Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, 2. Nils - Kreuger, 3. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUGER
Nils Kreuger: Plöjning. 1906. Thielska
galleriet. — Porträtt av N. Kreuger se bild vid
art. Konstnärsförbundet.
väggbilder. K:s område är det vidsträckta
landskapet, vanl. med kreatur som staffagefigurer.
Sina motiv hämtade han ofta från Ölands
alvar, ”På alvaret i solnedgången”
(Nationalmuseum, Stockholm); hästar i bete blevo
typiska för sådana bilder. Från Stockholms
gator och torg målade han också scener med
hästar; slutl. även mera rent landskapsmässiga
bilder av lugn, idyllisk hållning. K. är
representerad i alla större museer i Sverige;
väggbilder av honom finnas i Östermalms och
Matteus folkskolor i Stockholm. — Litt.: K.
Fåhræus, ”N. K.” (i ”Ord och bild”, 1926):
”Små konstböcker”, 20 (1925). E.W.
3) I v a r K. [kry’gar], den föregåendes kusins
son, ingenjör, finansman (1880—1932).
Utexaminerad från Tekniska
högsk. 1899
(maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi),
ägnade sig K. 1900—
07 åt olika
sysselsättningar i skilda
länder. Sålunda hade
han först anställning
vid en tomtfirma i
Chicago, därefter vid
brobyggen i Mexiko,
1902 vid en
byggnadsfirma i New
York, innehade 1904 en restaurang i
Johannesburg i Transvaal och ägnade sig efter en
kortare anställning i Paris åt
byggnadsverksamhet i U.S.A. 1907 återvände K. till Sverige,
där han 1908 jämte ingenjören Paul Toll
startade firman Kreuger & Toll. K. torde
vid firmans start ha innehaft ett hopsparat
kapital på c:a 30,000 kr. Firman, som
framförallt utförde betongkonstruktioner, slog
hastigt igenom, och redan 1912 torde den ha
varit Stockholms ledande byggnadsfirma. Filialer
och dotterbolag bildades bl.a. i Oslo,
Helsing
fors (Trekronor) och Leningrad. 1913
började K. engageras i tändsticksindustrien. Hans
fader Ernst August K. (f. 1852)
innehade en tändsticksfabrik i Kalmar, och hans
broder Torsten K. (f. 1884) en i
Mönsterås. Båda fabrikerna kämpade, liksom hela
tändsticksindustrien, med svårigheter,
framkallade av den hårda konkurrensen. 1913
lyckades man sammanslå de kreugerska
fabrikerna jämte 6 andra till A.-b. Förenade
tändsticksfabriker, vars chef K. blev. En
grundlig rationaliseringsprocess igångsattes,
och typiskt för K:s omtänksamhet var, att man
anlade en mekanisk verkstad för tillverkning
av tändsticksmaskiner. 1917 sammanslogs
Förenade tändsticksfabriker med Jönköpings
Vul-cans tändsticksfabriks a.-b. till Svenska
tändstick s-a.-b. (se d.o.) under K:s
ledning. Detta företag behärskade helt den sv.
marknaden. På några få år hade K. lyckats
sanera den tidigare föga vinstgivande
tändsticksindustrien, och hans anseende som
överlägset skicklig finansman började nu stadgas.
Hans nästa uppgift blev att av det sv.
tänd-sticksmonopolet skapa ett världsmonopol. För
detta ändamål ombildades Kreuger & Toll 1917
till ett holdingbolag, och byggnadsfirmans
verksamhet fortsattes av dotterbolaget
Kreuger & T o 11 s byggnad s-a.-b. På olika
vägar ställdes för sv. förhållanden oerhörda
belopp till bolagens förfogande, varvid
framförallt amerikanskt kapital, sedan 1923 I
n-ternational match Corporation
bildats, bidrog. Hur stora belopp som
inbetalts är ovisst, då nyemissioner hos Kreuger &
Toll alltid sålts till betydande överkurser. Man
har emellertid beräknat, att endast sedan 1925
900 mill. kr. investerats i Kreuger & Toll, 400
mill. kr. i Sv. tändstick-a.-b. och 350 mill. kr.
i International match Corporation. Steg för
steg lyckades K. lägga allt flera marknader
under tändsticksmonopolet; hans främsta
tillgång var hans tillsynes obegränsade
kapitalresurser, varigenom han kunde bevilja
behövande stater lån mot monopolrättigheter. Hans
kreditgivning antog betydande dimensioner.
Vid 1931 års slut uppgavs, att K:s fordringar
på stater utgjorde 285 mill. $, över 1 mill. p.st.
och 7 mill kr., alltså betydligt över 1 milliard
kr. Hans mest uppmärksammade
lånetransaktion var 1927 års lån till Frankrike på 75
mill. $, sedan Frankrike först sökt erhålla
pengarna direkt av amerikanska kapitalister
till betydligt högre ränta men misslyckats på
gr. av misstroendet mot Frankrikes
ekonomiska stabilitet. För K. innebar det däremot inga
svårigheter att anskaffa kapitalet. K:s andra
stora lånetransaktion var 1929 års överens-
— 1247 —
— 1248 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
