Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, 3. Ivar - Kreüger, 4. Henrik - Kreugerkoncernen - Kreuger & Toll - Kreusa - Kreutz, Heinrich - Kreutzer, Rodolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUGERKONCERNEN
kr. och 780,6 mill. Bland de av Kreuger &
Toll ägda sv. företagen drabbades Sv.
tänd-sticks-a.-b. och Telefon-a.-b. L. M. Ericsson av
stora svårigheter men kunde dock räddas utan
sammanbrott. De övriga sv. företagen voro
nästan helt oskadade med undantag av
Skandinaviska kredit-a.-b., vars likviditet blev så
hårt ansträngd, att Staten måste ingripa med
en stödåtgärd på icke mindre än 215 mill. kr.,
lämnade som lån att återbetalas inom 10 år.
I övrigt visade det sv. näringslivet stor
stabilitet. Det sv. kapital, som direkt investerats
i Kreuger & Toll, gick visserligen förlorat,
men detta torde icke ha uppgått till mer än
300 å 400 mill. kr. Emellertid hade den sv.
kapitalmarknaden även på annat sätt
engagerats. Världskrisen efter 1929 medförde stora
svårigheter för K. att anskaffa kapital, men
K. vägrade det oaktat att sänka
vinstutdelningarna, som icke motsvarades av reella
vinster. Han fortsatte t.o.m. expansionen. Det
tyska lånet på 125 mill. 8 beviljades, utan att
K. hade kapitalet disponibelt. Några mån. före
sammanbrottet inköptes Bolidens (se d.o.)
guldgruva för c:a 80 mill. kr., en åtgärd som
vid-togs för att stärka allmänhetens förtroende.
Dessa åtgärder kommo emellertid att än mera
försvåra situationen, då det internationella
kapitalet icke kunde förmås att ställa
tillräckliga belopp till förfogande. K:s nyemissioner
av debentures och aktier blevo icke uppköpta,
utan köptes i stor utsträckning av hans egna
bulvaner. K. tvingades därför att öppna stora
krediter hos Skandinaviska kredit-a.-b. Slutl.
blev även Riksbanken engagerad med krediter
å tillsammans 158 mill., varav c:a 51 mill.
lämnades direkt till K.-koncernen och det övriga i
form av rediskontering för Skandinaviska
kredit-a.-b. Den sista krediten lämnades 23/2 1932,
då K., som vistades i U.S.A. för att anskaffa
kapital, meddelade, att Tändsticksbolaget
måste inställa betalningarna, om han ej erhöll
ökad kredit. Riksbanken lämnade då en kredit
på c:a 11 mill. men igångsatte samtidigt en
undersökning av K.-koncernens ställning. Då
denna visade sig omöjlig att företaga utan
K:s närvaro, anmodades han att återvända från
Amerika. K. lovade att infinna sig, och 13/s
skulle i Berlin ett sammanträffande äga rum
med utredningsmännen. Dagen innan begick
emellertid K. självmord. För de av Riksbanken
lämnade krediterna ställdes sådana säkerheter,
att förluster icke gärna kunde uppstå.
K:s fall medförde flera politiska
konsekvenser. Det visade sig bl.a., att han erhållit den
ekonomiska kontrollen över vissa tidn., vilket
ansågs komprometterande. Långt allvarligare
var emellertid, att K. lämnat statsminister C.
— 1251 —
Ekman sammanlagt 100,000 kr. som bidrag till
frisinnade partiets valrörelse. Så sent som i
febr. 1932 hade sålunda 50,000 kr. överlämnats.
Genom Ekmans vägran att erkänna denna sista
gåva erhöll affären ett pinsamt och
sensationellt förlopp, som avslutades genom
statsministerns avgång «/8 1932 och försvinnande från
det politiska livet. — Litt.: A. Marcus & P
Grassmann, ”K. & Toll” (1932, sv. övers, s.å.);
P. Bjerre, ”K.” (1932). T.E-r.
4) Henrik Kreüger [kry’gar], den
föregåendes kusin, ingenjör (f. 24/e 1882), avgångs
examen från Tekniska högsk. 1904, assistent vid
Tekniska högsk. 1905—09, t.f. prof, i väg- och
brobyggnadskonst där 1909—11, prof, i
byggnadsteknik 1914, rektor 1931; stadsfullmäktig i
Stockholm 1923—27; fil. hedersd:r i Uppsala
1927. K. har sedan 1908 bedrivit konsulterande
verksamhet inom såväl väg- och
vattenbyggnads-som husbyggnadsfacken och i stor utsträckning
anlitats som sakkunnig i byggnadstekniska
frågor av Kommunikationsdep., Stockholms stads
byggnadsnämnd, Byggnadsstyrelsen,
Järnvägsstyrelsen m.fl. K. har framlagt resultaten av
sina forskningar i en mängd avh. om
byggnads-materialiers och byggnadskonstruktioners
hållfasthet och beräkning, deras värmeisolerande
förmåga, klimatets inverkan å byggnadsfasader,
akustiken i byggnader etc., ävensom uti den
av honom förf, delen ”Byggnadsmaterialier” av
”De tekniska vetenskaperna”, bd 1 i avd.
”Byggnadskonst” (1921). Fr.E.
Kreugerkoncernen, se Kreuger 3).
Kreuger & Toll, urspr. byggnadsfirma i
Stockholm, grundad 1908 av I. Kreuger (se
denne) och P. Toll; a.-b. sedan 1911.
Byggnadsverksamheten bedrevs efter 1917 av
Kreuger & Tolls byggnad s-a.-b.,
vilket 1932 ombildades till Tolls byggnad
s-a.-b. (se d.o.).
Kreusa [-éu’-], grek, myt., dotter till konung
Priamos i Tröja, maka till Aeneas, omkom
under flykten från Troja. W.N.
Kreutz [kråits], Heinrich Karl Friedrich,
tysk astronom (1854—1907), observatör vid
ob-servatoriet i Kiel 1883. K. har utövat en
förtjänstfull verksamhet som red. (sedan 1896)
för den i Kiel utg. tidskr. ”Astronomische
Nachrichten”. M-t.
Kreutzer [krötsä’r, ty. uttal kråi’tsar],
Ro-d o 1 p h e, fransk violinist och tonsättare (1766
—1831), 1795 prof, i violinspelning vid det
nyinrättade konservatoriet i Paris, 1817
kapellmästare vid Stora operan; företog
konsertresor till Tyskland och Italien. Som violinist, en
av den franska skolans främste, har K.
vunnit bestående ryktbarhet. Hans ganska talrika
kompositioner däremot ha ej gått till
efter
— 1252 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
