Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretong, kretonn - Krets - Kretschman, Hans - Kretschmer, Edmund - Kretschmer, Konrad - Kretschmer, Paul - Kretschmer, Ernst - Kretslopp i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRETS
ofta en smula grovt, tryckt linne- el. vanligare
bomullstyg i tuskaft, vilket användes
huvudsaki. för inredningsändamål: gardiner m.m. K.
omfattade från början endast en viss sorts
tryckta tyger från trakten av Lisieux i
Norman-die, som tillverkades under senare delen av
1800-talet och voro tjocka och icke
apprete-rade. Numera kallas i handeln allehanda
tryckta tyger från olika orter för k., vare sig de
äro appreterade el. ej. Även en hel del äldre
tygtryck (se d.o.) och modernare imitationer
därav kallas k. 1.
Krets (ty. Kreis), i tyska delstater
förekommande benämning på statligt
förvaltningsområde el. högre kommunal enhet. I Preussen
sammanfalla dessa områden, med
”kretsdagen” som kommunalt organ, medan
”kretsutskottet” är både statligt och kommunalt organ.
— Det gamla Tyska riket (962—1806) var
delat i 10 k., i vilken indelning dock åtskilliga
områden ej ingingo. J.E.N.
Kretschman [krä’tj-], Hans Alfred
Konstantin von, tysk militär (1832—99), officer vid
inf. 1850, överste 1876, generalmajor och
brigadchef 1883, generallöjtnant och chef för 13 :e
inf.-fördelningen 1887, general av inf. och
avsked 1890. K. deltog i 1866 års krig och
sårades svårt vid Königgrätz samt ss.
generalstabsofficer i 1870—71 års. Han har förf, ett
flertal militära arbeten, bl.a. ”Erzählungen
aus dem Krige” (1898) och ”Kriegsbriefe aus
den Jahren 1870—71” (utg. av hans dotter
1903). E.Bz.
Kretschmer [krä’tjmar], Edmund, tysk
tonsättare (1830—1908), organist och dirigent
vid hovkyrkan i Dresden, har komponerat
operorna ”Die Folkunger” (1874), ”Heinrich der
Löwe” (1877) m.fl., mässor o.a. körverk,
orgelsaker, sånger m.m. F.S-L
Kretschmer [krä’tfmar], Konrad, tysk
geograf (f. 1864)), 1905—29 prof, i historisk
geografi i Berlin. Bland K:s arbeten märkas ”Die
physische Erdkunde im christlichen
Mittelal-ter” (1889), ”Die Entdeckung Amerikas in
ih-rer Bedeutung für die Geschichte des
Weltbil-des” (1892), ”Historische Geographie von
Mit-teleuropa” (1904), ”Die italienischen Portolane
des Mittelalters” (1909) och ”Geschichte der
Geographie” (1912). G.N.
Kretschmer [krä tjmar], Paul, tysk
språkforskare (f. 1866), e.o. prof, i jämförande
språkforskning i Marburg 1897, prof, i Wien 1899.
K. är en framstående, mångsidig och
uppslagsrik företrädare för särsk. den grekiska och
jämförande indoeuropeiska språkforskningen.
Bland hans skrifter må nämnas ”Die
griechi-schen Vaseninschriften” (1894), ”Einleitung in
die Geschichte der griechischen Sprache” (1896).
Han har därjämte behandlat grekiska dial.
(t.ex. den lesbiska), person- och ortnamn och
(1918) utg. ett ordgeografiskt arbete över det
högtyska umgängesspråket. Sedan 1907 utger
han jämte F. Skutsch tidskr. ”Glotta”, som
huvudsaki. ägnar sig åt latinska och grekiska
språkfrågor. E.H.
Kretschmer [kräTfmar], Ernst, tysk läkare
(f. 1888), prof, vid nervkliniken i Marburg 1926;
har förf. bl.a. ”Medizinische Psychologie”
(1922; 4 Aufl. 1930) och ”Über Hysterie” (1923;
2 Aufl. 1927). I ”Körperbau und Charakter”
(1921; sv. övers. 1926) framhåller han det
intima sambandet mellan de yttre kroppsliga
formerna och de själsliga företeelserna (se F
y-s i o n o m i k). N.Lbg.
Kretslopp i atmosfären. Man kan, när det
gäller atmosfäriska förhållanden, tala om flera
olika kretslopp, av vilka följande må framhållas:
1) Vattnets k., som består i avdunstning
från vattenytor, den avdunstade vattenångans
transport mot höjden, kondensation och
slutliga utfall till jorden som nederbörd,
avrinning till haven och åter avdunstning o.s.v. 2)
Monsuner (se d.o.), 1 a n d- o c h
sjövind (se d.o.), som består av luftcirkulation,
förorsakad av olika lokal uppvärmning. 3)
Allmänna cirkulationen i
atmosfären, vilken även kort och gott kallas
kretslopp, som här skall behandlas.
Luftströmmarna i atmosfären bero ytterst på olika
uppvärmning (se Vind). Härvid försiggår också
en värmetransport från det varmare mot det
kallare området. Då instrålningen mot
jordytan jämnt avtager mot polerna, skulle en jämn
cirkulation uppstå mellan polerna och
ekvatorn. Tre viktiga faktorer förändra dock denna
cirkulationsbild: a) Jordrotationens
avböjande kraft (se d.o.), b) Den av
turbulensen (se d.o.) förstärkta
frik-tionsverkan och c) fördelningen av
1 a nd och hav. Endast en kvalitativ
beskrivning kan här givas av k. Beskrivningen måste
även inskränkas till n. halvklotet, då endast
härifrån föreligga observationer, som
möjliggöra några slutsatser. På gr. av
temp.-fördelningen ha följ, lufttryck i medeltal på olika
höjder och breddgrader beräknats för
sommaren.
0 2 4 6 8 km.
10° n.br....... 760 601,s 473,s 369,o 285,o mm.
30° n.br....... <766 605,is 473,4 367,o 281,2 ,,
50° n.br....... 761 597,s 465,3 358,i 272,o „
10 12 14 20 km.
10° n.br............. 217,2 163,i 120,s 46,s mm.
30° n.br............. 212,3 157,t 115,a 47,i ,,
50° n.br............. 203,4 151,» 116,i 45,o „
Härav synes, att vid marken och upp till
2 å 4 km. ett maximum i lufttrycket är beläget
— 1243 —
— 1244 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
