Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kravatt - Kravell - Kray, Paul, von Krajova - Krdzjalljupproret - Kreatianism - Kreatin - Kreatinin - Kreation - Kreatur - Kreatursfoder - Kreatursförsäkring, husdjursförsäkring - Kreatursgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREATURSGÖDSEL
duk; jfr Krabat), herrhalsduk, se
Halsduk.
Krave’ll (ytterst spa. carabela, t.ex. om
Co-lumbus fartyg). 1) En karavellen motsvarande
sv. fartygstyp på 1500-talet. — ”Stora
krave-len”, byggd trol. i Kalmar 1532, uppgives ha
haft en längd av 55 m., ett 8 m. högt
akter-kastell (kampan), där en rad ”murbräckor o.a.
grovt skytt” var uppställt, samt fört 3 master
med rå- och latinsegel. Det för sin tid ovanligt
stora fartyget lär ha haft en bemanning av
ända upp till 1,300 man, sjöfolk och
soldater. „ H.S-k.
2) Skeppsb. Ett fartyg el. båt sägas vara
byggt på k., när kanterna av
bordläggningens stråk el. bord stöta stumt mot varandra,
så alt bordläggningens yttre yta blir slät. Jfr
Bordläggning och Båtbyggnad.
T.Hrn.
Kray [kral], Paul, från 1790 friherre von
K r a j o v a, österrikisk krigare (1735—1804),
utmärkte sig i sjuåriga kriget och kriget mot
turkarna 1788—90 och blev generalmajor 1790.
I revolutionskrigen kämpade K. länge med
framgång, särsk. 1793—94 i Nederländerna och
1799 i Italien och blev där fälttygmästare. Som
överbefälhavare för den österrikiska armén i
Tyskland 1800 kunde K. dock ej hålla Moreau
stången utan led upprepade motgångar och
entledigades. P.S.
Krdzja’lijupproret (till turk, kurcaly,
marodör), bulgarisk folkresning, som hade sin härd
vid nedre Donau och 1792—1804 beredde icke
endast de turkiska myndigheterna utan också
den fredligt sinnade befolkningen mycket
avbräck. Upproret fick ny fart under
rysk-turkis-ka kriget 1806—11 men blev då slutgiltigt kuvat.
P.Dhl.
Kreatiani’sm (till lat. crea’re, skapa), läran
att människosjälen uppkommer genom en Guds
skapelseakt, i motsats till läran att den alstras
genom den naturliga fortplantningen
(tradu-c i a n i s m, till lat. tra’dere, fortplanta). K.
hävdas av den katolska kyrkan. Modern teologi
tar avstånd från frågeställningen över huvud
ss. fallande utanför dess område. K.G-u>.
Kreati’n, metylguanidinättiksyra, en i
vävnaderna vitt spridd aminosyra. I
människokroppen finnes o. 100 gr., varav största mängden
i musklerna i förening med fosforsyra
(fos-fagen). Denna fosforsyre-k.-förening är av stor
betydelse för energiomsättningen vid
muskel-kontraktionen. K. kan understundom
förekomma i urinen. Jfr K r e a t i n i n. Wk.
Kreatini’n är kreatinets (se d.o.) anhydrid
och kan överföras i detta ämne genom
behandling med alkali. K. utsöndras regelbundet i
— 1225 —
urinen till en mängd av 2—2,5 gr. pr dag och
bildas sannolikt av kreatin. Wk.
Kreation [-Jo’n], (ny mode)skapelse; roll.
Kre’atur (lat. creatu’ra, varelse, skapelse[n],
till crea’re, skapa), nu oftast: större djur, särsk.
om husdjur; i biblisk och ålderdomlig stil även
om skapade varelser i allm., ”hela skapelsen”,
t.ex. kreaturens suckan; nedsättande: djurisk
människa, kräk, blint verktyg. E.H.
Kreatursfoder, se Fodermedel.
Kreatursförsäkring, även kallad husdjur
s-försäkring, har till syfte att skydda
djurägaren mot ekonomisk förlust genom
husdjurens naturliga död el. deras avlivande på gr.
av sjukdom el. olycksfall. — K. är en av de
äldsta försäkringsgrenarna. Spår av k. funnos
redan i det gamla Palestina och senare i
Ba-bylonien. Däremot saknas dylika spår hos
grekerna och romarna. Under tidig medeltid
finner man k. fullt genomförd på Island; den
s.k. reppen utgjorde en lokal ömsesidig
försäk-ringsförening, där de, vilka förlorat Vé el. mera
av sin boskap, erhöllo ersättning av dem, som
tillhörde samma repp. Under århundradena
närmast därefter fick k. spridning i bl.a.
Spanien, England och det nuv. Belgien. Vid
1700-talets början förekom k. i Frankrike och
England, vid dess slut voro de s.k. ”kogillena”
vanliga i hela n. Tyskland. — De äldsta större
ännu arbetande k.-bolagen i Sverige började sin
verksamhet 1876. De hade lokalt begränsad
räckvidd och voro i regel länsbolag. De större,
hela riket omfattande k.-bolagen tillkommo på
1890-talet. 1927 grundades i anledning av
mul-och klövsjukans svåra härjningar ett särsk.
försäkringsbolag för smittosamma
husdjurssjukdomar för k. i enl. med k.k. n:r 389/1926.
F.n. meddela i Sverige 12
direktförsäkringsbolag och 1 återförsäkringsbolag k.
Direktbolagens sammanlagda försäkringsbestånd uppgick
31/i2 1931 till 393,8 mill. kr. Motsvarande
premieintäkt utgjorde 6,i mill. kr. och
utbetalningarna för försäkringsfall 5,o mill. kr.
Utöver dessa bolag torde finnas ett stort antal
smärre lokala k.-föreningar för försäkring
särsk. av mindre husdjur, svin och t.o.m.
kaniner. — K. är av mycket stor betydelse särsk.
för småbrukarna och över huvud för ägarna
av ett mindre antal djur, där någon utjämning
inom kreatursbesättningarna icke kan
påräknas. Med rätta har k. hänförts till de grund
läggande elementarförsäkringsbranscherna, och
det var icke en tillfällighet, att k. var en av de
försäkringsgrenar, som först återuppbyggdes i
Sovjetunionen, då man efter revolutionen där
nyskapade ett försäkringsväsende. Th.Dn.
Kreatursgödsel består av husdjurens fasta
och flytande spillning jämte strö. Dess
inne
— 1226 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
