Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotingafåglar - Kotka - Kotkarl - Kotkinkina - Kotlett - Kotlettfisk - Kotljarevsky, Ivan - Koto - Kotobark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTOBARK
Utsikt över Kotka.
vingar och stjärt svarta och lever i Cayennes
och Guayanas skogar. Vidare räknas till fam.
klippfågeln (se d.o.). Y.Ln.
Kotka, stad i Viborgs län, Finland, på öar
utanför Kymmene älvs ö. utlopp i Finska
viken; 10 kvkm.; 18,502 inv. (1931), huvudsakl.
finsktalande (987 svensktalande 1930). K., som
har en betydande industri och är ändpunkt för
Savolaxbanan, är Finlands största exporthamn.
Hamnens djup är 7 m. Antalet industriella
inrättningar är 54 med 2,225 arbetare (1931). Av
dessa kunna nämnas: A.-b. Enso-Gutzeits
anläggningar (sågar, cellulosafabrik m.m.), K.
sul-fatcellulosafabrik, K. sockerfabrik, statens
su-perfosfatfabrik m.fl., i närmaste omgivningen
Halla a.-b. och Karhula bruk. Värdet av
exporten — förnämligast alster av
träförädlingsindustrin — var 890 mill., importvärdet 140
mill. fmk (1931). — K. grundades 1878. Det
har för sin snabba utveckling att tacka sitt
gynnsamma läge vid utloppet av Kymmene älv,
genom vilken virkesflottningen från Päijänne
vattensystem till havet äger rum. Då
flott-ningen efter införandet av nya metoder tog
stark fart på 1860-talet, uppstod i K. med
omgivningar en betydande träförädlingsindustri.
Dessa trakter äro ett av Finlands livaktigaste
industricentra. — Svenskt samlyceum, finskt
samlyceum och flicklyceum. — Litt.: H. Hultin,
”Historik över K. stad” (1904). Mdn.
Kotkarl (till kåta, hydda), forntida
beteckning för fattig el. ringa bonde, husman,
arbetskarl.
Kotkinkina, se Kochinkina.
Kotle’tt (fra. cötelette, till cöte, revben, sida),
på ömse sidor om ryggraden utskurna
köttstycken av den s.k. ”kotlettraden” på får, svin
och nötboskap. En del av kotan jämte en bit
revben följa alltid med en k., som bör ha 2 cm.
tjocklek. K. bultas, kryddas (och paneras),
innan den stekes i smör. LN-y.
Kotlettfisk, se Havskattsläktet.
Kotljarcvskyj [kå’1arä’fsküj], Ivan
Petro-vitj, lillrysk förf. (1769—1838), lade en första
grund till Ukrainas moderna litteratur genom
sin på lillryska förf, komiska travesti av
Aenei-den (1798), i vilken Aeneas och hans
olyckskamrater skildras ss. de zaporogiska kosacker, som
efter 1775 måst ta sin tillflykt bortom Donau,
och de olympiska gudarna ss. ryska
byråkratfigurer. K. skrev även sångspelen ”Natalka från
Poltava” och ”Den moskovitiske trollkarlen”.
Agr.
Koto, mus., japansk liggande cittra, som
utvecklat sig ur kinesiska kin (se d.o.). K.
förekommer i många varianter, har 1—13 strängar
och kan vara ända till 2 m. lång. — Bild sp.
1159. D.F.
Kotobark, cortex coto verus, torde
härstamma från ett till fam. Laura’ ceæ hörande träd,
inhemskt i Bolivia. Barken, som icke har någon
användning i Sverige, innehåller o. 1,5%
koto i n, garvämne och flyktig olja. Den i
handeln mest förekommande k. utgöres av s.k.
falsk k., par a-k., även denna från okänd
moderväxt, innehållande parakotoin. K.,
— 1157 — — 1158 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
