Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kottepalmer, cykadéer - Kotteri - Kottonisering - Kottonolja - Kottvivlar - Koturn - Kotyledon - Kotys - Kotzebue, 1. August - Kotzebue, 2. Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTZEBUE
från jordens tropiska områden. Under
tidigare perioder, från perm till oligocen,
uppträdde de med talrika former och dominerade
under trias och jura. K. förete likhet med
såväl palmer som trädartade ormbunkar och ha
ogrenad, oftast cylindrisk och pelarformig,
någon gång kort och knölformig stam samt stora,
parbladiga el. parflikade blad i stammens spets.
Blommorna äro dioika och sakna hylle.
Hanblommorna utgöras av talrika, stundom
sköldlika ståndarblad med många, ofta gruppvis
förenade pollensäckar, honblommorna, utom hos
Cycas, av likaledes sköldlika, i en kotteliknande
samling anordnade fruktblad. Vid
pollenkornens groning bildas i pollenslangen 2
ciliebä-rande, självrörliga spermatozoider. Fröna äro
stora och stenfruktlika. K. indelas i 2 fam.,
Cycada’ceæ och Zamia’ceæ. Den förra
innefattar släktet Cycas (med 16 arter i tropiska
Afrika, Asien, Australien och Polynesien), vilket
saknar honblommor, i det att de parflikiga
fruktbladen framkomma omväxlande med
mel-lanblad. Till den senare fam. höra bl.a.
släktena Ceratoza’mia och Encephala’rtos, vilka
liksom Cycas ofta odlas i växthus. Den
stärkelserika märgen hos Cycas circina’lis
(Ost-indien) och C. revolu’ta (Japan) lämnar
handelns äkta sago. De mörkgröna, över 2 m. långa
bladen begagnas till begravningskransar
(”palmkransar”). O.Gz.
Kotteri’ (fra. coterie, till ffra. cote, koja, från
germ. språk; jfr Kåta; urspr.: elt antal
bönder, som gemensamt arrenderade ett
jordområde), mindre, slutet sällskap. E.H.
Kottonise’ring, tillverkning av
bomullssurro-gat ur lin- och hampavfall genom dettas
behandling med syror och alkalier. C.-A.N.
Kottonolja (eng. cotton
oil), se B o m u 11 s f r
ö-o 1 j a.
Kottvivlar,
skalbaggsläk-te, se T a 11 v i v 1 a r.
Kotu’rn (grek.
ko’thor-nos), i det forntida
Grekland en hög, upp till
mitten av benet nående
stövel; särsk. använd av
tragiska skådespelare och
därför ofta symboliskt
betecknande tragedien själv.
W.N.
Kotyledo’n, bot., se
Hjärtblad. — K
o-t y 1 e d o n a växter,
hjärtbladsväxter, se C
o-t y 1 e d o n eæ.
Kotys, grek, myt., en
urspr. trakisk gudinna, be-
Tragisk
skådespelare med koturner.
Antik statyett.
släktad med Kybele (se d.o.). K:s’ kult var
förknippad med vilda utsvävningar.
Kotzebue [kå’tsabo]. 1) August Friedrich
Ferdinand von K., tysk förf. (1761—1819). F.
i Weimar ss. son till
en ämbetsman,
studerade K. först juridik
men fick 1781 plats
ss. sekreterare hos
chefen för tyska
teatern i Petersburg.
Han följde denne till
Ryssland, där han
1785 blev adlad och
gjorde en snabb
äm-betsmannakarriär,
roande societeten ss.
pjäsförf. och regissör.
1798 anställdes K. ss. dramaturg vid
hovteatern i Wien och vistades därpå en tid
i Weimar, där han gjorde fåfänga försök
att bli upptagen i Goethes krets. K.
hämnades förödmjukelsen genom
ryktessmideri-er och intriger. 1801 återvände han till
Ryssland och utnämndes efter en tillfällig onåd till
chef för tyska hovteatern i Petersburg. Efter
tsar Pauls mord (1803) gav sig K. ut på resor
och besökte bl.a. Paris. För den uteblivna
uppmärksamheten hämnades K. genom pamfletter
mot Napoleon i Merkels lidskr. ”Der
Freimü-tige”. 1813 trädde han åter i rysk tjänst men
bosatte sig snart i Weimar, där han verkade
ss. rysk agent. Småningom kom han att av
ungdomen betraktas ss. en symbol för
reaktionen och mördades av en student 1819. Detta
mord framkallade stränga
undertryckningsåt-gärder mot den liberalt fosterländska
studentrörelse, attentalorn tillhört. — K:s omfattande
produktion (han skrev över 200 teaterpjäser)
saknar eg. värde men var på sin lid oerhört
populär. T.o.m. Goethe, som var ytterst kritisk
mot det sentimentala och effektsökande hos K.,
tillmötesgick publiksmaken och uppförde ss.
teaterledare en mängd av hans pjäser. K. utgår
från det borgerliga dramat, skildrar tyskt
vardagsliv med gemyt och en viss realism, som
dock genombrytes av de mest otroliga tricks.
”Lyckligt slut” är obligatoriskt. Hans mest
kända stycken äro sammanförda i
”Sämmt-liche dramatische Werke” (44 bd, 1827—29). K.
spelades mycket i Sverige och påverkade K.
Lindegren m.fl. Han skrev även romaner och
reseskildringar. — Litt.: E. Joeckh, ”Studien
zur K:s Lustspielstechnik” (1899) samt biogr.
av H. Döring (1830), W. v. Kotzebue (1881)
och Ch. Rabany (1893). A.Bd.
2) Otto von K., den föregåendes son, rysk
sjömilitär och upptäcktsresande (1787—1846),
— 1161 —
— 1162 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
