Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretslopp i atmosfären - Kretsprocess - Kretzschmar, Hermann - Kretzschmar, Johannes - Kreuger, släkt - Kreüger, 1. Johan Henrik - Kreuger, 2. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUGER
vid 30° n.br. Från dessa trakter finnes alltså
i medeltal en tryckgradient, riktad såväl mot
n. som mot s. Härifrån måste alltså luft
strömma såväl mot n. som mot s. På gr. av
jordrotationen avvika de luftmassor, som strömma
mot s., alltmer mot v., och man får så
n.ö.-passaden. De mot n. strömmande
luftmassorna avvika mot ö. och bli s.v.- till v.-vindar,
över 4 km. är gradienten hela vägen från 10°
n.br. till 50° n.br. riktad mot n., varför här
huvudsaki. s.v.—v. vindar böra härska. Dessa
vindar kallas i ekvatorialområdena för
anti-passaden. På gr. av turbulensens avtagande
med höjden avvika luftströmmarna alltmer
motsols, ju högre upp över marken de
befinna sig. Redan vid 1 km. höjd blåsa de nästan
vinkelrätt mot gradientriktningen. N. om 70°
n.br. är gradienten i medeltal ånyo riktad mot
s., varför här vid marken n.o.—o. vindar i
medeltal böra vara förhärskande. På så sätt
erhållas tre olika cirkulationsområden. Därför
skulle den första faktorn åstadkomma, att ett
cirkulationssystem mellan ekvator och poler
icke kunde uppstå. Emellertid åstadkommer
den olika uppvärmningen av hav och land, att
gradienter även uppstå i riktningen ö.—v. el.
v.—ö. Detta faktum åstadkommer, att en
lufttransport äger rum icke endast mellan
ekvator och poler utan t.o.m. mellan n. och s.
halvklotet. Vi ha sett, att t.ex. kall polarluft, som
påverkas av en gradient i riktningen n.—s., på
gr. av jordrotationen måste avvika mot v. och
uppträda som n.o. till o. vindar. Om nu till
denna allmänna gradient lägges en mot ö.
riktad gradient, måste luftmassan erhålla en
större s. komponent. Därav följer, att det på
ryggsidan av utbredda cykloner måste äga rum en
stark strömning av kall luft mot s. Högtrycken
över Sibirien under vintern åstadkomma i
samverkan med cykloner över Stilla oceanen och
dess randhav mäktiga luftströmmar, som
spåras ända till Australien. Uppvärmningen av
Indien åstadkommer monsuner, som utplåna
n.o.-passaden och t.o.m. rycka med sig
s.o.-passaden mot n. över ekvatorn. Därför kan
man med skäl påstå, att en luftväxling och
därför värmetransport mellan polartrakter och
ekvatorn försiggår nere vid markytan. H.K-r.
Kretsprocess, fys., se Cirkelprocess.
Kretzschmar [krä’tfmar], August Ferdinand
H e r m a n n, tysk musikhistoriker (1848—
1924), lärare vid Leipzigs konservatorium,
dirigent, univ.-musikdirektor i Rostock och i
Leipzig (1887) och docent i musikhistoria vid univ.,
1895 prof., 1904 kallad till prof, till Berlins
univ., 1909—20 direktor för Hochschule i
Berlin. K:s namn har särsk. blivit bekant genom
den populära ”Führer durch den Konzertsaal”
(1887; många senare uppl.), i vilken K.
genomgår och tolkar musikens stora klassiska verk
Av hans vetenskapliga verk äro ”Geschichte
des neuen deutschen Liedes” (1912) och
”Geschichte der Oper” (1919) särsk. uppskattade
E.A.
Kretzschmar [krä’tjmar], Johannes, tysk
arkivman och historiker (f. 1864),
statsarkiva-rie i Lübeck; fil. hedersd:r i Uppsala 1932
K. har särsk. sysselsatt sig med 1500- och
1600-talens historia. Bland hans arbeten märkas
”Gustav Adolfs Pläne und Ziele in
Deutsch-land” (1904) och framförallt det stort anlagda
och på grundliga forskningar vilande ”Der
Heilbronner Bund 1632—35” (3 bd, 1922),
vilket spritt ljus över den sv. politiken i Tyskland
under åren efter Gustav Adolfs död. P.S.
Kreuger [kry’gar el. krö’gor], släkt
stammande från skepparen David K., som o. 1700 från
Wismar inflyttade till Kalmar. En äldre
släktgren skriver sig K r e ü g e r, en yngre i allm.
K. C.
1) Johan Henrik Kreüger [kry’gar],
sjömilitär (1782—1858), fänrik vid arméns flotta
1801, major 1814,
överstelöjtnant 1823,
konteramiral 1841, v.
amiral 1850, avsked
1852 och amiral 1857.
K., som under sin
första officerstid i
6 år förde
handelsfartyg på Medelhavet
och Nordsjön,
deltog med utmärkelse
i 1808 och 1813 års
fälttåg. 1822 sändes
han ss. svenskt-
norskt ombud till Marocko för underhandlingar
med sultanen och erhöll av denne
”presentpenningar” till ett belopp av 20,000 piaster
vilka han överlämnade till Konvojkassan. K.
blev 1825 led. av och var 1841—52 chef för
Förvaltningen av sjöärenden. Han gjorde flera
för marinen värdefulla uppfinningar, bl.a. av
en vindmätare, samt har utg. ”Kort
framställning af sv. skärgårdsflottans bedrifter” (1845)
och ”Sveriges förhållande till
barbareskstater-na i Afrika” (1856). E.Bz.
2) Nils Edvard K. [krö’gar], målare (1858
—1930), utbildades hos Perséus i Stockholm
samt hos Laurens i Paris och var en tid
påverkad av de franska ”pointillisterna”; blev
en av de mest framstående bland de sv.
parisarna och sedan i Varbergskolonien från 1887;
bosatte sig i Stockholm 1896. I en blandad
teknik av målning och teckning utförde K.
en del mindre tavlor samt även dekorativa
— 1245 —
— 1246 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
