hölls fängslad av ryssarna 1916—
17. I den fosterländska rörelsen 1917,
inbördeskriget 1918 samt självständighetsstriderna i
Estland, Lettland och Fjärrkarelen 1918—19
var han en ivrig och aktiv deltagare. Sedan
1920 ombud för A.-b. Exportfred, anskaffade
han vid ett flertal tillfällen arbetskraft för
brytande av socialistiska och kommunistiska
strejker. Mest känd har K. blivit ss. främste
företrädare för den s.k. Lapporörelsen (se d.o.). Th.
Kosopp, bot., kosvamp, se R ö r s o p p.
Kosovopolje [kå’såvåpåTe] (”Trastfältet”),
slätt i s. Jugoslavien, i sht ryktbar genom
det fältslag, som där utkämpades 1389 mellan
turkarna under Murad I och serberna under
tsar Lazar. Både sultanen och tsaren
stupade, serberna blevo slagna och gjordes till
os-manskt lydfolk. En krets av serbiska folkvisor
behandlar detta ämne; minnesdagen är serbisk
nationaldag. P.Dhl.
Kosm, sassanidkonungar, se Chosroès.
Kossel [kå’sal]. 1) Albrecht K., tysk
fysiolog (1853—1927), prof, i Berlin 1886, i Marburg
1895, i Heidelberg
1901, ledare av det
1920 i Heidelberg
inrättade inst. för
ägg-viteforskning. K. var
en av de ledande
fysiologiska kemisterna. Grundläggande
äro K:s arbeten över
äggviteämnenas
övergång i peptoner och
över cellkärnans
kemi samt över
nuk-leinsyror, kolhydra
tens fysiologi m.m. Nobelpristagare i
medicin 1910. K. utgav sedan 1895 ”Hoppe
Seylers Zeitschrift für physiologische Chemie”.
Lj.
2) Walter K., den föregåendes son, fysiker
(f. 1888), sedan 1921 prof, i teoretisk fysik vid
univ. i Kiel. K. har i sina viktigaste arbeten
behandlat atomteoretiska och spektroskopiska
problem. Han utvecklade (1914—16) en teori
för atomprocesserna vid utsändning av
röntgenstrålning och sökte basera Berzelius’
elektrokemiska teori på moderna föreställningar ge-
— 1147 —
— 1148 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
