Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotobark - Kotoin - Kotonen, Anton - Kotonou, Cotonou - Kotor (anatomi) - Kotor (stad) - Kotosjichin, Grigorij - Kotou - Kotpelare - Koträd, mjölkträd - Kotsjubynskyj, Mychajlo - Kottbus, Cottbus - Kotte - Kottebär el. bärkotte - Kottefjäll - Kottepalmer, cykadéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTOIN
Japanska spelande på koto.
kotoin och parakotoin ha användning som
medel mot diarré. J.H.
Kotoi’n, se Kotobark.
Kotonen [kå’-], Anton, finländsk jurist och
politiker (f. 1876), rättsexamen 1902, v.
häradshövding 1905, advokat 1906—20, led. av
lantdagen 1900—12, av riksdagen 1919—21, av
lagberedningen 1921—29, lagman 1929, riksdagens
sekreterare sedan s.å., justitieminister 1929—30.
Th.
Kotonou [kåtåno’], C o t o n o u, hamnstad i
franska kolonien Dahomey, Afrika; 3,300 inv.
(1926). K. är utgångspunkt för en järnväg till
Savé. O.P.
Kotor, anat., se Kota 1).
Kotor [kå’tår], stad i Jugoslavien, se C a
t-t a r o.
Kotosjichin [katafü’zin], G r i g o r i j, rysk
historieskrivare (d. 1667), var urspr. tjänsteman
med låg rang i tsar Alexej Michajlovitjs kansli
för utrikes ärenden. K. deltog i
fredsförhandlingarna i Kardis 1661 och besökte som kurir
Stockholm. Efter hemkomsten övergick han i
polsk tjänst och sålde ryska statshemligheter
till detta land. 1665 ingick han i sv. tjänst, blev
protestant och antog namnet Johan
Alexander Selicki. Han fick anställning vid
arkivet men avrättades 1667 efter mord å sin
husvärd. K. hade då fullbordat ett verk med
titeln ”O Rossii v tsarstvovanie Aleksija
Michaj-lovièa” (”Om Ryssland under tsar Alexej
Michajlovitjs regering”), en ingående skildring av
Rysslands förhållanden under början av
1600-talet, vår viktigaste källa för denna tids ryska
historia. K:s verk översattes till sv. av Olof
Barckhusen 1669. Originalhandskriften
skänktes av J. G. Sparfwenfeldt till Uppsala
univ.-bibl., där den ännu förvaras. Ett flertal senare
ryska uppl. finnas. 1908 utgav G. Adde en sv.
övers, med inledning. — Litt.: H. Hjärne i
"Hist. tidskr.”, 1881. G.Jg.
Kotou (kin., ”slå huvud”, eng. kotow),
kinesisk underdånig hälsning, består i knäfall med
pannan mot marken. B.K.
Kotpelare, anat., se Ryggrad.
Koträd, mjölkträd, se Brosimum.
Kots’jubynskyj |kåsfobü’nsküj], M y c h a
j-1 o, lillrysk förf. (1864—1913), begynte med
realistiska noveller och övergick till berättelser i
ett impressionistiskt maner. Motiven hämtade
han främst från ukrainarnas och
krimtatarer-nas liv (sv. övers, saml. ”1 vilt äktenskap”,
1909; ny uppl. 1919 med titel ”Berättelser från
Ukraina”). Agr.
Kottbus [kå’tbos], C o 11 b u s, stad i
preussiska prov. Brandenburg, i Nieder-Lausitz vid
Spree; 50,600 inv. (1925). K. är ett viktigt
kom-munikationscentrum, har en betydande
textilindustri (klädesfabriker, ull- och
kamgarnsspin-nerier m.m.) samt en högre vävskola. Trots
att staden är gammal och omnämnes redan
1156, är stadsbilden modern. F.Ss.
Kotte, se Blomställning och
Barrträd.
Kottebär, el. bärkotte, se En.
Kottefjäll, se Blomställning, sp. 231.
Kottepalmer, cykadéer (Cycada’les,
Cyca-di’neæ), klass av avd. cykadofyter (se d.o.)
inom gruppen nakenfröiga växter. K. äro de
mest primitiva av nu levande fanerogamer och
innefatta o. 100 arter, fördelade på 9 släkten
Cycas circinalis. Efter Francé.
— 1159 —
— 1160 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
