Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, 3. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUGER
kommelse med Tyskland om ett lån på 125
mill. $, vilken avslöts vid en tidpunkt, då
storfinansen i övrigt börjat betrakta det
ekonomiska läget med stor misströstan. Genom
sin lånepolitik lyckades K. skaffa sig kontroll
över c:a 75 °/o av världens
tändstickstillverkning. Eg. torde en kreditgivning, förenad med
så uppenbara risker, knappast någonsin ur
företagets synpunkt ha varit välmotiverad.
Tändstickor äro en jämförelsevis liten artikel:
man beräknar världsproduktionens värde till
c:a 600 mill. kr. pr år. Emellertid torde ett
verkligt världsmonopol ha möjliggjort en
prispolitik, som kunnat betala riskerna, men K.
uppnådde aldrig monopolet, då han i Ryssland
mötte en konkurrent, som han icke lyckades
övervinna. Ur allmän ekonomisk synpunkt
torde man däremot vara berättigad att säga,
att K:s lånepolitik var betydelsefull och
välgörande, då kapital överfördes från rika länder
till kapitalfattiga. — Uppenbarligen ämnade K.
skapa ett monopol av långt större betydelse
för det sv. näringslivet, när han började
intressera sig för trävaruindustrien. En stor
koncern bildades 1929, Svenska
cellulosa a.-b. (se d.o.), vari Kreuger & Toll
innehade nästan hela aktiekapitalet. Vilka K:s
avsikter voro med engagemangen i Trafik-a.-b.
Grängesber g—O x e 1 ö s u n d (se d.o.), är
icke fullt klart. I detta företag erhöll han
aldrig mer än c:a 20 °/o av aktierna. 1930
inköptes aktiemajoriteten i Telefon-a.-b. L. M.
Ericsson (se d.o.). — K:s främsta
bankförbindelse var till en början Sv. handelsbanken
men blev senare Skandinaviska kredit-a.-b., av
vars aktiepost han innehade c:a lO°/o. — Ingen
sv. man har tillnärmelsevis tillvunnit sig ett
sådant ekonomiskt inflytande som K. Hans
företag kunde knappast betecknas som ett
vanligt affärsföretag utan betraktades närmast
som en slags stat jämställd med andra stater.
I den allmänna uppfattningen ansågs
K.-kon-cernen som en synnerligen solid skapelse. Dess
grundval, tändsticksindustrien, är ju närmast
konjunkturlös, då dåliga tider knappast
inverka på konsumtionen av tändstickor. K. själv
ansågs icke allenast som ett finansgeni utan
även som en sällsynt hederlig människa. Hans
tillbakadragenhet och blyghet gjorde honom än
mera populär, och för många människor var
han något av en idealgestalt. Trots att hans
verksamhet icke tillförde Sverige särsk. stora
fördelar, uppstod inom vissa kretsar en
K.-romantik, som beskrev, hur K. skapat Sveriges
”andra stormaktstid”. Det tragiska slutet på
hans liv, då han den 12/s 1932 tog sig avdaga
i Paris, upprörde därför sinnena i hög grad.
Kurserna på K.-företagens papper dalade våld-
samt, och i Stockholm stängdes börsen. Snart
framgick, att en katastrof var oundviklig och
framkallats icke allenast av depressionen, utan
att hela koncernen uppbyggts med en
fördomsfrihet, som tillåtit rent kriminella metoder.
Ett ingående utredningsarbete för att få
överblick över K.-företagens ställning igångsattes
omedelbart efter K:s bortgång. De kriminella
förhållanden, som därvid konstaterades,
föranledde åtal mot flera av K:s direktörer och
revisorer, vilkas okunnighet el. släpphänthet
möjliggjort falsarierna. Åtskilliga ådömdes straffarbe
te. De väldiga vinsterna, som år efter år
möjliggjort 30 °/o utdelning, visade sig
hopkonstrue-rade. Massor av dotterbolag hade tydligen som
huvudfunktion haft att försvåra
överblickandet av koncernens affärsställning och
möjliggöra felbokföringar. Enl. polisrapport skola
poster på icke mindre än 2,738,361,820 kr.
varit felaktigt förda. Ett 1923 bildat bolag,
Continental investment c o., torde redan
i sin första balansräkning uppvisat dylika
felaktigheter. Ss. ett ex. på hur tillgångar
skapades, kan framhållas, att International match
och Tändsticksbolaget 13/b 1931 ansågos ha
fordringar på det holländska dotterbolaget G
a-ranta på över 25 mill. $. Garantas enda
tillgång var en fordran på K.
Balansräkningarna hade antagl. tidigt blivit föremål för
justeringar. Redan bokslutet för 1919 lär ha
tillkommit så, att vinsten först bestämdes efter
vad som kunde anses vara lämpligt för
börskurserna, och därefter fick tillgångarnas värde
anpassas. Även om man har med så
svårvär-derbara saker att göra som monopolrättigheter
och deras avkastning, leder ett sådant
förfaringssätt till farliga konsekvenser. I vissa fall
skapade K. inkomstkällor, som icke hade
någon motsvarighet i verkligheten. Han uppgav
sålunda, att han beviljat Primo de Rivera ett
lån på 180 mill. pesetas, varav
ränteinkomsterna tillfördes koncernen. På liknande sätt
lät han inkomster från ett fingerat italienskt
statslån inflyta, men här gick han ännu längre,
i det han förfalskade skattkammarväxlar till
det belopp, som motsvarade det förmenta lånet.
Luftinkomsterna från dessa och liknande
källor inflöto aldrig i kontanter till koncernen
utan bokfördes som fordringar på något av
dotterbolagen el. på K. personligen. Stundom
bokfördes belopp t.o.m. ss. innestående i
banker, vilka icke existerade, i varje fall icke vid
den tidpunkt, insättningen skulle ha gjorts. En
föreställning om de summor, varmed K. rört
sig, erhålles av följ, uppgifter: i K:s
konkursstat voro tillgångarna 98,4 mill. kr. och
skulderna 1,170 mill. kr., i Kreuger & Tolls
konkursstat voro motsvarande siffror 508,8 mill.
Uppslagsbok. XV. — 1249 — — 1250 —
40
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
