Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigskirurgi - Krigskollegium - Krigskommissariatet - Krigskonjunkturskatt - Krigskonst - Krigskontraband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSKONTRABAND
get började amputationerna ersättas av mera
konserverande ingrepp. Under detta krig
började även antiseptiken komma i bruk vid
särbehandlingen. Skottsåren ansågos alltsedan
Ambroise Paré ss. ”förgiftade” och
behandlades länge med kauterisering med sjudande olja.
Efter det rysk-turkiska kriget 1878 ansågos
emellertid dessa sår sterila (v. Bergmann) och
skulle behandlas konservativt. Världskrigets
erfarenheter lära numera, att detta endast
gäller de okomplicerade såren, förorsakade av
handeldvapen, under det att framförallt de
stora art.-skadorna äro att uppfatta som
primärt infekterade och kräva aktiv kirurgisk
behandling. Av synnerlig stor betydelse för k.
blev under världskriget den profylaktiska
stel-krampsbehandlingen med serum, vilken nästan
fullst. utrotade denna fruktade
sårkomplikation. N.Lbg.
Krigskollegium leder sitt ursprung från den
1630 upprättade Krigsrätten och blev
1634 ett av de 5 rikskollegierna. Om dess
organisation inlade särsk. J. De la Gardie stora
förtjänster, och K. blev för en tid ryggraden i
hela den sv. försvarsorganisationen. Under
Karl XI sönderbröts K., men i slutet av Karl
XII:s regering återfick det i huvudsak sin
gamla ställning. 1720 blev K. ett av de centrala
ämbetsverken under en särsk. president, ej
riksråd, varigenom K. förlorade den omedelbara
förbindelsen med regeringen. 1782 uppdelades
K. i 5 dep. med ganska stor självständighet;
1796 avskildes därifrån kommandomålen. 1831
fördelades K. på blott 2 dep., 1850 fick det
hand om alla medel under 4:e huvudtiteln
och uppdelades på 4 avd. 1863 föreslog K.m:t
K:s ersättande med en arméförvaltning; detta
godkändes s.å. av ständerna, och med år 1865
upphörde K. alt existera. — Litt.: B.
Steck-zén, ”K. historia”, 1 (1930). P.S.
Krigskommissariatet, förutvarande
benämning på en av arméns
förvaltningsmyndigheter. Enl. instruktionen för Krigskollegium av
4/< 1805 hade krigskommissarien säte i
inten-dentsdep. I krig förestods det under
generalintendenten lydande fältkontoret av
överkrigskommissarien, som under sig hade bl.a. ett
antal krigskommissarier, under vilka i sin
ordning lydde fällkommissarierna. K. ålåg att
verkställa upphandling och besiktning av vissa
krigsförråd samt att kontrollera förvaltningen
vid magasinen. T.H-m.
Krigskonjunktu’rskatt infördes under
världskriget i de flesta krigförande staterna och även
i en del neutrala. Genom k. avsåg man att
träffa den genom krigstillståndet föranledda
ökningen av inkomsten el. förmögenheten. I
Sverige infördes k. redan 1915 ss. en ”särsk.
— 9 —
skatt på den ökade inkomsten genom det av
kriget framkallade läget”. Denna första k.
drabbade de inkomster, som med mer än 1,000
kr. överstego medeltalet av den skattskyldiges
inkomster under åren 1913 och 1914 samt
upp-gingo till minst 10,000 kr., förmögenhetsdelen
oräknad. För bolag gällde, att
inkomstprocenten skulle överstiga 5 °/o. K. utgick efter
progressiv skala, börjande med 12 °/o för belopp
mellan 1,000 och 4,900 kr. samt stigande till
18 °/o för belopp över 320,000 kr. K.
utvidgades de följ, åren, och skalan gjordes brantare.
Lägsta inkomstbelopp sänktes till 8,000 kr.
1916, och skalan höjdes s.å. till 25 °/o för
belopp över 50,000 kr., 1917 till 32 °/o för belopp
över 700,000 kr. och 1918 till 40 °/o för belopp
över 2 mill. 1919 lindrades k. cch upphörde
för inkomster, uppkomna efter nämnda års
utgång. Sammanlagt inbringade k. över 1
miljard kr., mest, 303 mill., 1918. Relativt mest
givande var k. dock 1917, då av 528 mill eg.
statsinkomster 251 mill. inflöto genom k. Ärl.
överstego de influtna beloppen avsevärt de i
riksstaten beräknade. — I Tyskland utgick
k. dels som skatt på merinkomst och dels på
förmögenhet och därvid t.o.m. under det
antagande, att förmögenheten under kriget normalt
borde minskas, varför endast förmögenheter,
som reducerats med mer än 10 °/o, blevo fria.
Högsta skattesatsen uppgick till 80 °/o av
mer-inkomsten och 100 °/o av förmögenhetsökning
över 172,000 mark, vilken bestämmelse dock ej
kunde genomföras. I England, där blott
inkomst av handel och näringar drabbades, var
k. proportionell och tog högst 80 °/o av
mer-inkomsten. K. inbringade där 338 mill. p. st.
1918/19. I Frankrike var k. först
proportionell men sedan progressiv upp till 80 °/o.
K. infördes vidare i Belgien, Danmark,
Holland, Japan, Norge, Ryssland, Schweiz,
Ungern, U.S.A., Turkiet och Österrike. Vanl.
utgick man vid merinkomslens beräkning från
tidigare som normalt ansedda inkomster el.
ibland, ss. i U.S.A., från normal
avkastnings-procent. Genom penningvärdets fall kommo
ofta helt nominella inkomstökningar att
drabbas av k. Om detta medförde praktiska
olägenheter och orättvisor i många fall, höjdes
dock föga principiell opposition. A.Vr.
Krigskonst, sammanfattningen av grundsat
ser och regler för krigs förande, särskiljes
krigs-vetenskapligt i strategi, krigföringen i stort,
läran om härföringen, och taktik,
krigföringens enskildheter, läran om truppföringen.
Se Krigsvetenskaper. Bj.
Krigskontraband, sådana till krigsbruk
användbara varor och artiklar, vilka föras till
ett krigförande land el. till av en krigförande
— 10 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
