Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft, Adam - Krafft, Johann Peter - Krafft-Ebing, Richard - Krafft von Dellmensingen, Konrad - Kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFT
Krafft, Adam, tysk bildhuggare (o. 1460—
o. 1509), var verksam i Nürnberg, där han
framträdde som den
förnämste
stenmästa-ren redan på
1490-talet; i det dekorativa
bibehåller han
gotikens spetsverk, men
i figurbildningen
framträder
renässansen både med kraft
och naturlighet. I
flera av Nürnbergs
kyrkor finnas vid
gravmonument reliefer
av K.; den äldsta
daterade (1490—92) är en
passionsfram-ställning å Sebalduskyrkans yttre; likaledes ser
man reliefer av K. på flera privatbyggnader i
staden. Mest berömda blevo hans sju reliefer
Adam Krafft: Det Rebeckska epitafiet. 1500.
Frauenkirche, Nürnberg.
vid ”lidandets stationer” (1505 ff.), vilka
uppställdes på vägen till Tiergartnertor (nu ersatta
av kopior; de vittrade originalen i Germanisches
Museum) samt de 16 frifigurerna i ”Kristi
gravläggning” i Holzschuherkapellet å
Johannes-kyrkogården (1508). — Litt.: Monogr. av D.
Stern (1916). E.W.
Krafft, Johann Peter, tysk målare (1780
—1856), elev av David, verksam i Wien. K.
fick sin största betydelse som skildrare av
samtida händelser i det historiska genremåleriets
form och som porträttör. Huvudarbeten:
”Lant-värnsmannens avsked” och ”hemkomst” (resp.
1813 och 1820). G.S.
Krafft-Ebing, Richard von, tysk
psykiater (1840—1902), prof, i Strassburg, därefter i
Graz och slutl. i Wien. Mest bekant är K. för
sitt arbete ”Psychopalhia sexualis” (1886,
senaste uppl. 1924), där han systematiskt
beskrivit och från varandra avgränsat de olika
formerna av sexuell abnormitet samt behandlat
deras rättsliga betyelse. K. svsslade dessutom
med hypnotism samt var verksam som
läro-boksförf. i psykiatri och rättspsykiatri. T.V.Sn.
Krafft von De’llmensingen, Konrad, tysk
militär (f. 1862), officer vid art. 1883, överste
1909, generalmajor 1911, generallöjtnant 1916,
general av art. och avsked 1918. Vid
världskrigets utbrott 1914 blev K. arméstabschef vid
6:e armén, 1915 chef för alpkåren, vilken han
med utmärkelse förde under rumänska fälttåget
1916—17; s.å. arméstabschef vid 14:e armén i
Italien och 1918 vid 17:e armén på västfronten.
Han har utg. bl.a. ”Der Durchbruch am Isonzo”
(2 bd, 1926), ”Das Bayernbuch vom Weltkriege"
(2 bd, 1930) och ”Das Oberkommando in den
Reichslanden im Sommer 1914” (1931). E.Bz.
Kraft, fys., mek., orsaken till förändring av
en kropps rörelsetillstånd el. form. K. är ett av
fysikens viktigaste begrepp. För att fullst.
bestämma en k. måste k:s angreppspunkt, dess
riktning och storlek angivas. Vid fullkomligt
stela kroppar kan angreppspunkten av en k.
godtyckligt förskjutas längs kraftriktningen. K.
är således en vektor (se d.o.) och kan ss.
sådan sönderläggas i komponenter; omvänt är
det möjligt att sammansätta flera på en kropp
verkande krafter till en enda (jfr K r a f t p
a-rallellogram). K. kunna endast iakttagas
genom sina verkningar. Förorsaka två olika
k. samma verkan, sägas k. vara lika. Om på en
kropp verka två motsatt riktade, lika stora k.,
så att den ena k:s riktning faller längs
förlängningen av den andra, så påverkas ej kroppens
rörelsetillstånd; k. åstadkomma ingen dynamisk
verkan men framkalla formförändringar i
kroppen med därav följande spänningar i denna,
statiska verkningar, genom vilka k. kunna
mätas. Verkar en k. på en kropp, erhåller denna
beroende på kroppens massa en större el. mindre
acceleration. Sambandet mellan dessa storheter
bestämmes av Newtons lag: k. = produkten av
massa och acceleration. Enheten för k. är den
k., som åt massan 1 ger accelerationen 1, i
C.G.S.-systemet den k., som förmår giva en
— 1177 —
— 1178 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
